Vad kan detta vara?

[Efwa]

Min erfarenhet är att en häst som är öm i sulorna (tunna sulor) alltid kommer ha tunna sulor och ömma. Det går sällan att "vänja" hästen av med det genom att gå barfota.

Min ena har gått skodd sedan 1,5-2 års ålder och det var pga att han inte kunde gå utan. På sina år borde han tränat upp sina fötter till att kunna gå barfota enligt många barfotaverkare.

Den andra gick hela 5 år utan skor och det gick utmärkt tills han började ridas (sent inriden). Han har bra sulor och är inte sulöm alls.

En bekants häst verkade helt oberörd av att gå barfota men eftersom vi började träna mer på asfalt så skodde personen sin häst och helt plötsligt rörde den sig mycket bättre.

Så att hästar verkar klara det betyder inte att de rör sig och mår som de borde. Om vi pratar allmänt.

 

[Tora]

Han går utan problem i paddocken med finkornigt grus och går bra på gångvägen ner till hagen som är grövre grus. Men trampar han på en större sten är det självklart att han ömmar till. Han har bara varit barfota sen slutet av sommaren.

@Efwa skrev det så bra så.

 

[mellis98]

Min erfarenhet är att en häst som är öm i sulorna (tunna sulor) alltid kommer ha tunna sulor och ömma. Det går sällan att "vänja" hästen av med det genom att gå barfota.

Min ena har gått skodd sedan 1,5-2 års ålder och det var pga att han inte kunde gå utan. På sina år borde han tränat upp sina fötter till att kunna gå barfota enligt många barfotaverkare.

Den andra gick hela 5 år utan skor och det gick utmärkt tills han började ridas (sent inriden). Han har bra sulor och är inte sulöm alls.

En bekants häst verkade helt oberörd av att gå barfota men eftersom vi började träna mer på asfalt så skodde personen sin häst och helt plötsligt rörde den sig mycket bättre.

Så att hästar verkar klara det betyder inte att de rör sig och mår som de borde. Om vi pratar allmänt.

Visst har alla hästar olika hovkvalite och olika möjligheter till att gå barfota men jag ser ingen rörelsestörning hos min häst sen han blev barfota. Heller ingen förändring i hans anmältillstånd. Han är lika glad och pigg som vanligt. Absolut kan han ömma till om han trampar till på en sten men hans hovar är inte invanda ännu. Hovarna har knappt hunnit få en naturlig hovform sen dem var skodda så att avgöra huruvida han kan gå barfota eller inte är alldeles för tidigt eftersom hoven inte ens hunnit anpassa sig.

 

[Efwa]

Visst har alla hästar olika hovkvalite och olika möjligheter till att gå barfota men jag ser ingen rörelsestörning hos min häst sen han blev barfota. Heller ingen förändring i hans anmältillstånd. Han är lika glad och pigg som vanligt. Absolut kan han ömma till om han trampar till på en sten men hans hovar är inte invanda ännu. Hovarna har knappt hunnit få en naturlig hovform sen dem var skodda så att avgöra huruvida han kan gå barfota eller inte är alldeles för tidigt eftersom hoven inte ens hunnit anpassa sig.

Och jag menar att de inte blir det. Vana alltså.

Jag påstår, med iofs ganska ringa erfarenhet av barfotahästar, att hästarna inte behöver få rörelsestörningar, bli slöa eller ändring i allmäntillstånd överhuvudtaget utan kan bara få kortare steg och stengallor som i sig också ger inflammation i sulan.
Min är t.o.m sådan att han trots skor får stengallor med jämna mellanrum och måste ha sulor.

 

[mellis98]

Och jag menar att de inte blir det.

inte blir vad?

 

[Efwa]

inte blir vad?

Ändrade i inlägget.

 

[mellis98]

Och jag menar att de inte blir det. Vana alltså.

Jag påstår, med iofs ganska ringa erfarenhet av barfotahästar, att hästarna inte behöver få rörelsestörningar, bli slöa eller ändring i allmäntillstånd överhuvudtaget utan kan bara få kortare steg och stengallor som i sig också ger inflammation i sulan.
Min är t.o.m sådan att han trots skor får stengallor med jämna mellanrum och måste ha sulor.

Vet många hästar som fått mycket finare rörelser och hovar efter avskoning men nu känner jag att det är slutdiskuterat för min del. Jag har hittat anledningen till hans symptom och hans hovar kommer få en chans att kunna användas som dem är gjorda att användas

 

[Alexandra_W]

Jag har samma erfarenhet som @Efwa
De som klarar att gå barfota gör det tämligen direkt. De som behöver lång omställningsperiod är inte några bra barfotakandidater och blir aldrig bra barfotahästar - även om många ägare blundar/blir hemmablinda för tassiga, ömma hästar.

Jag skodde av en 31-årig ponny som varit skodd konstant sen han var fyra år gammal. Det var som bara ta av skorna och han kunde trava på grusvägarna dan efter. Jag har fått sko på en ettåring med tunna sulor som var så sulöm att han var öm av att gå i hage.
Jag har skott av en åttaåring som inte hade minsta problem med att ömma, däremot slet han snett så han fick skor igen pga det.
Och så har jag försökt sko av några stycken som blivit ömma, brutit sönder väggarna osv och där man fått slå på dem skorna igen och inte roa sig med det försöket mer. En av dem hade hos fd ägare varit avskodd i 1.5 år för att "hovarna skulle återhämta sig". Han var öm hela tiden den arme stackaren och hovarna "återhämtade" sig aldrig. Det gjorde de däremot hos mig med en bra hovslagare och dojor..

 

[Centaur]

Att de reagerer om de trampar på en stor vass sten är ju dock inte specifikt för barfota hästar, en skodd häst reagerar också på att få en vass sten intryckt i sulan. Skon hjälper bara till att skydda kanten av hoven.
Så det där säger ingenting om hur bra hästen klarar av att vara barfota.
Det man måste se på är hur den rör sig på normala underlag, tex en grusväg med lösa småstenar på, om den blir tassig eller tar ut steget.

Om det är så att hovvårdaren raspat bort hela väggen eller hästen själv har så mjuka hovar att den har slitits bort måste hästen ha boots med mjuka sulor i som skydd tills väggen har blivit stark igen. När hästen är friskförklarad kan den skos eller fortsätta med boots om det berodde på för dåliga hovar eller ges ett nytt försök med barfota om det var pga verkningen. Och isf givetvis med en ny hovslagare. Jag har alltid använt hovslagare även för verkning och det funkar utmärkt. Ingen bortraspad vägg eller ömma hovar. En duktig hovslagare kan verka för barfotagång också, man behöver inte anlita en särskild hovvårdare.

 

[skiesabove]

Att de reagerer om de trampar på en stor vass sten är ju dock inte specifikt för barfota hästar, en skodd häst reagerar också på att få en vass sten intryckt i sulan. Skon hjälper bara till att skydda kanten av hoven.
Så det där säger ingenting om hur bra hästen klarar av att vara barfota.
Det man måste se på är hur den rör sig på normala underlag, tex en grusväg med lösa småstenar på, om den blir tassig eller tar ut steget.

Om det är så att hovvårdaren raspat bort hela väggen eller hästen själv har så mjuka hovar att den har slitits bort måste hästen ha boots med mjuka sulor i som skydd tills väggen har blivit stark igen. När hästen är friskförklarad kan den skos eller fortsätta med boots om det berodde på för dåliga hovar eller ges ett nytt försök med barfota om det var pga verkningen. Och isf givetvis med en ny hovslagare. Jag har alltid använt hovslagare även för verkning och det funkar utmärkt. Ingen bortraspad vägg eller ömma hovar. En duktig hovslagare kan verka för barfotagång också, man behöver inte anlita en särskild hovvårdare.

Det största problemet med hovslagare är att alltför många karvar i sulan.

 

[skiesabove]

Varken hovformsspecialisten eller veterinären har väl konstaterat bärrandsröta?
Jag har sett det förut, att det är hovformarna som verkar bort bärranden och lämnar hästarna att gå på sulan. Så det är nog orsaken...

Hoven är inte gjord för att ha all vikt på väggarna, den ska delas av innervägg, yttervägg, lamellrand och förhårdnaden på sulan dvs det som tillsammans är den egentliga bärranden. Inom "sko-hovis-språk" så brukar bärranden vara bara innervägg och yttervägg. Och så verkar dom i sulan och då försvinner sulans förmåga att bära vikt och skydda sig mot underlaget.

 

[lundsbo]

Hoven är inte gjord för att ha all vikt på väggarna, den ska delas av innervägg, yttervägg, lamellrand och förhårdnaden på sulan dvs det som tillsammans är den egentliga bärranden. Inom "sko-hovis-språk" så brukar bärranden vara bara innervägg och yttervägg. Och så verkar dom i sulan och då försvinner sulans förmåga att bära vikt och skydda sig mot underlaget.

Jag skrev inte heller att hästen ska ha all vikt på hovväggen...
Till bärranden räknades på min tid( och jag tror det fortfarande är så även om anatomikunskaperna dalat på många ställen i hästvärlden) hovvägg, vita linjen, lamellrand och ibland yttersta kanten av sulan.
Sulan är inte till för att bära hästens vikt, däremot ska strålen ta sin del av vikten.

Ja, jag är i "sko" världen eller var du kallar den. Dvs mina unghästar/hästar får skor om de ömmar eller annars den dagen de nöter ner hoven mer än den växer. Mina hästar verkas förövrigt inte i sulan heller. Men jag har också haft inackorderingar i över 25 år och på senare år verkar tyvärr "barfotarörelsen" eller vad man ska kalla den komma med tveksamma ideer om verkning som man sällan såg tidigare, dvs hästarna är så pass ömma i dagar/veckor efter verkning att de inte kan ridas ut på blandade underlag, då bärranden är bortverkad och de går på sulorna.

Jag står fast vi vad jag skrev "Jag har sett det förut, att det är hovformarna som verkar bort bärranden och lämnar hästarna att gå på sulan."

 

[skiesabove]

Jag skrev inte heller att hästen ska ha all vikt på hovväggen...
Till bärranden räknades på min tid( och jag tror det fortfarande är så även om anatomikunskaperna dalat på många ställen i hästvärlden) hovvägg, vita linjen, lamellrand och ibland yttersta kanten av sulan.
Sulan är inte till för att bära hästens vikt, däremot ska strålen ta sin del av vikten.

Ja, jag är i "sko" världen eller var du kallar den. Dvs mina unghästar/hästar får skor om de ömmar eller annars den dagen de nöter ner hoven mer än den växer. Mina hästar verkas förövrigt inte i sulan heller. Men jag har också haft inackorderingar i över 25 år och på senare år verkar tyvärr "barfotarörelsen" eller vad man ska kalla den komma med tveksamma ideer om verkning som man sällan såg tidigare, dvs hästarna är så pass ömma i dagar/veckor efter verkning att de inte kan ridas ut på blandade underlag, då bärranden är bortverkad och de går på sulorna.

Jag står fast vi vad jag skrev "Jag har sett det förut, att det är hovformarna som verkar bort bärranden och lämnar hästarna att gå på sulan."

Då förstår jag hur du ser på det - egentligen samma som jag . Jag håller med dig om att det finns (framförallt fanns) människor som tokverkade väggarna, framförallt tycker jag mig se det hos de som gick kurser för en 10 år sen, Strasser osv. Moderna verkningsmetoder är annorlunda, ex HGM är allt annat än invasiv och enkel att utföra även för hästägaren mellan hovistrimmen - men det gäller ju att folk ska ta till sig den kunskapen som finns också.