MJLee
Trådstartare
Just nu så, med rätta, fokuserar de flesta länder akut på att stänga ner, men jag funderar mycket vad som kommer att hända efter covid. Ja, det är dödligt särskilt för riskgrupper ffa äldre, men vad händer sedan för den stora, stora majoriteten av befolkningen som inte dör, än mindre behöver intensivvård, än mindre sjukhus, än mindre ens behöver vård?
Att vi kommer få en ekonomisk kris är oundvikligt, särskilt som vi redan var på väg in i en lågkonjunktur. Men vilka ska driva ekonomin efter covid? Både Kina och USA som har varit den globala motorn är på väg in ekonomisk kris (särskilt USA där 70% av BNP består av konsumtion ofta underbyggt av kredit) och det kommer ta lång tid innan de hämtar sig. Ryssland och Saudiarabien valde just nu att inleda ett oljepriskrig av alla tillfällen vilket kommer att påverka länder som Norge och Kanada som är beroende till stor del av oljeproduktionen. Norges valuta har ju redan haft en kraftig nedgång. Jag vet att en del svenskar är mycket glada över sänkta bensinpriser men på sikt och för samhället i stort, för att inte tala om klimatet, är det negativt.
Italiens statsminister har redan talat om en Marshallplan som den efter WWII men vilket land skulle kunna betala den idag? Asiens produktion och börser svajar som det blåser i vissa delar av Sverige. Dow Jonson störtdyker med vissa tillfälliga toppar och arbetslösheten stiger med aldrig tidigare skådade siffror (förutom under 30-talets depression). Vad jag tror att Sverige kommer att göra är att för det första strama åt arbetskraftsinvandringen riktigt, riktigt hård. Sedan kommer det bli en större omfördelning av statliga medel. Statsfinanserna har ju varit starka medan många (mindre glesorts) kommuner varit katastrofala. Men, när Stockholm drabbats så hårt, som tidigare stått för majoriteten av skatteintäkter också går med underskott samtidigt som BNP minskar samtidigt som statsskulden ökar pga sjunkande skatteunderlag och att staten tvingats låna för att kunna bekosta krisprogrammen så kommer det ta lång tid, år, innan Sverige återhämtar sig och det är till stor del beroende på den globala ekonomin.
Majoriteten av svenskar kommer att behöva dra åt svångremmen ordentligt. Det är ju intressant att i en tidigare tråd, varför ska jag vara med i facket, där många ansåg att det inte var nödvändigt eftersom deras jobb var så säkra, nu motsägs av panikrusningen till a-kassa och fack. Vissa a-kassor som redan lidit av stor arbetslöshet bland sina medlemmar och tvingats höja avgifterna kommer att behöver höja igen för att helt enkelt ha råd att betala ut till arbetslösa medlemmar. Min tro är att i förlängningen kommer mindre kommuner att försvinna och ersättas av storregioner eftersom det är mer ekonomiskt. Kommer det att innebära minskad tillgång på skola, vård och omsorg i vissa glesorter? Antagligen. Mitt hopp är att man slutar privatisera viktiga samhällsfunktioner som skola, vård och omsorg, där vinstsyfte går före omsorg.
Sedan kommer flyktingströmmarna till Europa minska och asylmottagandet också stramas åt generellt av EU. SD kommer att förlora på att deras paradfråga kommer få betydligt minskad relevans eftersom skola, vård, omsorg, arbete kommer dominera politiken långt framåt. Vi får se om och i vilken form Schengen överlever eftersom många länder kommer vara livrädda att få in covid igen från ett annat land. Vilket i sin tur innebär högre priser för konsumenterna och mindre konsumtion allmänt. Det är en ny värld som väntar, 1930-talets depression ledde till extremism som slutade i krig, och idag är den globala ekonomin så oändligt mycket mer sammanflätad och beroende av varandra än den var då.
Mitt stora hopp är att människor inser att en solidarisk socialistliberal politik är vägen framåt. Att världshandeln måste öka inte minska genom strafftullar och liknande för att gynna kortsiktigt den nationella handeln vilket i förlängningen kommer att skada landets ekonomi. Det kommer bli riktigt, riktigt tufft för de fattigare öst och mellaneuropeiska länder som levt på EU stöd när nordvästra Europa inte längre har råd.
Att vi kommer få en ekonomisk kris är oundvikligt, särskilt som vi redan var på väg in i en lågkonjunktur. Men vilka ska driva ekonomin efter covid? Både Kina och USA som har varit den globala motorn är på väg in ekonomisk kris (särskilt USA där 70% av BNP består av konsumtion ofta underbyggt av kredit) och det kommer ta lång tid innan de hämtar sig. Ryssland och Saudiarabien valde just nu att inleda ett oljepriskrig av alla tillfällen vilket kommer att påverka länder som Norge och Kanada som är beroende till stor del av oljeproduktionen. Norges valuta har ju redan haft en kraftig nedgång. Jag vet att en del svenskar är mycket glada över sänkta bensinpriser men på sikt och för samhället i stort, för att inte tala om klimatet, är det negativt.
Italiens statsminister har redan talat om en Marshallplan som den efter WWII men vilket land skulle kunna betala den idag? Asiens produktion och börser svajar som det blåser i vissa delar av Sverige. Dow Jonson störtdyker med vissa tillfälliga toppar och arbetslösheten stiger med aldrig tidigare skådade siffror (förutom under 30-talets depression). Vad jag tror att Sverige kommer att göra är att för det första strama åt arbetskraftsinvandringen riktigt, riktigt hård. Sedan kommer det bli en större omfördelning av statliga medel. Statsfinanserna har ju varit starka medan många (mindre glesorts) kommuner varit katastrofala. Men, när Stockholm drabbats så hårt, som tidigare stått för majoriteten av skatteintäkter också går med underskott samtidigt som BNP minskar samtidigt som statsskulden ökar pga sjunkande skatteunderlag och att staten tvingats låna för att kunna bekosta krisprogrammen så kommer det ta lång tid, år, innan Sverige återhämtar sig och det är till stor del beroende på den globala ekonomin.
Majoriteten av svenskar kommer att behöva dra åt svångremmen ordentligt. Det är ju intressant att i en tidigare tråd, varför ska jag vara med i facket, där många ansåg att det inte var nödvändigt eftersom deras jobb var så säkra, nu motsägs av panikrusningen till a-kassa och fack. Vissa a-kassor som redan lidit av stor arbetslöshet bland sina medlemmar och tvingats höja avgifterna kommer att behöver höja igen för att helt enkelt ha råd att betala ut till arbetslösa medlemmar. Min tro är att i förlängningen kommer mindre kommuner att försvinna och ersättas av storregioner eftersom det är mer ekonomiskt. Kommer det att innebära minskad tillgång på skola, vård och omsorg i vissa glesorter? Antagligen. Mitt hopp är att man slutar privatisera viktiga samhällsfunktioner som skola, vård och omsorg, där vinstsyfte går före omsorg.
Sedan kommer flyktingströmmarna till Europa minska och asylmottagandet också stramas åt generellt av EU. SD kommer att förlora på att deras paradfråga kommer få betydligt minskad relevans eftersom skola, vård, omsorg, arbete kommer dominera politiken långt framåt. Vi får se om och i vilken form Schengen överlever eftersom många länder kommer vara livrädda att få in covid igen från ett annat land. Vilket i sin tur innebär högre priser för konsumenterna och mindre konsumtion allmänt. Det är en ny värld som väntar, 1930-talets depression ledde till extremism som slutade i krig, och idag är den globala ekonomin så oändligt mycket mer sammanflätad och beroende av varandra än den var då.
Mitt stora hopp är att människor inser att en solidarisk socialistliberal politik är vägen framåt. Att världshandeln måste öka inte minska genom strafftullar och liknande för att gynna kortsiktigt den nationella handeln vilket i förlängningen kommer att skada landets ekonomi. Det kommer bli riktigt, riktigt tufft för de fattigare öst och mellaneuropeiska länder som levt på EU stöd när nordvästra Europa inte längre har råd.
