Vad gör vi? - Kids Edition

Status
Stängd för vidare inlägg.
Värmer oss i väntan på att komma in på öppna förskolan 😅

90023480-D0DE-4617-BD16-8D47C0349780.webp
 
Så imponerad av min ”stora” barn idag, de leker tillsammans och har jättekul. Vi har varit ute i två omgångar och de har såklart extra roligt pga snön som kommit. Lillebror är sjuk och hostar värre än en gubbe med kol, hoppas det är snabbt övergående.
 
Är i Sydeuropa hos makens släkt och allt är skit känns det som. Dottern blev riktigt sjuk förra veckan och har tillbringat en hel natt och en hel dag på akuten. Det var så hemskt att vara där med henne, inte för att vården är dålig utan för att hon varit så otroligt rädd och ledsen. Och för att hon fått genomgå rätt smärtsamma provtagningar och haft ont och varit rädd. Nu är vi hemma från sjukhuset igen och hon är på bättringsvägen men hon är ledsen och trött och så sanslöst sliten. Vi är slitna och ledsna också och får verkligen kämpa. Dottern har gråtit mer den här veckan än gråtit i hela sitt liv och mitt hjärta bara brister.

Är otroligt tacksam att det var just släkten vi åkte för att besöka och att det här inte hände på en vanlig semester. Vi kan språket båda två, vården är bra här, vi har fått hjälp av familj med matlagning och tvätt och allt sånt, vi bor i hus och är inte fast på ett hotell. Men ändå. Vi hade tusen gånger hellre gått igenom det här hemma i Sverige istället. Men helst såklart inte alls.
 
Är i Sydeuropa hos makens släkt och allt är skit känns det som. Dottern blev riktigt sjuk förra veckan och har tillbringat en hel natt och en hel dag på akuten. Det var så hemskt att vara där med henne, inte för att vården är dålig utan för att hon varit så otroligt rädd och ledsen. Och för att hon fått genomgå rätt smärtsamma provtagningar och haft ont och varit rädd. Nu är vi hemma från sjukhuset igen och hon är på bättringsvägen men hon är ledsen och trött och så sanslöst sliten. Vi är slitna och ledsna också och får verkligen kämpa. Dottern har gråtit mer den här veckan än gråtit i hela sitt liv och mitt hjärta bara brister.

Är otroligt tacksam att det var just släkten vi åkte för att besöka och att det här inte hände på en vanlig semester. Vi kan språket båda två, vården är bra här, vi har fått hjälp av familj med matlagning och tvätt och allt sånt, vi bor i hus och är inte fast på ett hotell. Men ändå. Vi hade tusen gånger hellre gått igenom det här hemma i Sverige istället. Men helst såklart inte alls.
Usch vad jobbigt! Det är hemskt när ens barn är sjukt, tycker det är då jag märker som tydligast att det är en relation utöver alla andra, jag får liksom fysiskt ont av att se dem ha ont och vara rädda 😭. Skönt att ni är bland släktingar och kan få stöd!
 
Usch vad jobbigt! Det är hemskt när ens barn är sjukt, tycker det är då jag märker som tydligast att det är en relation utöver alla andra, jag får liksom fysiskt ont av att se dem ha ont och vara rädda 😭. Skönt att ni är bland släktingar och kan få stöd!
Ja, det är så sanslöst fruktansvärt. Hon har också tvingats genomgått dessa provtagningar där vi varit tvungna att hålla fast henne och hon har gråtit och varit rädd. Det känns som att vi svikit henne totalt fast vi ju rent logiskt sett bara gjort vad vi varit tvungna att göra. Jag har så dåligt samvete för allt bara, har så svårt att förlåta mig själv. Varje gång hon somnar i bärselen säger jag förlåt förlåt förlåt för allt.

Usch alltså. Mitt lilla hjärta.
 
Flyttpackar och hittar lillans gamla kläder och babynest. Den där lilla pyjamasen i stl 50 som hon åkte hem från BB i, det såg ut som att hon drunknande i både pyjamasen och babyskyddet. Kan inte fatta hur snabbt tiden går.

Även om det här året oerhört tufft på många sätt kan jag inte fatta att jag har privilegiet att göra det igen snart. Det finaste jag kan tänka mig.
 
Ja, det är så sanslöst fruktansvärt. Hon har också tvingats genomgått dessa provtagningar där vi varit tvungna att hålla fast henne och hon har gråtit och varit rädd. Det känns som att vi svikit henne totalt fast vi ju rent logiskt sett bara gjort vad vi varit tvungna att göra. Jag har så dåligt samvete för allt bara, har så svårt att förlåta mig själv. Varje gång hon somnar i bärselen säger jag förlåt förlåt förlåt för allt.

Usch alltså. Mitt lilla hjärta.
Åh jag vet, vi blev inlagda på sjukhus när våra bebisar var tio dagar för att de inte gick upp i vikt och jag fick hålla i H när de satte i sonden i näsan, efteråt slog han mig i bröstet med sin lilla lilla hand och jag kände att han aldrig kommer förlåta mig 😭😭. Så är det ju såklart inte men känslan är verkligen fruktansvärd.
 
Åh jag vet, vi blev inlagda på sjukhus när våra bebisar var tio dagar för att de inte gick upp i vikt och jag fick hålla i H när de satte i sonden i näsan, efteråt slog han mig i bröstet med sin lilla lilla hand och jag kände att han aldrig kommer förlåta mig 😭😭. Så är det ju såklart inte men känslan är verkligen fruktansvärd.
Åh fy fan vad hemskt, och så små också! Ja det känns som att vi traumatiserat henne men förmodligen är vi väl mer traumatiserade än hon är.

Hon har varit glada ikväll i alla fall och orkat leka med farföräldrar och faster ❤️. Så skönt att se ❤️.
 
Ja, det är så sanslöst fruktansvärt. Hon har också tvingats genomgått dessa provtagningar där vi varit tvungna att hålla fast henne och hon har gråtit och varit rädd. Det känns som att vi svikit henne totalt fast vi ju rent logiskt sett bara gjort vad vi varit tvungna att göra. Jag har så dåligt samvete för allt bara, har så svårt att förlåta mig själv. Varje gång hon somnar i bärselen säger jag förlåt förlåt förlåt för allt.

Usch alltså. Mitt lilla hjärta.
Usch vad hemskt 😢 Men skönt att hon mår bättre!
När min 4-åring var 2 veckor gammal fick han en mystisk knöl på sidan av halsen som vi fick åka in akut för. Minns att de gick ner med en liten kamera genom näsan på honom och min man fick sitta och hålla fast hans små händer som viftade 😭💔 Aldrig gråtit så mkt i mitt liv, man är ju inte heller sitt mest stabila 2 veckor post partum.
Iaf, bara lite igenkänning ❤️

(Vår son hade inget farligt utan tydligen dragit sönder en halsmuskel under förlossningen och det hade blivit ärrvävnad, visade sig på ultraljud ett par dagar senare.)
 
Har precis varit på öppna förskolan med ettåringen och det var väldigt mysigt :) Ska nog försöka gå dit några gånger till innan min föräldraledighet tar slut vid årsskiftet. Känner att jag verkligen behöver lite saker att se fram emot och sysselsätta mig med för att inte bli deppig. Jag behöver börja jobba igen, har varit hemma på tok för mycket för min mentala hälsas skull. Föräldraledig under pandemin, sen jobba hemifrån i nästan ett år och sen föräldraledig igen… Det är dubbelt såklart för jag kommer ju få mindre tid med barnen men jag är ju en bättre mamma om jag ger mig själv vad jag behöver.
 
Storasyster som alltid har sovit så bra sover nu superoroligt. Vaknar flera gånger och ropar efter pappa, och när han kommer till henne så sitter hon oftast och skrattar? Dom sover mer eller mindre hela natten ihop vilket gör att jag är själv med lillebror som från en natt till en annan fått jätteont i magen. Kommer skummigt bajs ur rumpan och han skriker och ligger och ”krampar” med benen, tycker så synd om honom. Så just nu; två trötta barn och två ännu tröttare föräldrar. Jag och lillebror ska i alla fall pallra oss ut i snön snart, BVC-besök på agendan idag.
 
Helt OT men vad är det för väggfärg? 😁

Det är en bra fråga, tänkte att jag skulle kunna kolla upp det men hittade dessvärre tre burkar med provfärg och minns inte vilken vi tog 😅. Men den är från Flügger och vi satsade på en sandfärg men den blev lite gråare än vad vi hade önskat.

Nu har vi Alcro men den är väldigt lik den vi haft, Alcro Duva :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp