Jag har tydligen en "sniffing fetish" (skämtsam ton.
) enligt en rätt underbar person under våra tarantellsnack.
För några veckor sedan pratade vi om hundlukter och jag påpekade att shibans tassar luktar popcorn medan själva pälsen inte luktar det minsta hund, sedan tog jag under kvällens samtal ut min gamla majsorm för att prata om hans vikt och kondition - varpå jag liksom gnuggade näsan mot honom medan jag hade honom i famnen. (gör man inte alltid det?!
), och tydligen gör jag samma sak oavsett vilket husdjur jag hanterar. Jag snufflar dem helt enkelt. Vajre gång jag flyttar på kattungen eller pratar med shiban eller whatever. Det är ju mysigt!
Försökte hopplöst förklara tjusningen med näsan nedborrad i pälsen på en solvarm häst, men jag tror andemeningen gick förlorad.