Vad gör vi? Del CXCIII

[cili]

Da far du ocksa patienter som mig som alltid svarar, "Bra!" oavsett hur de mar egentligen. Eller i varsta fall, formodligen nar man inte tror pa det sjalv, "Absolut perfect!"

Det har faktiskt aldrig hänt. Beror ju på hur man frågar vidare sen

 

[Islandshästryttare]

Gjort kvällste mumintemat går igen i både koppen och min vattenkokare som jag älskar att mötas av i köket varje dag.

 

[hastflicka]

Nar jag ar ute och kor funderar jag ibland vad man tanker pa nar man koper en stor pick-up truck med de basta off-road egenskaper och satter pa den lagprofildack.

 

[manda]

Det har faktiskt aldrig hänt. Beror ju på hur man frågar vidare sen

Tyckte det var en bra fråga! Den är mycket mer vägledande än ”hur mår du?”, praktiskt inriktad och tydligt att det handlar om funktionsnivån/hur grejer påverkas av hur en mår så det blir tillräckligt konkret att kunna säga något (som kan leda till vettiga följdfrågor vid behov).

 

[cili]

Tyckte det var en bra fråga! Den är mycket mer vägledande än ”hur mår du?”, praktiskt inriktad och tydligt att det handlar om funktionsnivån/hur grejer påverkas av hur en mår så det blir tillräckligt konkret att kunna säga något (som kan leda till vettiga följdfrågor vid behov).

”Hur mår du?” känns alldeles för fluffigt och onödigt, patienten är ju hos mig för att allt inte är på topp, om allt blivit bra hade den ju troligen avbokat istället.
Jag frågar dessutom alltid vidare utifrån vad som sades vid senaste besöket och planen som gjordes då. Mina patienter är förvånansvärt ärliga med t.ex. om dom gjort sina övningar eller inte och om dom provat olika lösningar, och hur det funkat. Har en riktigt bra dialog med så gott som alla (finns ju alltid undantag) så något verkar jag ju göra rätt

 

[Hippocampus]

Det snöar…

 

[manda]

”Hur mår du?” känns alldeles för fluffigt och onödigt, patienten är ju hos mig för att allt inte är på topp, om allt blivit bra hade den ju troligen avbokat istället.
Jag frågar dessutom alltid vidare utifrån vad som sades vid senaste besöket och planen som gjordes då. Mina patienter är förvånansvärt ärliga med t.ex. om dom gjort sina övningar eller inte och om dom provat olika lösningar, och hur det funkat. Har en riktigt bra dialog med så gott som alla (finns ju alltid undantag) så något verkar jag ju göra rätt

Härligt! För alla parter.

Jag är inte läkare men har en annan vårdprofession och tycker att det är bland det mest givande som finns att hitta sätt att kommunicera som ger nöjda och öppna patienter (vilket samtidigt nästan alltid ger bättre behandlingsfölhsamhet och -utfall). Och just om saker funkat eller inte/blivit av eller inte är ju ingen värdering av människan utan mer info vilken typ av fortsatta råd/åtgärder som är rimliga att föreslå vilket ändå är väldigt greppbart och gör folk villiga att dela med sig av vad som inte funkar för dem. Oftast.

 

[Sonic76]

Hemma från stallet. Ser nyheterna och oroar mig för det kommande valet i USA.

Samma här

 

[bettysmatte]

Det snöar…

Här också . Men det ska inte bli långvarigt, vad jag kan se.

 

[Hippocampus]

Här också . Men det ska inte bli långvarigt, vad jag kan se.

Hoppas inte! Skönt ändå att vi följer varandras väder

 

[bettysmatte]

Har funderat ett par dagar på hur jag kan komma vidare i min berättelse och ikväll kom jag på en intressant "twist" som kan bli riktigt kul att skriva om ! Hann påbörja, och nu har jag avslutat på ett bra ställe där det inte är omöjligt/kämpigt att ta vid imorgon. Det är ett bra tips som jag har snappat upp någonstans... Det blir inte alltid så, men det är bra mycket enklare att komma in i skrivandet igen om det redan finns en tråd som man kan plocka upp och spinna vidare på!

 

[LadyCovergirl]

Hemma efter jobbet och stallet. Har ätit kvällsmat och nu ska jag duscha.

 

[MJLee]

Det visade sig att det upptinade är en gryta av något slag. Smakar lite frys, men ska prova att äta den ändå imorgon.

 

[Scata]

Kollar om läkaren skickat in mitt intyg till FK. Fick veta att min ena diagnos, depressiv episod, kommer ändras till bipolär sjukdom typ 2 idag.

Är det bra för dig eller dåligt?

 

[sthu]

Kollar om läkaren skickat in mitt intyg till FK. Fick veta att min ena diagnos, depressiv episod, kommer ändras till bipolär sjukdom typ 2 idag.

Jag kommer ihåg att jag tyckte det var en jobbig diagnos att få. Det går ju trots allt inte "bota". Men jag har fått superbra hjälp av vården och hittat en behandling som gjort mig i princip symtomfri i flera år. Jag lär få käka tabletter resten av livet, men det är det värt.

 

[dobbis]

Det snöar…

Woohooooooo! Jag åkte tydligen hem i grevens tid

 

[Monimaker]

Är det bra för dig eller dåligt?

Jag tänker att det är bra att den diagnosen ses över och revideras – jag har ju svajat fram och tillbaka i stämningsläge så länge som jag kan minnas och nu när jag pratade med läkaren på telefon – hen ville tala med min ordinarie läkare innan hen började ändra i sjukintyget – så sa hen att det inte kommer innebära jättestora förändringar för mig just nu, mer än att jag har en mer korrekt diagnos. Jag mår inte bättre eller sämre i och med beskedet om diagnosen i alla fall – att få autismdiagnosen var både en större lättnad men samtidigt en större sorg också. Förhoppningsvis innebär diagnosen att jag kan få individuellt samtalsstöd igen.

Vi har ju gjort ett försök att trappa ned en av mina antipsykotiska/stämningsstabiliserande nu de senaste veckorna och det har tyvärr inte fallit väl ut. Valet var mitt och min tanke var att fortsätta trappa ned, men läkaren sa att vi kan öka dosen till den jag trappade ned från för cirka 2-3 veckor sedan och att vi för tillfället inte ska bry oss om huruvida medicinlistan ser "snygg ut" eller ej med tre antipsykotiska läkemedel staplade på varandra utan att vi låter dem vara om effekten är god och utan biverkningar. Så det var ju skönt. Man hoppas väl alltid att utsättningar ska gå smidigt men ibland vill det sig inte.

 

[Hippocampus]

Woohooooooo! Jag åkte tydligen hem i grevens tid

Ska nog lösa något till dig.

 

[Scata]

Jag tänker att det är bra att den diagnosen ses över och revideras – jag har ju svajat fram och tillbaka i stämningsläge så länge som jag kan minnas och nu när jag pratade med läkaren på telefon – hen ville tala med min ordinarie läkare innan hen började ändra i sjukintyget – så sa hen att det inte kommer innebära jättestora förändringar för mig just nu, mer än att jag har en mer korrekt diagnos. Jag mår inte bättre eller sämre i och med beskedet om diagnosen i alla fall – att få autismdiagnosen var både en större lättnad men samtidigt en större sorg också. Förhoppningsvis innebär diagnosen att jag kan få individuellt samtalsstöd igen.

Vi har ju gjort ett försök att trappa ned en av mina antipsykotiska/stämningsstabiliserande nu de senaste veckorna och det har tyvärr inte fallit väl ut. Valet var mitt och min tanke var att fortsätta trappa ned, men läkaren sa att vi kan öka dosen till den jag trappade ned från för cirka 2-3 veckor sedan och att vi för tillfället inte ska bry oss om huruvida medicinlistan ser "snygg ut" eller ej med tre antipsykotiska läkemedel staplade på varandra utan att vi låter dem vara om effekten är god och utan biverkningar. Så det var ju skönt. Man hoppas väl alltid att utsättningar ska gå smidigt men ibland vill det sig inte.

Skönt att höra att det var till det bättre!

Kom ihåg att neddragning och snygg medicinlista är inte det viktigaste, det viktigaste är att du mår så bra du kan

 

[Monimaker]

Jag kommer ihåg att jag tyckte det var en jobbig diagnos att få. Det går ju trots allt inte "bota". Men jag har fått superbra hjälp av vården och hittat en behandling som gjort mig i princip symtomfri i flera år. Jag lär få käka tabletter resten av livet, men det är det värt.

Ja, det är väl det som känns lite hårt – ännu en diagnos som man inte bara kan trolla bort. När jag kom till min förra psykolog när jag nyss fått min autismdiagnos var jag verkligen i ett dåligt "det kommer alltid vara förjävligt, eller hur?"-mindset, men hen bevisade mig motsatsen många gånger. Så jag har möjligtvis lite bättre tro på att det finns ljusa stunder idag.