Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

[Apollo 13]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Men då kan jag nog tycka att man som förälder har rätt stora problem om man inte vågar lita på personalen på förskolan.
Jag och min man pratade om det här med inskolningen och insåg att, hur det nu än är, så har de här människorna tagit hand om betydligt fler barn än vi har. Därför har de antagligen betydligt bättre koll än oss på saker och ting. Sen kanske vi känner vår dotter specifikt bättre, men jag känner ändå att min inställning iaf till en början, måste vara att jag tror att personalen är tillräckligt kompetent för att kunna lirka och hitta rätt med mitt barn.
Sedan får man ju med tiden kanske ställa frågor om man undrar eller är missnöjd över något, men fy fasen för att ens lämna sitt barn på dagis om man har så dåligt förtroende för personalen att man själv som förälder behöver skolas in med hembesök och en specifik personal som ett frimärke på ungen. Hade jag varit så osäker på mitt barns vistelse på dagis så hade jag inte lämnat henne där.

 

[Sar]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Jag kan förstå att det är lättare för ett barn att få kontakt med personalen om man är i en lugnare miljö där barnet inte blir störd av resten av barnen på förskolan.. det hade man väl iof kunnat ordna på förskolan, exempelvis att fröken går inte med barnet och föräldern i ett rum och pratar och leker. Jag kan inte känna något som helst behov av att få hem någon ur personalen hem till oss.

På vår förskola har de två första inskolningsdagarna (som bestått i ngn timme på förskolan) varit just så att pedagogen varit ensam inne med barnet och lekt (med passiv förälder), dag nr 2 har ett barn i samma ålder varit inne tillsammans och först dag 3 har barnet varit mer i gruppen. Vi har nog heller inte känt något behov av att få hem någon förskolepersonal till oss men jag hade absolut inte tackat ner, ju mer barnet känner pedagogen desto tryggare lär inskolningen kännas.


Hade jag uppfattat det som att mitt barn hade SÅ svårt att lita på andra människor och tryckte att det skulle vara en viktig bit av inskolningen.. då kan jag nog tycka att barnet kanske inte var redo för förskolan öht.
Jag tror nog att vi föräldrar tyvärr är rätt duktiga på att göra saker värre för barnen. Hade v i vart duktiga på att inte göra en stor grej av situationer så hade det ju vart mer självklart för barnen att det är ok för mamma och pappa, då ÄR det ok. Sen är det klart det är tufft när krokodiltårarna kommer när man ska gå osv, men jag ser det lite som mitt ansvar som förälder att hålla minen, och visa mitt barn att det inte är något som helst konstigt med att mamma går... sen väl ute i bilen, vad jag gör där spelar ingen roll [/QUOTE]

Men det är väl inga krokodiltårar som kommer (krokodiltårar= hycklad eller spelad sorg), barnet är ju genuint ledset om det gråter när föräldern går?!

 

[Apollo 13]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Oj, det var inte alls vad jag menade med krokodiltårar! För mig är krokodiltårar "väldigt stora" tårar = väldigt ledset barn.

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Vad är folks argument till att de vill ha hembesök? Vet du det?

Det främsta har varit att få träffas i barnets hemmiljö och att träffas utan andra barn och vuxna. Ett lugnt första möte!

 

[Sar]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Oj, det var inte alls vad jag menade med krokodiltårar! För mig är krokodiltårar "väldigt stora" tårar = väldigt ledset barn.

Ok, då förstår jag Men det finns nog ett annat ord för det, krokodiltårar är hycklade dito.

 

[McFlurry]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Det är nog dialektalt. Här i söder är krokodiltårar = stora tårar = väldigt ledset barn

 

[majola]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Nja, det är inte dialektalt utan en felaktig uppfattning som finns i hela Sverige. Däremot kan kanske krokodiltårar om hundra år eller så faktiskt betyda "stora tårar" eftersom så många tror det.

Det är inte heller enbart ett svenskt uttryck utan finns på en mängd språk.

 

[Björk]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Ok, då förstår jag Men det finns nog ett annat ord för det, krokodiltårar är hycklade dito.

OT
Jag reagerade också på just krokodiltårar, men som majola skriver verkar det ha blivit en spridd missuppfattning att det betyder stora tårar fast den rätta betydelsen är just som ni säger "låtsastårar".

Ser (med viss fasa) detsamma gälla för många uttryck. Senast igår hade någon journalist i tidningen Villaägaren svarat en insändare med "en del tycker vi har ett alldeles för stort utbud medan andra tycker vi är alldeles för rigorösa..".

/språkpolis

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Det är nog dialektalt. Här i söder är krokodiltårar = stora tårar = väldigt ledset barn

Nej, så är det inte i söder. Precis som på andra ställen är krokodiltårar = låtsade tårar.

 

[Sar]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Det är nog dialektalt. Här i söder är krokodiltårar = stora tårar = väldigt ledset barn

Nej, det är inte dialektalt. Det är bara en missuppfattning, ungefär som när någon skriver att hästen varit "cool-lugn" (ryyyyyser) istället för kolugn, alltså lugn som en ko.

 

[Skogstrollet]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Det är din erfarenhet. Min erfarenhet är föräldrar som tre år senare vill att rätt personal finns på plats varje dag. Gärna klockan 7 och klockan 17. Skulle det vara som du skriver en vecka eller två låter det ju jättebra.

Men då har ju något gott snett om barnen efter tre år fortfarande bara tyr sig till en person.

 

[Apollo 13]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Men det var ju inte vad som stod utan att föräldrarna ville ha "rätt" personal där?

 

[Skogstrollet]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Men det var ju inte vad som stod utan att föräldrarna ville ha "rätt" personal där?

Ja och då har något gått snett eftersom föräldrarna uppenbarligen inte kan eller vill lämna över barnen till någon annan än just den personen. Jag utgår ifrån att föräldrarna vill ha "rätt" personal där av någon anledning = lättare avlämning = barnet/barnet kinkar?

 

[Apollo 13]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Ja, antingen det, eller så är föräldrar överbeskyddande och/eller tror att de kan förvänta sig saker som är orimliga. Rent generellt, vad det än gäller, så tycker jag att folk verkar ha väldigt svårt att lita på förskolepersonal, läkare eller vad det nu kan vara.

 

[Björk]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Men det var ju inte vad som stod utan att föräldrarna ville ha "rätt" personal där?

Det här får mig att tänka på vår situation.

Vår yngsta är nu snart 3 år och har gått på samma avdelning sedan hon var 1 år och 4 månader. Personalen har växlat lite genom denna tid, men som förälder så är jag helt klart mest nöjd när om "favoriten" är där. Vår tjej uttrycker sig väldigt väl och berättar själv att hon "vill att M ska vara där". 95 % av lämningarna det sista året så gråter hon; i perioder är hon halvt "hysterisk"; jag får i stort sett lämna över henne till fröken och de får hålla i henne ordentligt. I perioder mer "normal" ledsenhet.

MEN; självklart inser jag/vi att det inte finns en rimlig chans att M är där varje lämning! Lämningar blir helt klart BÄST när det är hon, men livet är ju sånt att M inte är vår privatbetalda Nanny. Jag förstår inte hur föräldrar tänker om de ens antyder att de vill ha bara EN specifik person som de ska lämna till.

För vår del så tänker jag bara att det är okej att vara ledsen. Hon är en sådan person som blir ledsen vid avskedet helt enkelt. Det är bara att låta henne vara det och även när det inte är favoriten; som förälder agera "det här är okej; du är ledsen, men det går över, nu går mamma. Hej då!".

Sen har jag åtskilliga gånger gråtit i bilen på väg därifrån... men man blir ju också lite "härdad" med ett sånt barn. Hon är ju bara ledsen. Och det går alltid över, det vet vi ju! Ofta vill hon sen inte åka hem och kan grina i bilen på väg hemåt eftersom hon vill vara kvar på förskolan.

 

[Apollo 13]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Det låter inte helt roligt det där, men samtidigt verkar ni ju tackla det bra och jag tycker du gör helt rätt i att vänta med dina egna känslor tills du kommer till bilen. Jag fattar att det är tufft men när det kommer till min dotter så känner jag att det är mitt ansvar att agera på så, eller liknande sätt, om jag kommer behöva.
Det är klart att man i sådana situationer som er, hade tyckt att det var toppen om just favoriten kunde vara där, men jag hade aldrig trott eller förväntat mig det heller. Men jag kan faktiskt mycket väl tänka mig att många faktiskt gör det. På mitt förra jobb, som visserligen inte hade med barn att göra, så stötte jag ofta på människor som förväntade sig, inte bara lite mer än de hade rätt till, och vad de betalade för, utan förväntade sig helt orimliga grejer och de hade inte en blekaste aning om att det rent av var absurt det dom försökte kräva. Det är nog lite den erfarenheten som får mig att tro att det mycket väl är möjligt att somliga föräldrar rent av skulle försöka kräva att favoriten var där vid varje lämning, endast tog rast när barnet sov och sedan gick hem efter hämtning... tittar jag dessutom på hur ofta jag stötte på såna där människor på mitt jobb... så är dom nog tyvärr inte helt ovanliga heller..

 

[Björk]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Det låter inte helt roligt det där, men samtidigt verkar ni ju tackla det bra och jag tycker du gör helt rätt i att vänta med dina egna känslor tills du kommer till bilen. Jag fattar att det är tufft men när det kommer till min dotter så känner jag att det är mitt ansvar att agera på så, eller liknande sätt, om jag kommer behöva.

Hehe, det finns en orsak att det blivit så att just jag är den förälder som tar lämningar som är "svåra" (just nu har det länge varit vår lilla, men den stora som går i förskoleklass har lite krisigt nu och har börjat vara ledsen vid lämning. Vi ska prova med att jag lämnar honom och se om det blir bättre).

Min man har mycket svårare att själv hantera sånt här rent känslomässigt; han blir lätt sådan som dröjer sig kvar lite för länge för att trösta och säkert känner han sig mer upprörd inuti och det KÄNNER ju barnen och riskerar bli otrygga.

Jag tycker det är jobbigt, men är ändå förvissad om att fröknarna faktiskt KAN trösta när vi inte är där. Och att det raskt går över.

Det är dock svårare med stora grabben som ALDRIG förut ens fällt en tår och nu som 6åring gjort det den sista veckan varje dag (det finns nog fler orsaker till det; både hur det är på fsk-klassen kombinerat med känslolivet i honom själv). Det känns givetvis svårare för att hans ledsenhet inte är något som (hittills) varit "sån som han är". Han har alltid varit glad och mer "jämn" i humöret än sin yngre syster och då känns ju hans tårar mer "allvarliga".

Det är klart att man i sådana situationer som er, hade tyckt att det var toppen om just favoriten kunde vara där, men jag hade aldrig trott eller förväntat mig det heller.

Jamen precis!
MIN dag blir ju så mycket lättare om "rätt" person är där. Och förstås viss skillnad för barnet. Å andra sidan försöker jag också tänka att det är BRA att det inte alltid är M just för dottern. Hon behöver ju öva på att förstå att det är okej även med de andra personerna (varav hon känner de andra också väldigt väl). Ibland kan jag dock känna det är superjobbigt; som efter förra sommaren när vi varit lediga i 7 veckor och första dagen var den enda som vår dotter faktiskt kände liiiite sen innan EN person på grannavdelningen. Det lustiga är att det var just den (hjärtslitande) veckan som M (vår "favorit") börjat och var helt ny. Det tog 3-4 dagar, sen berättade M att hon märkte att dottern tydde sig till henne och fann trygghet där.

På mitt förra jobb, som visserligen inte hade med barn att göra, så stötte jag ofta på människor som förväntade sig, inte bara lite mer än de hade rätt till, och vad de betalade för, utan förväntade sig helt orimliga grejer och de hade inte en blekaste aning om att det rent av var absurt det dom försökte kräva. Det är nog lite den erfarenheten som får mig att tro att det mycket väl är möjligt att somliga föräldrar rent av skulle försöka kräva att favoriten var där vid varje lämning, endast tog rast när barnet sov och sedan gick hem efter hämtning... tittar jag dessutom på hur ofta jag stötte på såna där människor på mitt jobb... så är dom nog tyvärr inte helt ovanliga heller..

Jösses....

 

[Brandgul]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Vår dotter har alltid varit lite låg vid lämning. Det vände nu precis innan hon fyllde fyra! Nu säger hon att hon inte vill vara hemma! Jag håller tummarna för er också.

Sexåringar kan ha det riktigt jobbigt. Många kommer på vad döden innebär på riktigt och får helt enkelt separationsångest från föräldrarna för de kommer på att de kan dö.

 

[Apollo 13]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Först hade jag tänkt att min man skulle få sköta inskolningen.. men jag insåg med tiden att det helt klart var han som var den blödiga av oss så jag tog ett enväldigt beslut om att jag fixade det. Nu har det visserligen inte varit några som helst problem utan det har gått helt otroligt bra! Hon börjar krypa mot grinden innan jag ens hunnit få av henne overallen och jag får ropa och vinka hejdå på avstånd ^^ Det där med stora grupper är något vi verkligen inte har ett problem med heller.. jag visste ju innan att det inte var mycket barn, men idag blev det nästan komiskt när det bara var fyra andra barn där, och två vuxna, när jag kom och hämtade. Man kan ju inte direkt klaga på att barnen inte blir sedda
Men jag förstår att det måste vara jätte skönt med en sådan bekräftelse ändå att hon inte vill åka hem. Annars hade man ju kunnat börja fundera på om det var något som inte stod rätt till på fsk. Har personalen sagt något om hur ni kan jobba med lämningarna för att få dem bättre eller är det något man får vänta ut eller bara leva med?

Förstår absolut att det känns tuffare med sonen, det blir väl så när man inte förväntar sig att det ska hända heller. Går det att prata med honom när han blir så där ledsen? Hanterar ni honom på samma sätt som dottern eller är det någon skillnad?

Haha, det finns alltid folk för allt, jag minns mannen som ringde, jag svarar och han säger "Hej, mitt namn är Sven Svensson och jag är chef på SEB" vilket självklart inte hade något som helst att göra med det vi skulle prata om, han ville väl bara sätta nivån för hur mycket as licking han borde få. Jag skrattade och bad han dra upp brallorna.. nästan iaf

 

[knoppet]

Sv: Vad förväntar du dig av personalen på förskolan?

Angående det här med barn som blir ledsna vid lämning:

Jag har uppskattningsvis, utan att överdriva, varit med vid lämningar av ca 300 olika barn. De flesta barn blir någon gång ledsna vid lämning. Vissa mer, andra mindre. Gemensamt för alla dessa barn har varit att de kan gråta hjärtskärande när föräldern går och skrika efter dem, men en minut efter att ni lämnat förskolan är de små solsken igen

Det jag upplever är lättast är när lämningen går snabbt. Stå inte och dröj, trösta och fråga "Varför gråter du?". Du vet varför barnet gråter. Hen vill inte att du ska gå.

De flesta barn tar lämningen lättast om du berättar att du ska till jobbet och kommer och hämtar sen. Ge en kram, säg att du ska gå och lämna barnet i famnen på någon i personalen. Gå sedan. Stanna inte och dra ut på tiden för barnet kommer vara lika ledset när du lämnar oavsett om du låter avskedet ta 2 minuter eller en halvtimme.