vad får fk o neka sjukpenning?

Handläggare på fk får efter vis antal avslag lite bonus diskuterades det om på vårcentralen i dag.
Har inget konkret bevis men satt in till en dörr på glänt till rummet där läknarna har sina datorer.
Vilket för det mesta är felaktigt, däremot "löpande band"-princip och jag tror ändå det varit så jävligt att de måste neka ett visst antal...
Sen är det ju inte de själva som beslutar utgången, de är "bara" budbärarna s.a.s.
 
Det är svårt med försäkringskassans samarbete med arbetsförmedling, sjukvård, landstingspolitiker, kommunpolitiker och politiker över huvud taget. Alla skyller på alla/varandra. Tjänstemännen skyller dock ofta alltför lätt på att de politiska riktlinjerna är luddiga... även om de politiska riktlinjerna är över 25 år gamla. Hur länge ska tjänstemän få skylla på det, utan att de skickas på kursen "på lätt svenska", för att lära sig kommunicera med varandra, i stället för att sitta i sin garderob o vända/stämpla papper...

Nu har jag väntat på beviljad förebyggande sjukpenning för att få träna i gång min skröpliga kropp. första fjorton dagarna jobbade jag 3 dagar (jag är halvt sjukpensionär) och tränade två dagar... det gick en och en hal vecka, sedan var jag slut som människa och då ansökte jag med hjälp av läkare, rehabteamet och kurator om förebyggande sjukpenning.

Senaste fem veckorna har det skickats brev hit o dit, nu behöver vi det här papperet, nu behöver vi det här papperet. När jag då ringde för att höra var vi låg... "vi behöver det här papperet och förresten du har bytt handläggare och hon är ledig den här veckan"...

I fredags klockan 16.10 ringde min handläggare och sa att det är olika datum på intygen på det här papperet o det här papperet, så du borde söka sjukskrivning. Då råkade tant Ragata explodera och bad henne kontakta min kurator på rehab i stället, för jag hade inte sovit mer än 20 timmar på 14 dagar. Helgen som varit har jag nog sovit sju timmar... I morgon, ska jag prova ut en korsett... nej inte raffset, äta lunch och träna på dagvården och avsluta dagen med att snacka med kuratorn.

Jag fick ett frågeformulär i tisdags av henne som jag skulle kryssa i lite snabbt utifrån senaste veckan... Nu mår jag skapligt faktiskt även om jag inte sover värst och enligt formuläret har jag en liten depression... Vad jag har haft i sommar o höst ska vi nog inte diskutera. Men de här på buke som känner mig och fortfarande "snackar" med mig kontinuerligt vet.

*Ska gräva ner mig under en sten en stund igen*

Så det är inte bara de med psykiska diagnoser som har problem med försäkringskassan, även vi med fysiska... får vår släng av sleven.
 
Vilket för det mesta är felaktigt, däremot "löpande band"-princip och jag tror ändå det varit så jävligt att de måste neka ett visst antal...
Sen är det ju inte de själva som beslutar utgången, de är "bara" budbärarna s.a.s.

Det är inte klokt att man kan hamna mellan stolarna och att bli nekad när man är sjuk. Det är väldigt konstigt.
 

somsagt -- vc har inget med detta o göra. på sätt o vis tyvärr för jag har en jättebra vc. dom är jättetrevliga o tillgängliga o den bästa läk jag ngn gång träffat har jag träffat där. hen är iof inte kvar heller men..

men det är vc -- o den bästa läk -- som senast remitterat mig till psykiatrin pga. dom anser min problematik är mer än vc hanterar. invänder inte i det -- men tyvärr är ju psyk mkt tungt belastad o jag har där till haft jättesvårt o nå fram till den läk jag fått träffa... -- iaf har det varit min känsla... men iaf har det varit samma till nu då :(.

har pratat med handläggaren på fk igen. inte för det gav så mkt -- hen försökte nog lugna men kunde iprincip bara säga samma som stod i meddelandet jag fick -- dom behöver mer information. bara o vänta. så sa hen jag om jag vill kan ringa mott. o be dom ’snabba på’ återkoppla till fk -- enligt handläggaren kan det vara bra för sånthär kan ta tid annars. men vet inte vad jag skulle säga...

tycker hela grejen är så väldigt jobbig men ännu har det -- förutom dethär meddelandet då som gjorde mig orolig -- mest handlat om väntetider så känner mig inte -- iaf än.. -- så ’insnärjd’ i detta som beskrivet i tråden eller jag hört från andra eller läst i media. hoppades det inte var så illa i allmänhet.

är så tacksam jag iaf har jobb o även klarar jobba halvtid. fyfan för bli helt inkomstlös o lämnad i ovisshet :(.
 
Nu ja, men de hinner knappast städa upp på 4 år. Sjukskrivna och "bidragstagares" situationer kommer aldrig att prioriteras, oavsett regering.
Tyvärr är ingen av beslutsfattarna villiga att göra förbättringar. Först drogs rehabiliteringsmöjligheterna ner, sen påstods det att folk var lata när de inte blev friska och började jobba igen och M drog åt snaran så latmaskarna skulle skärpa till sig och S är numera småmoderater och gav FK i direktiv att minska antalet sjukdagar.

Det är helt jävla rubbat. Det vore så mycket bättre att investera i människor, dels jobba mer förebyggande men också se till att folk får den hjälp de behöver. Men hur ska det gå till när sjukvården har havererat och det är milslånga köer för att få vård? Jag fick diagnosen utmattningsdepression förra året och den lilla hjälp som erbjudits är ett skämt.
 
Tyvärr är ingen av beslutsfattarna villiga att göra förbättringar. Först drogs rehabiliteringsmöjligheterna ner, sen påstods det att folk var lata när de inte blev friska och började jobba igen och M drog åt snaran så latmaskarna skulle skärpa till sig och S är numera småmoderater och gav FK i direktiv att minska antalet sjukdagar.

Det är helt jävla rubbat. Det vore så mycket bättre att investera i människor, dels jobba mer förebyggande men också se till att folk får den hjälp de behöver. Men hur ska det gå till när sjukvården har havererat och det är milslånga köer för att få vård? Jag fick diagnosen utmattningsdepression förra året och den lilla hjälp som erbjudits är ett skämt.

Trist.

Men det är ju så synd att så många människor misslyckas med att själva upptäcka vartåt det barkar och göra egna förändringar.
Det vore ju bättre för personen att upptäcka att "oj, jag håller på att stressa sönder mig, jag måste ändra något!" ínnan det gått så långt som till sjukskrivning.

Sjukvården är inte bra på att behandla utmattningstillstånd.
Det är ingen som är särskilt bra på det. Inte specialenheterna heller, om vi ska vara ärliga.
Mediciner hjälper inte mot utmattningsdepression, trötthet, stressymtom.
Men det är oftast mediciner som ges. Och så kanske någon önskar att det kunde hjälpa.
Och så sjukskrivs människor.
Vården ger nog det de har att ge - vilket inte är bot mot utmattnings- och stressreaktioner.

Att människor blir sjukskrivna för stress och utmattning lär inte vara okänt för någon här. De flesta som blir sjukskrivna av de skälen vet att många människor blivit det tidigare.
Det vill säga, de flesta av oss borde förstå att vi inte ska driva oss själva så långt.
För vården kan inte reparera den skadan. Så vi borde försöka, för vår egen skull, undvika att den skadan inträffar.
Åtgärderna kan vara att säga nej till aktiviteter i privatlivet, göra förändringar i privatlivet.
Eller att ändra jobbförhållandena. Gå ner i deltid om man kan?
Kanske rent av byta jobb även om det tar emot.
 
Trist.

Men det är ju så synd att så många människor misslyckas med att själva upptäcka vartåt det barkar och göra egna förändringar.
Det vore ju bättre för personen att upptäcka att "oj, jag håller på att stressa sönder mig, jag måste ändra något!" ínnan det gått så långt som till sjukskrivning.

Sjukvården är inte bra på att behandla utmattningstillstånd.
Det är ingen som är särskilt bra på det. Inte specialenheterna heller, om vi ska vara ärliga.
Mediciner hjälper inte mot utmattningsdepression, trötthet, stressymtom.
Men det är oftast mediciner som ges. Och så kanske någon önskar att det kunde hjälpa.
Och så sjukskrivs människor.
Vården ger nog det de har att ge - vilket inte är bot mot utmattnings- och stressreaktioner.

Att människor blir sjukskrivna för stress och utmattning lär inte vara okänt för någon här. De flesta som blir sjukskrivna av de skälen vet att många människor blivit det tidigare.
Det vill säga, de flesta av oss borde förstå att vi inte ska driva oss själva så långt.
För vården kan inte reparera den skadan. Så vi borde försöka, för vår egen skull, undvika att den skadan inträffar.
Åtgärderna kan vara att säga nej till aktiviteter i privatlivet, göra förändringar i privatlivet.
Eller att ändra jobbförhållandena. Gå ner i deltid om man kan?
Kanske rent av byta jobb även om det tar emot.
Det som är lömskt med sjukdomen är att det kan vara svårt att märka när den kommer, vilket hänger samman med hur stresshormonerna fungerar. Det finns exempel på att vårdpersonal/läkare som jobbat med utmattade, själva drabbats.

Jag märkte att det var på väg åt fanders, men hann inte bromsa i tid för det var saker jag behövde avsluta och som grädde på moset råkade jag ut för privata tråkigheter, vilket jag lider av än idag och som hindrar mig att komma framåt. Skulle jag bara kunna hålla depressionen på avstånd kan jag nog jobba 75%. Jag klarar mig på den inkomsten men det skapar tyvärr stress att behöva klara sig på det.

I mitt jobb har jag fått en hel del kunskap om utmattningssyndrom, då vi utbildar i detta, men den kunskapen används inte i vården om man inte råkar totalkrascha som en kompis gjorde för hon har fått jättebra hjälp med intensiv rehab. Vi andra som inte kraschar lika hårt, får i stort sett klara oss själva.
 
känner jag vill göra en uppdatering utav denhär tråden...

fk begärde somsagt mina journalanteckningar pga. läkarintyget inte ansågs komplett... det tog mott. jag går hos bara någon vecka efter dom fick begäran o skicka uppgifterna till fk. kanske knappt det. fk godkänner efter detta sjukpenning. iaf för denhär perioden.

min handläggare på fk har varit så bra o ha att göra med. hela tiden trevlig o förklarande o har när hen sett jag upprepade ggr försökt få kontakt med hen -- fast hen visat sig varit upptagen -- ringt upp mig istället när hen fått tid fast vi inte alls haft ngn avtalad tid för samtal. o helt oavsett hen eg inte haft några konkreta besked o kunna ge.

förstår många har jättedåliga erfarenheter utav sjukskrivning o fk -- o tror säkert på det tyvärr inte flyter bra o önskvärt alla ggr o det är jätteolyckligt!... -- men även om jag hade några oroliga veckor när sjukintyget inte sas sågs som komplett -- så finns det faktiskt positiva erfarenher också. tycker det bör framhållas också. det är jobbigt nog o vara sjuk utan behöva oroa sig kanske faktiskt i onödan för fk...
 
Handläggare på fk får efter vis antal avslag lite bonus diskuterades det om på vårcentralen i dag.
Har inget konkret bevis men satt in till en dörr på glänt till rummet där läknarna har sina datorer.

En skröna. Som lever sitt eget liv. Bedömningarna har stramats åt ja - på order av regeringen. Men handläggarna får ingen bonus.

Nu gick det bra för TS men för framtiden och övriga som läser tråden så att FK begär komplettering betyder inte att de tror personen som ansöker ljuger eller fejkar. Utan att det inte finns tillräckligt medicinskt underlag för att bedöma på, att underlaget är motstridigt eller t ex avviker från det normala. Då hämtas mer underlag in.
 
Handläggare på fk får efter vis antal avslag lite bonus diskuterades det om på vårcentralen i dag.
Har inget konkret bevis men satt in till en dörr på glänt till rummet där läknarna har sina datorer.
Låter som en ren skröna/bullshit. En myndighet som finansieras genom skattemedel - har svårt att tänka mig att bonus skulle vara något förslag som skulle falla i god jord.
 
Det har nämnts en del i media om detta. Exempel: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handlaggare-pa-forsakringskassan-fler-avslag-ger-hogre-lon

Det är fullständigt genomvidrigt.
Aj då. Men det där är ju ändå knappast att betrakta som bonus? Med reservation för att jag som HR-person är lite ”arbetsskadad” och har en annan definition av vissa begrepp som används av ”vanligt folk” på annat sätt.;)
Direktören som intervjuas säger ju dessutom att det INTE är en lönepolitik som gäller, att det förmodligen är någon chef som agerat felaktigt.
 
Aj då. Men det där är ju ändå knappast att betrakta som bonus? Med reservation för att jag som HR-person är lite ”arbetsskadad” och har en annan definition av vissa begrepp som används av ”vanligt folk” på annat sätt.;)
Direktören som intervjuas säger ju dessutom att det INTE är en lönepolitik som gäller, att det förmodligen är någon chef som agerat felaktigt.

Som jag förstod det när det rapporterades så var det enstaka chefer, tror också att jag läste att det blev vissa konsekvenser för dessa chefer. Vad jag är mest orolig för är om vi får en borgerlig regering igen så har de pratat om att de vill återinföra utförsäkringarna som jag ser som helt oacceptabla där dagarna tog slut oavsett hur sjuk personen var.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Vart vänder man sig när man inte kan få hjälp av vården? Jag fungerar inte på arbetet, min hjärna lägger av och den står liksom och...
2
Svar
38
· Visningar
2 820
Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
27
· Visningar
3 200
Senast: Hazel
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag tänkte jag kunde ha en egen tråd att uppdatera i istället för att drälla inlägg överallt i forumet och på dagbok. För att göra en...
6 7 8
Svar
149
· Visningar
15 369
Senast: Sasse
·
Skola & Jobb hej. funderar lite jobbrelaterat o vill kolla med er bukare fall ni har några kloka inputs ☺️. är situationen jag varit sjukskriven...
Svar
6
· Visningar
1 834
Senast: vtok
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp