Vad är normalt?

[Betazoid]

Idag blev jag minst sagt förvånad, har själv inte några barn, men jag pratade med en förälder som har ett barn i dagisåldern och sa att h*n självklart tycker om sitt barn oavsett, men skulle inte vilja a ett honmosexuellt barn för det är inte normalt. Nähä, vem har bestämt det? tänkte jag, men kom såklart inte på nåt vettigt att säga just då, men skulle liknande situation uppstå igen så...

Så ni som är och kanske umgås med andra föräldrar, är det vanligt att föräldrar funderar så här, speciellt när barnen är så små? Varför? Det kanske bara är jag som är naiv och önskar att alla hade föräldrar som alltid älskar sina barn tillåter dem att vara som de är.

 

[vansinnet]

Sv: Vad är normalt?



Skulle Nikki vara homosexuell så skulle jag då stötta henne till 100%, som i allt annat kring henne.

Jag tror att både jag och sambon skulle ha svårare att acceptera om hon började köra saab när hon är 18 än om hon började dejta andra tjejer.

 

[Sol]

Sv: Vad är normalt?

Jag vet faktiskt inte om det är vanligt eller inte, tänker folk ens på sådana saker? "Tänk om vårat barn inte är normalt."

Jag har nog ett par i släkten som skulle få det problematiskt om deras barn kom ut som homosexuella, men det skulle släppa.

Att vara "avvikande" brukar ju gärna ses som ett problem för det är lättare att inte vara det men när det väl kommer till kritan tror och hoppas jag att de flesta föräldrar är ett stöd för sitt "avvikande" barn.

Det kan nog ligga en oro för hur barnet ska tas emot i samhället om det på något sätt avviker från normen. Att barnet inte kommer accepteras och må dåligt av det.

 

[Apollo 13]

Sv: Vad är normalt?

om jag skulle få ett barn som är gay så skulle jag självklart stötta det till 110%

det jag däremot kan säga är att jag (missförstå mig för gudsskull inte nu) inte önskar att mina barn blev det, anledningen är väll just för att det lär vara rätt tufft för homosexuella att komma ut och dom får ju tyvärr, TYVÄRR, problem med jobb och socialt liv ibland, alltså med misshandel och har svårt att bli accepterade osv. det önskar jag så klart att mitt barn ska slippa, livet är tungt ändå. men jag skulle aldrig älska mitt barn mindre om det var homosexuell eller bi. jag är ju så knäpp så jag skulle säkert bli extra stolt över att mitt barn var "speciellt" (samtidigt som jag önskar att homosexuella inte borde ses som speciella utan som vem som helst) och så skulle jag vara extra stolt över det och för att det då förhoppningsvis klarat sig igenom de tuffa saker som det ändå innebär...

äh, jag älskar redan mina oexisterande barn och skulle aldrig komma på tanken att göra något annat om de råkade vara homosexuella.

 

[Apollo 13]

Sv: Vad är normalt?

Jag tror att både jag och sambon skulle ha svårare att acceptera om hon började köra saab när hon är 18 än om hon började dejta andra tjejer.

 

[Betazoid]

Sv: Vad är normalt?

Jag tror att både jag och sambon skulle ha svårare att acceptera om hon började köra saab när hon är 18 än om hon började dejta andra tjejer.

Hehe, men säg inget till henne för då kan jag garantera att hon kommer börja köra Saab!

om jag skulle få ett barn som är gay så skulle jag självklart stötta det till 110%

det jag däremot kan säga är att jag (missförstå mig för gudsskull inte nu) inte önskar att mina barn blev det, anledningen är väll just för att det lär vara rätt tufft för homosexuella att komma ut och dom får ju tyvärr, TYVÄRR, problem med jobb och socialt liv ibland, alltså med misshandel och har svårt att bli accepterade osv. det önskar jag så klart att mitt barn ska slippa, livet är tungt ändå. men jag skulle aldrig älska mitt barn mindre om det var homosexuell eller bi. jag är ju så knäpp så jag skulle säkert bli extra stolt över att mitt barn var "speciellt" (samtidigt som jag önskar att homosexuella inte borde ses som speciella utan som vem som helst) och så skulle jag vara extra stolt över det och för att det då förhoppningsvis klarat sig igenom de tuffa saker som det ändå innebär...

äh, jag älskar redan mina oexisterande barn och skulle aldrig komma på tanken att göra något annat om de råkade vara homosexuella.

Jo, jag kan förstå det också, men då handlar det ju inte om att homosexuallitet inte är normalt utan snarare om att omgivningen inte är normal! Men man kanske uttrycker den oron på olika sätt bara, jag hoppas åtminstonde att det är så!


Själv tycker jag det är synd att så många försöker passa in i någon mall, det bidrar bara till att hålla kvar normer om vad som är normalt och inte. Om alla är olika blir allt lika normalt.

 

[Mitten]

Sv: Vad är normalt?

Gud vad bra skrivet, jag håller med om allt du säger!

 

[Marylou]

Sv: Vad är normalt?

jag tror inte man skulle tycka mindre om sina barn för att visar sig vara homosexuella, jag hade nog mer funderat på om jag skulle få några barnbarn *lol*

 

[mosig]

Sv: Vad är normalt?

skulle någon av mina barn vara bi/gay eller vad som helst skulle jag nog inte se det som något konstigt alls.

jag själv är inte varken det ena eller det andra men däremot "mindre nogaräknad" med något så oviktigt som kön när det ändå handlar om kärlek..

 

[Trani]

Sv: Vad är normalt?

om jag skulle få ett barn som är gay så skulle jag självklart stötta det till 110%

det jag däremot kan säga är att jag (missförstå mig för gudsskull inte nu) inte önskar att mina barn blev det, anledningen är väll just för att det lär vara rätt tufft för homosexuella att komma ut och dom får ju tyvärr, TYVÄRR, problem med jobb och socialt liv ibland, alltså med misshandel och har svårt att bli accepterade osv. det önskar jag så klart att mitt barn ska slippa, livet är tungt ändå. men jag skulle aldrig älska mitt barn mindre om det var homosexuell eller bi. jag är ju så knäpp så jag skulle säkert bli extra stolt över att mitt barn var "speciellt" (samtidigt som jag önskar att homosexuella inte borde ses som speciella utan som vem som helst) och så skulle jag vara extra stolt över det och för att det då förhoppningsvis klarat sig igenom de tuffa saker som det ändå innebär...

äh, jag älskar redan mina oexisterande barn och skulle aldrig komma på tanken att göra något annat om de råkade vara homosexuella.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om detta resonemang. Det är helt och hållet förståeligt att man tänker så men samtidigt så underbygger man ju "normaliseringen" och acceptansen av homo- och bisexualitet.

Min mamma tänker som dig och har alltid under hela min uppväxt sagt ungefär "Självklart gör det ingenting om du skulle vara homo, jag älskar och stöttar dig ändå, men jag hoppas för din skull att du inte är det pga hur samhället ser ut". Kanske inte med de exakta orden men meningen var densamma. När jag då så småningom kom ut som bi så var (en av) hennes reaktioner ungefär att "Ojdå, jag är orolig för att du kommer bli utsatt och just bisexuella är ofta mer utsatta än homosexuella". Jag vet att hon stöttar mig och älskar mig precis lika mycket som innan jag kom ut, och att hon egentligen inte har några problem med min läggning. Men samtidigt är det ju precis det hon har! Det problem hon har med min sexuella läggning är att den gör att hon oroar sig för mig, och i och med det så säger hon till mig (och har sagt under hela min uppväxt!) att enbart heterosexualitet är normalt och problemfritt.

Jag tycker att man som förälder ska förmedla till sina barn att homo- och bisexualitet är PRECIS lika normalt och accepterat som heterosexualitet är, iallafall i ens egen ögon. Jag hade velat att min mammas reaktion när jag "kom ut" skulle varit "Jaha" ungefär, på ett avdramatiserat sätt. Eller vafan, jag hade velat att jag inte ens skulle behövt "komma ut". Jag skulle bara behövt säga att jag har träffat en tjej, thats it, ingen speciell reaktion, inga konstigheter. Jag är glad för att mina barn antagligen kommer få det så i och med att jag själv är bi.

Vi måste bekämpa heteronormativiteten på ett mer medvetet sätt. Det är VI som utgör samhället och det är VI som bestämmer vad som är normalt i samhällets ögon.

 

[Trani]

Sv: Vad är normalt?

skulle någon av mina barn vara bi/gay eller vad som helst skulle jag nog inte se det som något konstigt alls.

jag själv är inte varken det ena eller det andra men däremot "mindre nogaräknad" med något så oviktigt som kön när det ändå handlar om kärlek..

Så borde alla vara!

 

[jerseyko]

Sv: Vad är normalt?

Jag tror inte man blir straigt/homo/bi under sin uppväxt.Det är något man är redan tidigt och man som förälder/kompis/släkting kan inte ändra på det, hur mycket man än vill.

Vissa försöker och lever som straigta, t.om gifter sig och skaffar barn. Men det går inte att lura sig själv hela livet.

 

[Mitten]

Sv: Vad är normalt?

Men man oroar sig ju ALLTID för sina barn, för allt, och det räcker med en liten anledning ... om min dotter skulle vara homosexuell skulle jag egentligen inte reagera nämnvärt utan tycka att det viktigaste är att hon mår bra, och att kärleken är vacker oavsett. MEN jag skulle ÄNDÅ oroa mig! Att hon skall bli utsatt pga sitt val av partner. Jag skulle ju inte tjata om det, men mammahjärtat skulle oroa sig. Precis som bara faktumet att hon är TJEJ kommer göra att jag oroar mig för att hon skall bli antastad sexuellt etc - vilket såklart kan drabba en ung kille också, men ändå är man oroligaRE för tjejen ... på något sätt!
Svårt att förklara, och jag har familj som är bi/homo, (men äldre generationen så jag har aldrig oroat mig för dem ) och jag ser inget 'onormalt', men jag vet att de ibland haft det jobbigt.

 

[pompa04]

Sv: Vad är normalt?

Jag har stor förståelse för hans känslor. Skulle få jobba mycket med mig själv om dottern kom hem o sa att hon var homosexuell. I min värld är detta inte normalt o jag är emot att de får gifta sig i kyrkan. Äktenskapet här i västvärlden är instiftat för man o kvinna för att trygga släktets fortlevnad något de homosexuella inte på naturlig väg kan göra. De kan hitta på sin egen ritual. Har flera vänner som är homosexuella. De vet vad jag har för uppfattning av den enkla anledningen att de har frågat mig. Lika lite som jag intresserar mig för vad mina hetrosexuella vänner har för sig med varandra lika lite intresserar det mig vad de homosexuella gör. Som människor är alla lika värda men de homosexuella lyfter fram just det sexuella o det gillar inte jag.

 

[doglover]

Sv: Vad är normalt?

Min sambo har sagt så.... Men jag tror inte att han menar det faktiskt. Han älskar ju sin son så mycket.

Homosexuella är inte mindre värda än "normala" människor.

 

[Trani]

Sv: Vad är normalt?

Som människor är alla lika värda men de homosexuella lyfter fram just det sexuella o det gillar inte jag.

Ja just det för homosexualitet har ju ingenting med kärlek och känslor att göra, det handlar ENBART om sexuell tillfredsställelse. För homo- och bisexuella människor kan ju inte känna kärlek, det vet ju alla.

 

[Trani]

Sv: Vad är normalt?

Jo jag vet att alla föräldrar oroar sig mycket för sina barn. Men det kan man göra inom sig, man behöver inte föra över oron till barnen. Oavsett om oron handlar om sexuell läggning eller om kön.

 

[pompa04]

Sv: Vad är normalt?

Ja just det för homosexualitet har ju ingenting med kärlek och känslor att göra, det handlar ENBART om sexuell tillfredsställelse. För homo- och bisexuella människor kan ju inte känna kärlek, det vet ju alla.

Du missförstod. Jag vet att homo- och bisexuella fungerar som människor i största allmänhet vad gäller känslolivet. Det jag inte gillar är att DE HOMOSEXUELLA SJÄLVA alltid måste framhålla den sexuella sidan av sin identitet. Jag kan ta ett exempel från när vi var på föräldramöte för att träffa barnens lärare. En av lärarna, som jag förövrigt tycker är en av de bästa, presenterade sig inför oss föräldrar inte som lärare i det o det ämnet utan som homosexuell lärare. Har du någonsin hört en straight presentera sig med sin sexuella läggning ?

 

[Petruska]

Sv: Vad är normalt?

Har du någonsin hört en straight presentera sig med sin sexuella läggning ?

I princip, ja. Hela djävla tiden. De allra flesta straighta jag känner pratar regelbundet om sin partner utan att dölja vederbörandes kön, man pratar om vad man gjort tillsammans med sin partner på sistone, var man bor, hur man bor - hela tiden med betoning på att det är vi som bor, detta straighta par. Man pratar om de gemensamma barnen och många straighta överdriver detta tjatande om sin sexuella läggning till den grad att de signalerar sitt civilstånd hela tiden med förlovnings- och vigselringar och dessutom bär makarna ofta samma efternamn, som för att riktigt pränta in sin straighta samhörighet i omgivningen.

Kommer du inte i kontakt med sådant?

 

[Betazoid]

Sv: Vad är normalt?

I princip, ja. Hela djävla tiden. De allra flesta straighta jag känner pratar regelbundet om sin partner utan att dölja vederbörandes kön, man pratar om vad man gjort tillsammans med sin partner på sistone, var man bor, hur man bor - hela tiden med betoning på att det är vi som bor, detta straighta par. Man pratar om de gemensamma barnen och många straighta överdriver detta tjatande om sin sexuella läggning till den grad att de signalerar sitt civilstånd hela tiden med förlovnings- och vigselringar och dessutom bär makarna ofta samma efternamn, som för att riktigt pränta in sin straighta samhörighet i omgivningen.

Kommer du inte i kontakt med sådant?

Väl skrivet!
Antagligen tycker de flesta att det är så självklart att de inte tänker på det