Vacker utan spackel

Alla ni som inte sminkar er, ordnar ni håret något ? :)
Nu sminkar jag mig för det mesta, men inte om jag bara ska åka till affären eller gå ut i stallet. Det händer väldigt sällan att jag orkar fixa till håret. Sätter oftast bara upp det i en knut, även om jag ska till kontoret. Har aldrig håret utsläppt, bara när det självtorkar efter dusch och då sätter jag upp det direkt när det torkat, hatar när det hänger i ansiktet.
 
Jag har tyvärr fötts med väldigt mycket rött i ansiktet. Till den grad att folk undrat om jag har rosacea, vilket jag inte har men jag är tämligen självlysande..
Ska jag vistas ute bland folk använder jag helst en cc kräm mot just rosacea och helst vill jag även måla ögonbrynen då de typ inte syns annars. I övrigt känner jag ofta inget behov av mer men i perioder tycker jag smink är väldigt kul och går då all in
Samma här, kinderna är lite skitsamma, men näsan är jobbig tycker jag. Har nästan alltid foundation eller liknande, och om jag ska anstränga mig lite extra, även grön primer
Ska jag bara ner och handla skiter jag i vilket, men på jobbet eller om jag ska träffa folk försöker jag alltid sminka över det röda lite grann iaf

Som barn var jag väldigt blyg och rodnade dessutom jättelätt, något många ofta var på mig om. När jag var yngre vågade jag prata mer om jag var sminkad, för jag visste att det inte skulle synas lika väl om/när jag rodnade, det sitter nog också i lite, att jag känner mig mer bekväm med att ta för mig lite mer om jag har smink. Tyvärr!

(sen tycker jag att det är kul med smink OCKSÅ, och förutom just näsan använder jag ej smink pga osäkerhet, utan för skoj piff)
 
Alla ni som inte sminkar er, ordnar ni håret något ? :)
Inte mer än borsta så det inte blir tovigt och sedan uppsatt så jag slipper ha det i ansiktet.
Blir klippt var annat eller tredje år av en kompis.

Kl älskar där emot att gå på spa och få ligga i bubbelpool, få någon behandling typ massage mm.
 
Alla ni som inte sminkar er, ordnar ni håret något ? :)

Var 10: de dag klipper jag själv med trimmer, 2 mm 😁

Tråden och många svar i den skaver som fan (🤢🤮😤🤬) i mig men jag räcker upp en hand på att inte sminka mig längre. Har aldrig färgat håret. Tycker utseende är PISSjobbigt rent ut sagt och hela industrin är ju bara så sjuk. Jag blir bara så provocerad att jag inte klarar av att skriva ett vettigt svar.

Till TS. Någon skrev något klokt om att det man ser ofta tycker man är vackert. Jag hade sett över mitt sociala medie-flöde och aktivt försökt jobba med mina egna tankar som poppar upp när du ser smink/inte smink, slät/inte slät hy, grått hår/färgat osv. Och försökt ta bort fokus från utseende.
 
Jag är periodare (som med allt annat).
Precis som @athena_arabians kan jag kalla det för krigsmålning eller gameface och har det som en rutin i vissa sammanhang.

Tycker om att sminka mig och framhäva mina drag, ibland lägga mer fokus på läppar och ibland på ögonen.
Sminkar mig inte var dag och definitivt inte för att bara åka och handla.

Tycker smink verkar kul och blir grymt imponerad av de som verkligen kan, och vågar leka med färger osv.

Jag har definitivt gått på krogen utan smink och när jag jobbar har jag nog smink på mig i snitt en gång i veckan.

Är hyfsat bekväm med hur jag ser ut utan smink och att ha en finne här eller där är fullt normalt.

Tycker man ser mycket tjejer/ kvinnor som aldrig är sminkade ute. Träffar jag vänner så är det oftast utan smink och i bekväma kläder.
Men samtidigt, vissa perioder när jag bara gått hemma på gården är det trevligt att fixa till sig lite mer än att bara ha rena kläder.
Tycker om att färga håret och har alltid gjort, nu gör jag tamare val.

Däremot blir jag lite mörkrädd om man anser solskyddskräm är extra hudvård, eller hur jag ska uttrycka det, det är ett av de enklaste sätten att skydda sig från en otrevlig form av cancer.
 
Senast ändrad:
Jag har aldrig haft för vana att sminka mig. Jag äger några få nagellack, läppstift etc men sällan använt. Aldrig färgat håret men det behövs inte, än så länge är det fint ändå. Nu är jag 55 år och ögonbrynen får spretiga, fula strån som jag rycker bort men det blir det ju så lite kvar... och naglarna är torra. Bilden är tagen i somras. Den lille missevännen hade rymt när han bara var 6 veckor och jag trodde han var död. Sen dök han upp hos grannen, lite mager men frisk. Nyss räddad sitter han på min axel och spinner för full maskin😻.

Det med ögonbrynen har jag löst genom att klippa dem till en viss längd, annars får jag enstaka ögonbrynshår som böjer sig ner mot ögonen.
Det kan man göra med en mindre ”ladytrimmer” eller en näsklippare med tillbehör som liknar en vanlig hårtrender.
 
Alla ni som inte sminkar er, ordnar ni håret något ? :)
Hur definieras ordna håret?

Jag borstar det och bryr mig om hur det ser ut (äter massa vitaminer och sådant för det). Sätter ofta upp det i knut och använder då och då olja i topparna. Om jag vill ha det extra lockigt så ser jag till att det är olja i före tvätt och borstat och borstar inte efter att det torkat.

(blåser det aldrig, det blir sprött och risigt och förlorar färg, borstar det inte blött. Använder bara hornkam och svinhårsborste.)

Men jag klipper det inte hos frisör (gjorde, hos "bra" frisör, alltid besviken med resultatet, bytte många gånger utan någon som helst skillnad. Nu är jag nöjd :).) Färgar det inte utan odlar upp det grått. Har alltid tyckt om min hårfärg (utom en gång när jag tonade det) gått från mörkblond till tja mer grått. Tycker om min hårfärg nu med och tycker om min mammas så blir nog bra om det går mot gråvitt med.)

Om sedan någon annan tycker om mitt hår är mer tveksamt. Men tänker att huvudsaken är att jag gillar det.

Grejen är den att jag bryr mig absolut om hur jag ser ut. Jag är bara inte förtjust i effekten en riktig sminkning gör på mig, ingen annan verkar gilla effekten heller, aldrig beröm efter riktig sminkning faktiskt, underlagskräm gör de mest hemska saker med mig. Jag kan faktiskt ha extremt diskret läppstift (fungerar bättre för mig än lypsyl) och nu när jag är i tråden så kom jag på att jag borde köpa mascara ändå att ha på fest ibland igen, för ögonfransarna har bleknat lite.

Så jag får väl kanske backa några centimeter. Jag har faktiskt en haft tendens att om jag kommer ihåg det, ha på mascara om jag ska på fest (o hudfärgat läppstift om jag har torra läppar) (Kanebo 38 grader, lätt att få av, sitter som berget, de har tydligen bytt namn nu). Men har inte köpt någon ny mascara på typ 5 år då så min är inte så hälsosam att använda just nu.
 
Senast ändrad:
Tror jag menar ordnar som i -lägga tid på- 😊
Nej, jag lägger ingen tid på det. Missuppfattade frågan. Inget som tar tid verkar annat än försämra utseendet på mitt hår. (göra det, blekt, luddigt, prassligt, skört). Jag bara gör det bästa jag kan för att få det att se ut som jag föredrar det.
 
Jag inser när jag läser tråden att många verkar ha ett väldigt komplicerat förhållande till utseende och smink och/eller lägger värderingar i om man sminkar sig eller inte. Så har det aldrig varit för mig - jag känner mig bekväm både med och utan smink och i både finkläder och stallkläder och allt däremellan. Kan tycka det är kul att sminka mig och brukar bli nöjd med resultatet, men kan också gå ganska långa perioder utan smink, särskilt om jag sitter hemma och jobbar. Jobbar jag "ute bland folk" är jag i regel sminkad och med "representativa" kläder (hatar egentligen det uttrycket men kom inte på något bättre)

Håret har jag aldrig färgat, det är naturligt blont och jag är nöjd med det. Än så länge inga gråa hår trots 50+, tror knappast jag kommer börja färga om det dyker upp några heller (lär ju inte synas så bra i det blonda ändå...). Möjligtvis skulle det behöva träffa en sax något oftare, men det blir fint när jag har det utsläppt och när jag är hemma på gården är det oftast flätat. Äger varken platt- eller locktång och fönar aldrig, men kan göra någon fin uppsättning till fest.

Gillar generellt kontraster, att vara lite kameleont och anpassa mig till omgivningen - backa släp med skit under naglarna eller gå på kundkonferens och vara "snygg", båda passar mig lika bra och jag gillar att kunna vara både och. Det enda som aldrig har roat mig och som jag aldrig lagt någon tid på är naglarna. Tycker det är obehagligt och ofräscht med långa, så de klipps när de uppnår en viss längd eller går sönder, vilket som inträffar först!
 
Jag inser när jag läser tråden att många verkar ha ett väldigt komplicerat förhållande till utseende och smink och/eller lägger värderingar i om man sminkar sig eller inte. Så har det aldrig varit för mig - jag känner mig bekväm både med och utan smink och i både finkläder och stallkläder och allt däremellan. Kan tycka det är kul att sminka mig och brukar bli nöjd med resultatet, men kan också gå ganska långa perioder utan smink, särskilt om jag sitter hemma och jobbar. Jobbar jag "ute bland folk" är jag i regel sminkad och med "representativa" kläder (hatar egentligen det uttrycket men kom inte på något bättre)

Håret har jag aldrig färgat, det är naturligt blont och jag är nöjd med det. Än så länge inga gråa hår trots 50+, tror knappast jag kommer börja färga om det dyker upp några heller (lär ju inte synas så bra i det blonda ändå...). Möjligtvis skulle det behöva träffa en sax något oftare, men det blir fint när jag har det utsläppt och när jag är hemma på gården är det oftast flätat. Äger varken platt- eller locktång och fönar aldrig, men kan göra någon fin uppsättning till fest.

Gillar generellt kontraster, att vara lite kameleont och anpassa mig till omgivningen - backa släp med skit under naglarna eller gå på kundkonferens och vara "snygg", båda passar mig lika bra och jag gillar att kunna vara både och. Det enda som aldrig har roat mig och som jag aldrig lagt någon tid på är naglarna. Tycker det är obehagligt och ofräscht med långa, så de klipps när de uppnår en viss längd eller går sönder, vilket som inträffar först!

För mig handlar det mest om en känsla av att jag är ”utklädd” när jag är sminkad. Är dessutom väldigt dålig på att sminka mig. Har dock blivit sminkad av proffs i olika sammanhang och det är inte så att jag nödvändigtvis tycker att jag blir ful, men det känns liksom inte som ”jag”. Sen är jag en sån person som ofta pillar mig i ansiktet/gnuggar ögonen etc och då är det ju rätt opraktiskt att vara sminkad.

Men jag köper absolut att man kan trivas både med och utan! Det vet jag många som gör, typ sminkar sig till fest men inte till vardags och liknande.
 

Liknande trådar

Äldre Snart 36 år gammal finner jag mig plötsligt stående utan varken jobb, häst eller man. Mitt liv är ett helt oskrivet blad och det är med...
2
Svar
36
· Visningar
3 106
Senast: Tranan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp