Vacker utan spackel

Jag sminkar mig inte. Gjorde det i tonåren, men inte sedan många år. Drar upp håret i en tofs/knut, eller har det utsläppt när det är nytvättat.

Har sambo, barn, jobb etc, så det verkar ju gått hyfsat fast jag inte använder något smink.
 
För mig handlar det mest om en känsla av att jag är ”utklädd” när jag är sminkad. Är dessutom väldigt dålig på att sminka mig. Har dock blivit sminkad av proffs i olika sammanhang och det är inte så att jag nödvändigtvis tycker att jag blir ful, men det känns liksom inte som ”jag”.
Jag tror att det faktiskt är delvis den skillnaden jag gillar, att liksom gå in i olika roller som en skådespelare. Alla är visserligen "jag" på något sätt, men det är också så att jag i officiella sammanhang litegrann använder smink och kläder som ett skyddande "skal". Då spelar jag min professionella yrkesroll och skyddar mitt privata jag, liksom.

Jag tävlade i pardans som ung vuxen (20-årsåldern) och där är det ju mycket kläder, smink och frisyr som för mig absolut var en hjälp att gå in i "dansrollen" - jag skulle aldrig gå ut på dansgolvet osminkad, inte för att jag skulle känna mig ful eller liknande, utan för att det på något sätt vore för utlämnande, då är det ju verkligen mitt privata "jag" som är där, inte "dansjag".

Sedan kan jag också använda smink och kläder i privata sammanhang, såklart, på fest och liknande och då är det ju bara en snyggare, lyxigare version av "jag" (helt olik "dansjag" eller "yrkesjag") :)
 
Jag tror att det faktiskt är delvis den skillnaden jag gillar, att liksom gå in i olika roller som en skådespelare. Alla är visserligen "jag" på något sätt, men det är också så att jag i officiella sammanhang litegrann använder smink och kläder som ett skyddande "skal". Då spelar jag min professionella yrkesroll och skyddar mitt privata jag, liksom.

Jag tävlade i pardans som ung vuxen (20-årsåldern) och där är det ju mycket kläder, smink och frisyr som för mig absolut var en hjälp att gå in i "dansrollen" - jag skulle aldrig gå ut på dansgolvet osminkad, inte för att jag skulle känna mig ful eller liknande, utan för att det på något sätt vore för utlämnande, då är det ju verkligen mitt privata "jag" som är där, inte "dansjag".

Sedan kan jag också använda smink och kläder i privata sammanhang, såklart, på fest och liknande och då är det ju bara en snyggare, lyxigare version av "jag" (helt olik "dansjag" eller "yrkesjag") :)
Jag tycker också om att kameleonta med kläderna. Dvs gillar inte att sticka ut utan tycker om att ha festkläder på fest och jobbkläder på jobb och leriga jeans i en leråker och känner mig mest bekväm när jag har de kläder som passar tillfället. (och obekväm om jag råkat hamna fel så att säga).
 

Liknande trådar

Äldre Snart 36 år gammal finner jag mig plötsligt stående utan varken jobb, häst eller man. Mitt liv är ett helt oskrivet blad och det är med...
2
Svar
36
· Visningar
3 106
Senast: Tranan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp