Uterätt för kor

[Jeps]

Skulle rekommendera att läsa bondbönans blogg på fb. Hon skriver mycket klokt.

Även mittlivsombonde på insta förklarar det hela mycket bra.

 

[Mkb]

Fast det där med naturrestaureringslagen är inte så enkelt som det kan tyckas vid en ytlig anblick.

Det är som rätt ofta en idé anpassad till hur naturresurser har använts och hanterats i "kontinentala" Europa, inte hur det ser ut i Skandinavien och i synnerhet Sverige. Den tar heller inte hänsyn till faktiska geologiska företeelser som finns i Skandinavien men inte kontinentala Europa, som "landhöjningen". https://sv.wikipedia.org/wiki/Landhöjning

I min ålder så ser jag hur landmärken i t.ex. Stockholms skärgård, som var omringade av vatten "när jag var liten", idag ligger på land.

Dessutom så har de som funderat över tolkningen av lagen hamnat lite snett, och vill använda ett förindustriellt Sverige (före 1850) som mall.

Det skulle innebära en återgång till t.ex. hur mycket skog det ska finnas som är oerhört mycket mindre än den mängd skog vi har idag.
För före industrialiseringen, så hade vi en omfattande gruvdrift och järnbruksdrift i Sverige, som drevs med träkol och brännved. Överallt där det fanns gruvor så var det helt enkelt extremt stor brist på skog, och träkol och ved hämtades längre och längre ifrån. Och det är få områden i Sverige där det inte fanns gruvdrift.

Andra delar av de idag beskogade delarna av Sverige var det vidsträckta betesmarker med enstaka träd, det är främst under 1900-talet, efter 1:a världskriget, som betesmarkerna har tillåtits växa igen, p.g.a. minskad betesdrift. Delar av västra Sverige, som inte hade så mycket gruvor, är exempelvis sådana områden. Ska vi restaurera fram Hallands ljunghedar igen, efter att just ha lyckats restaurera dessa genom att plantera tillbaka skogen som togs bort under 1800-talet?

Det skulle också innebära att många av våra sjönära städer skulle behöva flyttas eller byggas om, eftersom t.ex. Mälarens, Hjälmarens och Vänerns vattenstånd skulle behöva återställas till det högre och mer varierande vattenståndet för tiden före de stora sjösänknings- sjöreglerings- och kanalprojekten som genomförts under andra halvan av 1800-talet. Ska vi flytta delar av Stockholm, Örebro, Eskilstuna, Enköping, Karlstad, Mariestad m.fl. städer?

Dessutom skulle några av områdena som idag har Sveriges bästa odlingsjordar bli obrukbara. Är det bra?

Så att vilja säkerställa biologisk mångfald, och förekomsten av för området en rimlig fördelning av naturtyper är en god tanke. Att inte exploatera fel saker och för hårt är också bra.
Men vad är det vi egentligen skulle vilja åstadkomma diskuteras alldeles för lite.

Det blir istället sådana där konstiga polariseringsfrågor, där en stor andel av de som är "för" eller "emot" någonting, inte har satt sig in i sakfrågorna på djupet.

Liberalernas Karlsbro är en sådan där "polariserare", som när jag kollade upp hennes och Liberalernas idéer om miljöpolitik och jordbrukspolitik inför EU-valet så verkade miljöintresset vara pyttelitet, dessutom tillhör hon den kategorin av Liberaler, som inte ser något problem med att Svenskt jordbruk skulle tyna bort, och ersättas med import från "där det är billigast".

Länderna har två år på sig att ta fram en nationell restaureringsplan. Så det är inte direkt anpassat efter kontinentala Europa (även om Sverige också har en kontinental biogeografisk region i södra Sverige) eftersom varje land ansvarar för hur lagen genomförs nationellt - lagen är bara ett så kallat ramverk. Det ger ganska stort svängrum för länderna själva att besluta om mer exakt hur målen ska uppnås.

Sådant som landhöjning tas det hänsyn till bland annat i habitatdirektivet som också har en central roll i restaureringsförordningen, så jag skulle väl spontant inte riktigt hålla med om påståendet att man inte tar hänsyn till sådana geologiska företeelser bara för att de inte finns i kontinentala Europa. Till exempel existerar ju naturtypen landhöjningsskog (som Sverige konstaterat att det finns en tillräcklig referensareal av redan). I Sveriges fall är det vad jag vet främst 89 naturtyper som berörs, naturtyper som alltså redan finns här men som inte alltid finns i tillräckligt stor utsträckning för att nå det ekologiska tröskelvärdet där bevarandet anses säkrat.

Det är ju också just de bedömningarna om hur mycket areal som krävs för att naturtyperna ska kunna bevaras som sedan avgör vilka restaureringsåtgärder som behövs, och alltså inte hur miljön såg ut under ett specifikt historisk datum (absolut inte under en tid av hård exploatering). Den bedömningen av vilka arealer som krävs kan ju däremot göras med hjälp av att titta på hur det sett ut historiskt under tidigare två-tre sekel och även senare utveckling under 1900-talet. Skogen kommer alltså inte nödvändigtvis minska tillföljd av restaureringsförordningen, åtminstone inte om man med skog menar skog av ekologiskt värde - vilket vi redan har för lite av.

Jag skulle tro att man kommer försöka rikta in sig på så kostnadseffektiva lösningar som möjligt, och prioritera det som har störst potential till klimatnytta. Att hejda förlusten av och förbättra befintliga naturvärden är i princip alltid mer kostnadseffektivt än att helt återskapa sådant som redan gått förlorat. Huruvida man då till exempel bör behålla skog som man planterat eller inte beror väl bland annat på om det bara är trivial produktionsskog, om den håller tillräckligt hög ekologisk klass nu eller om den skulle ge högre naturvärden som något annat (kanske en annan typ av lokalt förekommande skog, eller en annan mer hotad naturtyp). Men att diskutera det på detaljnivå är ju lite svårt när det inte tagits fram någon plan ännu. Sådana avvägningar lär fortsätta diskuteras.

 

[skogaliten]

Länderna har två år på sig att ta fram en nationell restaureringsplan. Så det är inte direkt anpassat efter kontinentala Europa (även om Sverige också har en kontinental biogeografisk region i södra Sverige) eftersom varje land ansvarar för hur lagen genomförs nationellt - lagen är bara ett så kallat ramverk. Det ger ganska stort svängrum för länderna själva att besluta om mer exakt hur målen ska uppnås.

Sådant som landhöjning tas det hänsyn till bland annat i habitatdirektivet som också har en central roll i restaureringsförordningen, så jag skulle väl spontant inte riktigt hålla med om påståendet att man inte tar hänsyn till sådana geologiska företeelser bara för att de inte finns i kontinentala Europa. Till exempel existerar ju naturtypen landhöjningsskog (som Sverige konstaterat att det finns en tillräcklig referensareal av redan). I Sveriges fall är det vad jag vet främst 89 naturtyper som berörs, naturtyper som alltså redan finns här men som inte alltid finns i tillräckligt stor utsträckning för att nå det ekologiska tröskelvärdet där bevarandet anses säkrat.

Det är ju också just de bedömningarna om hur mycket areal som krävs för att naturtyperna ska kunna bevaras som sedan avgör vilka restaureringsåtgärder som behövs, och alltså inte hur miljön såg ut under ett specifikt historisk datum (absolut inte under en tid av hård exploatering). Den bedömningen av vilka arealer som krävs kan ju däremot göras med hjälp av att titta på hur det sett ut historiskt under tidigare två-tre sekel och även senare utveckling under 1900-talet. Skogen kommer alltså inte nödvändigtvis minska tillföljd av restaureringsförordningen, åtminstone inte om man med skog menar skog av ekologiskt värde - vilket vi redan har för lite av.

Jag skulle tro att man kommer försöka rikta in sig på så kostnadseffektiva lösningar som möjligt, och prioritera det som har störst potential till klimatnytta. Att hejda förlusten av och förbättra befintliga naturvärden är i princip alltid mer kostnadseffektivt än att helt återskapa sådant som redan gått förlorat. Huruvida man då till exempel bör behålla skog som man planterat eller inte beror väl bland annat på om det bara är trivial produktionsskog, om den håller tillräckligt hög ekologisk klass nu eller om den skulle ge högre naturvärden som något annat (kanske en annan typ av lokalt förekommande skog, eller en annan mer hotad naturtyp). Men att diskutera det på detaljnivå är ju lite svårt när det inte tagits fram någon plan ännu. Sådana avvägningar lär fortsätta diskuteras.

Var lite konkret.

Jag läser en sån där text här, som jag brukar få med konsultutredningar inom offentlig verksamhet.

Så, vad menar du egentligen?

Beskriv, så att en elev på mellanstadiet kan förstå vad det är för natur du menar.

Men ska vi bevara sådant vi redan har, så går ju solcellsparker om 500-600 hektar där skog avlägsnas bort, eller för den delen nya Vindparker i skogsmiljö.

Dessutom, så hur ska vi ställa oss till en av de viktigaste frågorna vi har, nämligen Östersjön, och hur den fortsatt misshandlas.

Konkretisera tack.

 

[Badger]

De som är mest drivande, driver sitt eget mejeri.

De levererar inte till de föreningsdrivna mejerierna som t.ex. Arla eller Norrmejerier.

De kommer att döda delar av svenskt lantbruk om de får som de vill.

Vilka är det? Jag brukar köpa från lokala mejerier men vill ju inte råka handla från sådana.

 

[Badger]

alltså, jag har inte sett förslaget i sin helhet, men en av de bönder jag följer på sociala media förklarade varför hen var positiv till förslaget. Det är tydligen så att om man tar bort lagkravet så går det att tillföra extra bidrag till kor som släpps ut på bete. Man kan alltså göra det möjligt att förbättra lönsamheten för gårdar vars kor går på bete,
Kan man få det att fungera på det sättet genom att ta bort lagkravet, då hoppas jag också att de allra flesta mjölkkorna får fortsätta gå i sina hagar som de alltid har gjort. Morötter istället för piskor, så att säga.
Men jag håller med om att det tar emot i hjärtat att ta bort ett lagkrav som gör att korna får gå ut. För hur man än gör kommer nog fler kor få stanna inne med lagen borttagen. Men, å andra sidan har det inte funnits något beteskrav för tjurar alls.

Troligare än bidrag är ju att de flesta bara slutar ha dem ute och normalsvensken köper dansk mjölk lika gärna för det är samma lika. Folk betalar ju inte för Ekomjölk längre heller.

 

[Masqueradee]

Köp KRAVprodukter så finns betet garanterat kvar.

Krav är nog bra hos större producenter, har läst (men kan ha missförstått/haft gammal info) att själva märkningen är för dyr och komplicerad för mindre gårdar/producenter. Hoppas det blir bättre möjlighet för fler att avsluta i framtiden

 

[skogaliten]

Krav är nog bra hos större producenter, har läst (men kan ha missförstått/haft gammal info) att själva märkningen är för dyr och komplicerad för mindre gårdar/producenter. Hoppas det blir bättre möjlighet för fler att avsluta i framtiden

Så snart man har en mjölkgård som levererar mjölk, så är KRAV märkningen i regel ekonomiskt fullt rimlig att använda.

När "mindre producenter" anser att det inte är ekonomiskt bärkraftigt, så pratar vi om t.ex. grönsaksproducenter med 1-2 hektar, en äggproducent med 30-40 höns eller så.

Jag har själv djurhållning med en svensk medelstor fårbesättning, ca 30 tackor som lammar alltså, och för mig är KRAV-anslutningen lönsam.