Ute- eller innekatt?

[MiniLi]

Det är svårt. Jättesvårt och inte ens med omplaceringar kan man ju veta säkert. Det fick jag ju bevis för med min nuvarande som enligt katthemmet avskydde att vara inne. Hon ligger just nu och sover i sambons säng så mycket avskyr hon att vara inne

Nej nej, jag vet att många trivs som rena innekatter, jag har ju haft flera själv men någon garanti för att de trivs som man har tänkt finns ju inte. Jag tyckte att hästar med rejäl päls inte behövde täcke men där fick jag tänka om när just den individen (en fjording) jag föll för behövde det. Det är ju så, individer är olika men chansen för att det blir som man tänkt ökar säkerligen om föräldrarna är individer som gillar sitt inneliv precis som risken ökar att en katt vars föräldrar avskyr att vara inne inte heller trivs inne.

Alltså jag förstår ju att katter, precis som alla djur, inte är ngr robotar och att man aldrig kan veta till 100%. Men ”personlig lämplighet” funkar ju bara isf om man bor på landet och har möjlighet att låta katten välja.

Nu bor jag i tätort. Det har lyfts fram att det kan vara olämpligt att ha utekatt i tätort. Famförallt raskatt iom stöldrisk.
Följer jag ditt resonemang bör jag alltså inte köpa katt alls?

För jag är inte då sugen på att chansa om det är en överhängande risk att katten inte trivs.

Många andra verkar ju däremot mena att vissa raser med väldigt hög sannolikhet trivs inne. Då undrade jag hur ditt resonemang gick eftersom ”personlig länplighet” låter väldigt slumpartat.

 

[MiniLi]

Ska du ändå köpa raskatt så går det väl att fråga uppfödaren hur föräldrarna är, om de gärna vill gå ut eller är nöjda med att vara inne. Är de inga som längtar ut så är chansen desto större att avkommorna blir likadana. Dessutom säljer många uppfödare inte till människor som tänkt ha frigående utekatt, så det kan säkert ses som ett plus i kanten att du vill ha innekatt.

I övrigt är jag av meningen att man får vara beredd att anpassa sig efter kattens egna preferenser. Man kan ju t ex erbjuda övervakad utevistelse, det måste inte stå mellan valen att komma och gå som de vill eller att aldrig sticka ett morrhår utanför dörren. Bara de får tillräcklig aktivering så tror jag att många katter kan trivas utan att gå ut.

Jag tänkte mer att jag ju bor som jag gör. Om jag gör bedömningen att det är farligt för katten att vara ute här så lär jag ju inte vilja släppa ut den om den inte trivs inne?

Ut i koppel funkar ju om katten trivs med det.

Förr tyckte jag synd om innekatter men efter att ha jobbat på djursjukhus har jag stött på så många påkörda, skjutna och misshandlade katter att jag inte medvetet skulle kunna tänka mig att ha utekatt. Nu har jag i och för sig just nu en fd. hemlös stallkatt som flyttade in på eget bevåg. Fast å andra sidan lämnar hon sällan elementet och fåtöljen i sadelkammaren.
Hemma har jag ragdoll och brittisk korthår som jag har valt med tanke på att de skulle passa som innekatter.

Värt att tänka på är att innekatter tar mycket tid i anspråk. När jag kommer hem från jobbet/ stallet så är de utvilade och vill leka och ha sällskap. Jag måste ju varje dag hitta på något sätt att sysselsätta och motionera dem. En utekatt får ju stimulans och sysselsättning på egen hand i större utsträckning. Jag har även byggt en innätad terass till dem och har huset fullt av klösmöbler och kartonger etc. Vill man ha innekatter måste man ha tänkt tillbringa en hel del tid hemma för att de inte ska bli för understimulerade.

Jag är hundmänniska så det är självklart för mig att man behöver ägna tid åt sitt djur

 

[athena_arabians]

Alltså jag förstår ju att katter, precis som alla djur, inte är ngr robotar och att man aldrig kan veta till 100%. Men ”personlig lämplighet” funkar ju bara isf om man bor på landet och har möjlighet att låta katten välja.

Nu bor jag i tätort. Det har lyfts fram att det kan vara olämpligt att ha utekatt i tätort. Famförallt raskatt iom stöldrisk.
Följer jag ditt resonemang bör jag alltså inte köpa katt alls?

För jag är inte då sugen på att chansa om det är en överhängande risk att katten inte trivs.

Många andra verkar ju däremot mena att vissa raser med väldigt hög sannolikhet trivs inne. Då undrade jag hur ditt resonemang gick eftersom ”personlig länplighet” låter väldigt slumpartat.

Nog finns det raser som är mer benägna att vara nöjda inne men som sagt, garantier finns ju aldrig. En omplacering från ett katteri kanske? Som sagt, sannolikheten ökar ju om den är vuxen och van att vara inne

Nu känner jag visserligen orientaler/siameser som varit utekatter men de brukar vara nöjda inne. Dock är de ju lite speciella men jag älskar dem

 

[TinyWiny]

Alltså jag förstår ju att katter, precis som alla djur, inte är ngr robotar och att man aldrig kan veta till 100%. Men ”personlig lämplighet” funkar ju bara isf om man bor på landet och har möjlighet att låta katten välja.

Nu bor jag i tätort. Det har lyfts fram att det kan vara olämpligt att ha utekatt i tätort. Famförallt raskatt iom stöldrisk.
Följer jag ditt resonemang bör jag alltså inte köpa katt alls?

För jag är inte då sugen på att chansa om det är en överhängande risk att katten inte trivs.

Många andra verkar ju däremot mena att vissa raser med väldigt hög sannolikhet trivs inne. Då undrade jag hur ditt resonemang gick eftersom ”personlig länplighet” låter väldigt slumpartat.

Nej då misstolkar du mig. Jag menar att om man ska ha innekatt och inga alternativ finns annat än att vara inne så ska man välja en katt vars föräldrar trivs inne. Det är svinjobbigt att ha en innekatt som alltid försöker ta sig ut, som aldrig är riktigt nöjd vad man än gör och hade jag idag skaffat en innekatt så hade jag gjort allt för att undvika det. Dvs. jag hade valt en ras med föräldrar som inte vill gå ut och jag hade varit medveten om att även om tanken är ren innekatt så hade jag tidigt vant katten vid sele om det skulle visa sig att just den individen ändå ville gå ut. För även om det inte är samma att gå ut i sele så kan det stilla behovet iallafall.

Personlig lämplighet blir det ju ändå för det finns inga garantier för att just den individen som flyttar hem till en trivs så som planen är. Så är det ju alltid med alla djur och jag ser inget konstigt med det.

 

[Cherarriduracell]

Min katt har varit utekatt. Kastrerades tidigt men har ändå gått långpromenad flera gånger och varit borta månader i sträck. Senaste gången hon kom hem var ca 6-7 år sedan och sedan dess har hon inte velat gå ut. Så hon blev innekatt. Sista åren har hon börjat gå ut igen men bara korta stunder och med människosällskap. Hon verkar rätt nöjd idag med varmt hus och stadig mattillgång och jag är rätt nöjd med att slippa ha en seniorkatt på vift.

 

[Lii]

Jag ser faktiskt inga som helst fördelar med att ha utekatt. Jag har till och med svårt att förstå hur det kan vara lagligt att ha utekatter. Kanske ska vi börja tillåta utehundar med? Som får springa runt vind för våg, för det har även deras förfäder fått göra Med det sagt så har jag vänner med utekatter, jag respekterar deras val men kommer aldrig uppmuntra någon till att göra sin katt till utekatt.

Nej skaffa innekatt, och sen ordna så dom blir ordenligt stimluerade istället. Vissa kräver ytterst lite, medans andra vill ha mer, och då är det fint att kolla på olika raser och deras egenskaper. Jag skulle förmodligen bli komplett galen om jag var tvungen att dela hus med bengaler, eller någon annan högljudd ras med mycket energi.

 

[MiniLi]

Nog finns det raser som är mer benägna att vara nöjda inne men som sagt, garantier finns ju aldrig. En omplacering från ett katteri kanske? Som sagt, sannolikheten ökar ju om den är vuxen och van att vara inne

Nu känner jag visserligen orientaler/siameser som varit utekatter men de brukar vara nöjda inne. Dock är de ju lite speciella men jag älskar dem

Nej då misstolkar du mig. Jag menar att om man ska ha innekatt och inga alternativ finns annat än att vara inne så ska man välja en katt vars föräldrar trivs inne. Det är svinjobbigt att ha en innekatt som alltid försöker ta sig ut, som aldrig är riktigt nöjd vad man än gör och hade jag idag skaffat en innekatt så hade jag gjort allt för att undvika det. Dvs. jag hade valt en ras med föräldrar som inte vill gå ut och jag hade varit medveten om att även om tanken är ren innekatt så hade jag tidigt vant katten vid sele om det skulle visa sig att just den individen ändå ville gå ut. För även om det inte är samma att gå ut i sele så kan det stilla behovet iallafall.

Personlig lämplighet blir det ju ändå för det finns inga garantier för att just den individen som flyttar hem till en trivs så som planen är. Så är det ju alltid med alla djur och jag ser inget konstigt med det.

Till båda - ja men jag frågade ju just om ni tror att ”alla” kan nöja sig inne eller om man bör köpa specifik ras för att det är troligare att de ska trivas inne. Då svarade ni ”personlig lämplighet” vilket ju låter väldigt slumpartat. Därav mina följdfrågor.

Att kattens föräldrar ska trivas inne är ju självklart isf. Och det måste väl vara väldigt ovanligt att uppfödare av raskatter har avelsdjuren ute?

För att ta en hundliknelse - om någon frågar om det är troligt att en schäfer gillar att spåra och svaret blir ”det kan man aldrig veta/personlig lämplighet” eller liknande så hade ju det varit jättekonstigt.

Det var så min fråga var. Under förutsättning att katten kommer behöva leva som innekatt - kan man lika gärna köpa bonnkatt eller är det bättre att köpa raskatt av ras som brukar vilja vara inne?

 

[Lii]

Till båda - ja men jag frågade ju just om ni tror att ”alla” kan nöja sig inne eller om man bör köpa specifik ras för att det är troligare att de ska trivas inne. Då svarade ni ”personlig lämplighet” vilket ju låter väldigt slumpartat. Därav mina följdfrågor.

Att kattens föräldrar ska trivas inne är ju självklart isf. Och det måste väl vara väldigt ovanligt att uppfödare av raskatter har avelsdjuren ute?

För att ta en hundliknelse - om någon frågar om det är troligt att en schäfer gillar att spåra och svaret blir ”det kan man aldrig veta/personlig lämplighet” eller liknande så hade ju det varit jättekonstigt.

Det var så min fråga var. Under förutsättning att katten kommer behöva leva som innekatt - kan man lika gärna köpa bonnkatt eller är det bättre att köpa raskatt av ras som brukar vilja vara inne?

Nu hade du inte citerat mig, men jag skulle rekommendera dig att köpa raskatt, med en rasbeskrivning som passar det du vill ha ut av en katt. En huskatt är lite som ett lotteri, man vet aldrig vad som finns längre bak i linjerna och vilken personlighet katten får. Det kan bli allt från en soffpotatis till en som klättrar i gardinerna och häger i kristallkronan. Visserligen har inte alla raskatter heller läst sin rasstandard, men det är större "chans" att du vet vad du får så att säga

 

[MiniLi]

Nu hade du inte citerat mig, men jag skulle rekommendera dig att köpa raskatt, med en rasbeskrivning som passar det du vill ha ut av en katt. En huskatt är lite som ett lotteri, man vet aldrig vad som finns längre bak i linjerna och vilken personlighet katten får. Det kan bli allt från en soffpotatis till en som klättrar i gardinerna och häger i kristallkronan. Visserligen har inte alla raskatter heller läst sin rasstandard, men det är större "chans" att du vet vad du får så att säga

Tack för svar! Känns logiskt!

 

[Unafraid]

Vi har alltid haft katter som har fått vara ute så mycket dom vill. Minimum ut på baksidan, komma in på framsidan efter tio minuter, då har dom gjort sina behov på vägen. Det finns kattlåda som aldrig används. Bott mitt i ett samhälle. Jag skulle personligen inte vilja ha en ren innekatt.

 

[monster1]

Fördelar med utekatt är att katten oftast trivs väldigt bra med det, mina har varit som lyckligast när de kan gå in och ut som de vill. Nackdelen är att de kan skadas och dö.

 

[Hazel]

Min mamma flyttade precis från en större lägenhet med en utgård till sina förra katter (hon fick ta bort sin sista för ett tag sedan) till en mindre lägenhet med liten balkong. Först va det tänkt att det skulle bli en katthemskatt men till slut bestämde vi oss för en Brittisk långhår, troligen kommer han få sällskap av en Birma senare. Jag tror absolut att rasen kan ha betydelse för om katten trivs inne eller ej, men självklart också hur mycket man anpassar sitt hem för katt. MÅNGA har innekatter men det finns knappt något för katten att göra inne, dom ska bara trivas för att man har bestämt det. Men jag tror också att katter med lägre energibehov har större chans att trivas inne, en bondkatt vet du ju oftast inte alls vad dom har för energinivå, dom kan bli lugna men också riva stället, en raskatt har följts i generationer på ett annat sätt

Jag har för övrigt en utekatt, men jag bor på landet och hon är från katthemmet eftersom hon behövde vara ute. Hade ALDRIG satt henne i en lägehet, men har inget emot innekatter alls

 

[Ainon]

Vi har 2 stycken utekatter, bor på gård och en stor anledning till att vi skaffade katt är att de skulle jaga möss vilket då hade blivit svårt om de bara varit inne
De är sjövilda och jag hade nog inte velat ha de i en lägenhet ser bara hur grejer far åt alla håll och de dinglar i taklamporna. Är två halvårsgamla bondkatter. De följer med runt när vi grejjar på gården och annars så ser man de alltid jagande, klättrande, lekande förutom en stund mitt på dagen då de sover.

Tycker dock personligen det är olämpligt med utekatt i tätbebyggt område. Men då kanske man får välja ras utefter förutsättningarna.

 

[Pontevecchio]

Personlig lämplighet är ju helt omöjligt att ta med i beräkningen om man ska köpa katt, undantaget omplaceringskatter?
Anser du isf att man inte ska köpa om det är innekatt som är planen?

Jag hade inte köpt en kattunge som innekatt. Jag har två kullsystrar, den ena går inte att ha inne oavsett aktivering, hon lider rätt omgående. Den andra är mer av typen "gå ett varv runt huset soliga dagar".

Jag har haft de ute i stan, flyttade när de var 3-4 år och alternativet var att omplacera dem. Det funkade superbra. Det finns absolut en risk för skador men det gör det även inne. Veterinären har alltid berömt deras hull och muskulatur.

Nu bor vi i hus med stor tomt och kattlucka. Båda två älskar det, den ena för att hon kan gå in/ut/in/ut 585235 på en kvart. Den andra för att hon mer eller mindre lever ute. På sitt revir.

 

[cirkus]

Mina kastrerade katter går ute fritt, de går inte långt, reviret är relativt litet. Mina okastrerade honor (som är på piller) är ute med oss när vi är ute, men inte på egen hand., de är mycket flockbundna och drar inte iväg, den ena går knappt ut. Jag bor lantligt, sista huset på en grusväg i ett sommarstugeområde med några permanentboende. Jag har raskatter av två olika sorter.

 

[Wingates]

Jag har inte haft problem med någon katt att ha dem som innekatt, har de aldrig gått ut och dessutom blir tillräckligt stimulerade inne så vet de inte vad de saknar liksom.

Och vill de verkligen ut kan man ju lära dem att gå i koppel ute.

 

[Buck]

Mina blir knäppa om de inte får gå ute, ena är iofs en fd vildkatt som själv flyttade in hit så henne litar jag på att hon klarar sig även när hon är borta ngn vecka i taget .
Den andra är dotter och hon håller sig runt gården mest, finns vältraffikerad väg en 100m bort men försöker inte att tänka på det som kan hända för mycket . Är också några andra katter på gården men de håller sig för sig själv . Alla har sina tydliga områden ^_^.

 

[MissFideli]

Jag säger tvärtemot flera här, de flesta raskatter går att ha inne. Det finns absolut individer som inte trivs med det, men att det skulle vara en chansning att köpa en raskatt som innekatt? Verkligen inte.
Det finns heller inget som säger att en aktiv ras skulle behöva gå ut för att trivas. Majoriteten av raskattuppfödarna har ju sina inne, det är ju liksom endel i tänket man har runt raskatt. Att de ska ha samma värde och liv som hundar. Majoriteten av raskattuppfödarna säljer heller inte katter till köpare som vill ha utekatter, såvida man själv inte verkligen godkänt omgivningen själv.
Sen är det klart att aktiva raser kräver mer av sina ägare och sin miljö inomhus, det är därför man gärna säljer aktiva raser till nån som redan har katt alt ändå tänkt ha 2.

Visst är det nog så att utekatter generellt har ett roligare och mer berikande liv. Men det betyder inte att det inte kan vara tillräckligt med att bara vara inne. Och nej, jag tror inte en påkörd katt med brutet bäcken ligger i diket och tillbringar sina sista minuter tänkandes på hur lyckligt liv den haft.

 

[MJLee]

Jag har en av de mer livliga raserna, burma, och Nikita är 100% innekatt, undantag när vi är på min pappas land i stor trädgård med vägen en bit bort, där hon får gå fritt på dagen så länge jag är med och har uppsikt - nojig hönsmamma visslar om Nikita varit utom synhåll i mer än tio minuter. I stan där jag bor, går vi koppelpromenader och det fungerar utmärkt. Har dessutom fått tack när vi bodde i ett område med barn att jag inte hade katten lös så hon kunde använda sandlådan på barnens lekplats som toalett. Även om man inte bryr sig om riskerna för katten bör man nog tänka på sina grannar. Det dyker med jämna mellanrum upp trådar på ämnet, hjälp min grannes katter kissar på utemöblerna/bajsar i rabatterna/ligger på bilen och skrapar lackeringen.

Majoriteten av raskattsuppfödare säljer inte till köpare som planerar att ha katten som utekatt. Det gäller alla raser även de mest aktiva och det handlar just om risk för skador. Dessutom är många korthåringar i allmänhet mer sårbara pga avsaknad av underull. Aktiva raskatter är avlade för att vara innekatter så det är ett lite skevt argument att just de inte skulle kunna vara innekatter?

Att ha en utekatt i tätort finns inte på kartan för mig. Inte för stöldrisken utan för risken av skada, överkörd, inlåst någonstans, skadad eller misshandlad av människor eller andra djur. Burmor är ökända för att vara nyfikna och orädda och tro alla människor om gott, vilket gör dem otroligt sårbara och det är därför alla burmaägare bestämt föreslås ha den som innekatt eller utekatt under uppsikt.

Att ha innekatt kräver lite mer. Aktivering, klösmöbler osv. Men många nätar in balkongen eller bygger en rastgård, eller går på koppelpromenader. Kolla i underbara bildtråden för många exempel. Och innekatters liv är precis lika berikat och lyckligt som utekatters men mycket, mycket säkrare och med längre livslängd.

 

[Bexzor]

Jag har alltid tänkt "klart katter ska få gå ute!" och liksom tagit för givet att det är det snällaste för katterna. Nu har jag dock mött en hel del kattägare som pratat om alla risker med att ha katt ute. Hur ser ni på det?
För- och nackdelar med ute vs inne?
Vad avgör för er?
Spelar ras någon roll?
Stad vs landet?

/Inte så kunnig på kattområdet men vill gärna lära mig mer

Vi brukar säga att våra 2 katter är utekatter, men jag får nog ändra det till livsnjutare Vi har ca 300 meter till en liten grusväg som sällan har trafik, och katterna går aldrig ditåt (haft dem i 3 år). De hänger runt gården med jaktmarker i ladugården, maskinhallen och åkern som går runt huset. Första åren ropades de in på kvällen eftersom jag ville ha dom inne, numera går ena katten via källaren när hon ska in så hon skriker i trappan till källaren. Den andre katten är vår argbigga som söker skydd först och observerar sen, henne hittar vi mest uppe i träd och i träbalkarna på verandan. Just för att något inte passat henne, som tex en lös ko, en jakthund som skäller etc.

Men ja, det är en nackdel och jag kan inte sova om jag inte sett katterna minst 1 gång per dag. Ropar även in katterna när det är vårbruk etc eftersom det blir för mycket trafik att hålla koll på enligt mig. Det är två huskatter, som helst ligger i solen på verandan och använder oss som betjänter när de ska in och ut. Detta är två bekväma flickor så de går inte ut vid dåligt väder, räcker att det blåser hårt här så stannar dom inne Jag förstår dock inte varför man har katter ute i stan eller samhällen. En tjejkompis fick nyligen hämta sin påkörda katt som de letat efter i flera dagar, den var död när den hittades. En bekant berättade att det tog 24 timmar innan de såg katten efter att de fått höra av en bilist att han kört på katten, katten levde och fick akutavlivas pga två brutna bakben. Aldrig att jag utsätter mina katter för det, och de är även vaccinerade trots många veterinärers avrådan. Fröken argbigga hatar veterinären, och de gillar inte henne men vaccineras ska hon. Får se om min man får åka in med skyddshandskar nästa gång