Sv: Ush ja som det kan bli
Jag har samma dilemma. Har en 16 årig dotter. Jag började att rida när hon var 8 år. Efter ca 1 år ville hon börja rida på ridskola. Det gick jättebra. Hon blev jätteduktig. Så hon började tjata om att hon också ville ha en egen häst. (jag köpte min för 8 år sedan)
Då började vi titta på hästgårdar. Vi bodde i ett jättefint hus byggt -91 nästan nytt alltså då. I ett villasamhälle.
Hit till hästgården flyttade vi för 7 år sedan. Köpte häst till dottern. Jag tog föl på min häst, vi fick några inackorderingar. Nu har allt växt till 4 egna hästar, 2 unghästar och 2 ridbara. 4 inackorderingar. Min dotter har fått välja själv. Först fick hon en shettis. Men hon växte så fort så vi bytte rätt så snart till en d-ponny. När ponnyn började bli för het så ville hon börja med ponnytrav. Det stod en tjej som höll på med det i vårt stall. Sagt och gjort vi köpte ett russ och började. Hon tog licens och började tävla. Efter 2 år tröttnade hon. För att enl tjejen som stod i stallet så skulle hon ut och köra även om det spöregnade ute. Man gjorde ett schema och var tvungen att följa det. Givetvis tröttnar man då. Skulle t o m jag ha gjort.
Vi köpte ett halvblod. Hon red hästen jättefint. Vi tog lite lektioner här hemma på vår ridbana. Men stoet var lite tjurigt. Så hon hade lite problem med henne i bland i hanteringen. Man fick hela tiden vara på sin vakt när man sadlade på och borstade. Hon började få mer läxor osv... Så jag tyckte att det var lika bra att sälja henne så att hon inte skulle stå i veckorna. Sagt och gjort. Nu har hon varit utan häst i 1 år fast hon sköter ju mina hästar och får rida min ena häst jämt. Har sagt att det man skaffar får man ta hand om. Tänker inte sälja dom andra hästarna.
Nu i sommar ser jag hur det börjar gå framåt med dottern. Hon verkar tycka att det är lite mer kul nu. Så mina förhoppningar är ju att det kommer tillbaka igen. Lusten att rida.
Jag har samma dilemma. Har en 16 årig dotter. Jag började att rida när hon var 8 år. Efter ca 1 år ville hon börja rida på ridskola. Det gick jättebra. Hon blev jätteduktig. Så hon började tjata om att hon också ville ha en egen häst. (jag köpte min för 8 år sedan)
Då började vi titta på hästgårdar. Vi bodde i ett jättefint hus byggt -91 nästan nytt alltså då. I ett villasamhälle.
Hit till hästgården flyttade vi för 7 år sedan. Köpte häst till dottern. Jag tog föl på min häst, vi fick några inackorderingar. Nu har allt växt till 4 egna hästar, 2 unghästar och 2 ridbara. 4 inackorderingar. Min dotter har fått välja själv. Först fick hon en shettis. Men hon växte så fort så vi bytte rätt så snart till en d-ponny. När ponnyn började bli för het så ville hon börja med ponnytrav. Det stod en tjej som höll på med det i vårt stall. Sagt och gjort vi köpte ett russ och började. Hon tog licens och började tävla. Efter 2 år tröttnade hon. För att enl tjejen som stod i stallet så skulle hon ut och köra även om det spöregnade ute. Man gjorde ett schema och var tvungen att följa det. Givetvis tröttnar man då. Skulle t o m jag ha gjort.
Vi köpte ett halvblod. Hon red hästen jättefint. Vi tog lite lektioner här hemma på vår ridbana. Men stoet var lite tjurigt. Så hon hade lite problem med henne i bland i hanteringen. Man fick hela tiden vara på sin vakt när man sadlade på och borstade. Hon började få mer läxor osv... Så jag tyckte att det var lika bra att sälja henne så att hon inte skulle stå i veckorna. Sagt och gjort. Nu har hon varit utan häst i 1 år fast hon sköter ju mina hästar och får rida min ena häst jämt. Har sagt att det man skaffar får man ta hand om. Tänker inte sälja dom andra hästarna.
Nu i sommar ser jag hur det börjar gå framåt med dottern. Hon verkar tycka att det är lite mer kul nu. Så mina förhoppningar är ju att det kommer tillbaka igen. Lusten att rida.