Sv: uppvärmning 4 gångare..
Jag ska försöka svara på den ursprungliga frågan utifrån den lilla erfarenhet jag har.
Jag förstår din tanke om att lägga traven åt sidan helt ett tag, eftersom hästen uppenbarligen redan har väldigt lätt för den. Dock tycker jag inte att det är fel att värma upp hästen i trav, just eftersom den har så lätt för det. Det jag menar är att när jag värmer upp hästen vill jag att den blir just uppvärmd, varm i muskler och leder, men också "mentalt uppvärmd". Och att då börja med något som hästen är bra på gör att hästen hamnar i ett bra mentalt tillstånd, den känner sig nöjd eftersom den klarade uppgiften. Dessutom kan du passa på att få hästen mer lösgjord när du travar igång, och då är den bättre förberedd för töltarbetet.
Om du däremot börjar arbetet med att be om tölt, något som hästen har svårt för, är risken att det slutar med att hästen inte riktigt förstår hur den ska göra och ni kanske blir lite oense.
Så, om jag red/tränade en fyrgångare med väldigt stark trav och väldigt lite tölt så skulle jag lägga upp ett ridpass ungefär såhär:
1. Skritta fram på lång tygel
2. Lösgörande arbete i skritt (lite beroende på utbildningsgrad på dig och hästen), men t ex att ställa och böja hästen åt båda hållen på böjt spår, kunna variera hästens form och steglängd, sidförande rörelser. Jag vill inte göra något som är i gränsläget för vad hästen klarar av innan den är uppvärmd.
3. Lösgörande arbete i trav, t ex att variera tempo, form och steglängd, ställa och böja hästen på böjt spår. Gärna i galopp också om hästen har kondition och utbildning för det.
4. Kort skrittpaus (beroende på kondition)
5. Töltarbete. Och här finns det ju då många infallsvinklar. Någon nämnde tidigare att du kan rida galopp och ta ned hästen till tölt från galoppen (då har den kanske lättare för att liksom "trilla in" i den fyrtaktiga tölten.
Med fyrgångsstoet som jag red tidigare (och som också hade svårt för tölten till en början) red jag gärna på volt i skritt och krävde lite mer av henne än under uppvärmningen. Jag red mycket sidförande; strax innanför voltspåret och flytta bakdelen utåt (skänkelvikning) eller inåt (tagen bakdel/sluta). När jag får ett bra svar från hästen, den kliver inunder sin tyngdpunkt och känns lätt i handen ökar jag på energin och närmar mig tölt. Till en början blir det kanske bara en skritt med ökad energi eller "skrölt", men jag skulle nog försöka nöja mig med det om hästen har riktigt svårt för tölten. Då kanske man får se det som ett mer långsiktigt arbete, där man kan öka på energin lite mer nästa gång, och sen ännu lite mer och till slut töltar hästen.
6. Lägga ner hässten i trav. Lättridning, lång och låg form. Ungefär som när en idrottare joggar ner, för att transportera bort slaggprodukter ur musklerna. Dessutom är det lite samma tanke här som med uppvärmningen - hästen får sluta passet med något som inte är jobbigt, något som den är bra på.
7. Skritta av på lång tygel.
Jag tror inte att det finns någon absolut sanning, utan många olika sätt att nå målet, men detta är helt enkelt hur jag själv skulle göra.
Jag vill också poängtera att jag inte skulle jobba såhär varje gång jag rider. Eftersom hästen har så svårt för tölten skulle det bli jobbigt för den att arbeta såhär 5 dagar i veckan. Jag skulle varva denna typ av pass med markarbete (kanske där du jobbar med tölten på samma sätt som jag nämnde här, men utan ryttare), och uteritter/ridpass där det är okej att hästen travar eller galopperar, och där du bara lägger in en liten stunds töltarbete. Det gäller att skynda långsamt tror jag, och att berömma hästen för de framsteg den gör
Utifrån den erfarenhet av travtaktiga fyrgångare jag har så tror jag inte att du behöver vara "rädd" för att rida hästen i trav.
/Anna
