1) Skulle du kunna tänka dej att ha din hund på dagis eller är det helt otänkbart ,kanske har du redan det -oavsett svar :motivera .
Vi har haft dagisplats sedan Ester var 6 månader, men har nu blivit av med dem pga att vi utnyttjade den för sällan.
2) Tycker du att det är rimligt att Dagis ställer krav på att din hund klarar viss lydnad innan denne får vara med?
När vi hade Ester på första dagiset, som drevs av förståndshandikappade, hade de krav på hundens personlighet (enbart tikar av mjuk ras fick plats) samt på att hunden skulle vara lätt att promenera med. Alla hundar hade en inskolningsperiod och i dagis regler stod att om vår hund inte fungerade på dagis förlorade vi vår plats.
Lydnad, såsom att hunden ska gå fot, komma på inkallning etc. tycker jag är för höga krav. Hunden ska gå att "hantera" för alla och kunna fungera i grupp, normal sällskapshundshantering.
3) Vad tycker du är lämpligt antal i grupp ?
Max 10 hundar
4) Anser du att personal på dagis ska ta del i/ansvara för att en viss del av hundens uppfostran/lydnadsträning görs eller anser du att det är ditt jobb men med dagis skyldighet att ha samma rutiner i så stor mån den går så att hunden bibehåller samma beteende ?
Dagis ska inte ansvara för utbildning eller uppfostran av min hund! Dagis är en "förvaringsplats" där min hund slipper att vara ensam under dagarna, där den får en eller två promenader, umgås i hundflock under övervakning av dagispersonalen, en stunds vila i box, kissraster i hundgård. Det som då rimligtvis borde krävas av min hund är att den hyfsat går i koppel, dvs inte drar, samt att den går att fånga in/koppla upp utan problem från rastgården och att den förstår ett "nej" ifall den nu skulle bete sig felaktigt i någon situation. Det är inga problem för hunden att förstå att olika regler och rutiner gäller på dagis resp. hemma!
5) Vad är "bra dagispersonal"?
Hundkunniga människor som tycker om hundar! Personalen ska kunna se gruff och avstyra dem innan hundarna börjar bråka, kunna ge bra rutiner och trygghet i flocken. En bra dagispersonal ska veta hur man beter sig med hundar och hur de beter sig tillsammans. Jag ska kunna känna mig helt trygg när jag lämnar min hund på dagis och jag ska veta att min hund trivs där och har det bra.
Jag tyckte att mitt första dagis var bäst, där man sållade och tackade nej till de hundar som inte passade in. På så sätt fanns en trygg flock med enbart tikar. Hierarkin fungerade perfekt, hundarnas personligheter stämde överens. Rutinerna följdes alltid, på klockslaget. Vi fick heller inte hämta och lämna hundarna hur som helst. Man kunde inte komma mitt i vilan utan fick vackert vänta tills en brytpunkt mellan programaktiviteterna. Vi hade själva schemat med hålltiderna hemma. Och minst två dagar i veckan skulle vi utnyttja dagiset för att få behålla platsen. Annars kunde flocken rubbas och det skulle ställa till problem för alla.
Och Ester bara älskade det. Hon stod upp bak i bilen och skällde som en galning så snart hon listat ut åt vilket håll vi åkte. Sen slängde hon sig ur bilen och mot dörren.
Nya dagiset var blandade kön, oftast olika hundar varje gång, olika personal och inga fasta rutiner. Där trivdes de inte, Doris var ofta rädd att gå in.
