Sv: Underliga tänder
Det är inte säkert att det rör sig om ett överbett. Utan mer information om hästen är det omöjligt att ställa diagnos, men normalt är det inte. Jag har haft och behandlat ett liknande fall. Det var en shettis som hade en tumör i området för några av överkäksframtändernas rötter, och en kraftig elak tandköttsinflammation (ANUG) som gjorde så att tandköttet drog sig tillbaka och rothinnan och käkbenet blev inflammerat och tandlossningen var ett faktum. Den hästen hade inget överbett, men var 18 år. Vi tog bort de tänder som var bortom all räddning och behandlade ANUG:en och parodontiten med läkemedel och daglig rengöring och höll hästen "under armarna" under flera år och den åt och var glad. Tumören satt så illa att det hade blivit för stor operation för individen att ta bort. Nu är den i himlen, den trillade i hagen och bröt benet.
När man pratar om överbett brukar man egentligen avse kindtandradernas relation till varandra. Menar man framtänderna benämner man det frontalt överbett. Detta ger ibland upphov till missförstånd när hästägaren läser en journal där tandis skrivit måttligt överbett (eller postnormalbett som man säger på fackspråk) men hästägaren själv lätt kan se att framtänderna möter varandra perfekt. Överbett och frontalt överbett har inget självklart samband.
Även en häst med gravt överbett klarar sig bra, ibland kan de till och med beta, de är fantastiska på att lära sig, de biter av gräset genom att hålla emot med tungan, den får en förhårdnad/valk där den möter tänderna. Ofta klarar de sig faktiskt utan raspning om man bara håller fingrarna (raspen) borta - men har man en gång börjat raspa så triggar det tandtillväxten och utskjutningen och då måste man fortsätta. Istället kontrollerar man då och då att tänderna inte växer ner och skadar motstående käke, men märkligt nog brukar det alltså fungera, tänderna växer då inte mer än de slits. Förutsatt att man inte raspar. Och håller man koll är det ju lätt att ingripa med raspen innan skador uppstår på motstående käke. Man har inget att vinna på att raspa från början, med andra ord. Vänta lite och se hur naturen sköter det hela.
NB
et går inte att korrigera ett frontalt överbett med raspning så att tänderna möts normalt, man måste länga underkäken och det görs inte i sverige, vad jag vet.
Vad som skett med denna häst är svårt att säga men som sagt är det omöjligt att säga om det är ett frontalt överbett eller inte på den bilden som presenterats. Vad man kan se är att tand 202 saknas/är avbruten/missbildad och likaså 102. När en eller flera luckor bildas tappar de övriga tänderna sitt sidostöd och då börjar de kvarvarande tänderna röra sig. Tänderna blir lite lösa och värker, hästen försöker beta på annat sätt för att undvika smärta, belastningen förändras ytterligare. Foderrester samlas eftersom hästen inte betar normalt (betandet har normalt en rengörande och tandköttsmasserande funktion), ruttnar och orsakar inflammation och infektion, vilket sprider sig ner i rothinnan och tänderna tappar ännu mer av sin infästning. Görs ingenting blir resultatet som på bilden på en äldre häst. Precis som hos min shettispatient kan det ju faktiskt handla om en tumör också.
Ta ut en veterinär med hästtandvårdsutbildning, hade det varit jag hade jag tagit rtg-bilder av området, även med plåten i munnen på hästen, gjort rent ordentligt, behandlat infektioner och inflammationer med adekvata läkemedel. Eventuellt ta bort den lösa tanden. Andra tänder behövs kanske avlastas, och resten av munnen ses över (det kan vara helt utmärkt i kindtandsregionen fast det ser ut så här fram). Sen är det daglig tandborstning och spolning (detta gör hästägaren, det går bra efter lite träning). Hästen kommer aldrig att blir perfekt igen men med rätt vård och utan elakartade tumörer har den alla chanser att bli smärtfri, glad och ätande och det är ju det som är målet, eller hur?