Sv: tyckte jag var någorlunda rörlig tills nu...
Usch, det låter inget vidare!
Själv är jag så less att jag håller på att avlida, och ungen är så knölig att jag blir tokig. Klämmer den inte på bäckenbotten och ischiasnerven så sitter den så högt upp att man knappt kan böja sig eller äta...Som jag själv tror så är det ungefär en vecka kvar (har haft lite småsymptom under veckan, men nu har de avtagit). Jag hoppas verkligen att jag har rätt och inte behöver gå 3-4 veckor till för då blir jag nog galen.
Förra graviditeten gick som en dans, tyckte ingenting var jobbigt, men nu vill jag bara vara ensam och det är svårt med en liten kille på 1,5 år.
Men egentligen ska man väl inte klaga, eftersom allt är som det ska och barnet mår bra. Sonen har åkt till morfar ett par dagar nu för att jag ska kunna vila upp mig ordentligt. Det är ett pyssel att få ihop det med hästar och annat, men nu känner jag att jag behöver min man hemma så mycket som möjligt för att ta hand om sonen, så då har vi bestämt att de ställs av i ett par veckor, och han kan rida dem när han har tid. Han har rätt mycket att stå i, stackarn, både ta hand om stallet, sonen, jobba och fixa lite hemma med det jag inte orkar...Påpassligt nog så verkar båda våra bilar vara paj nu också, kul, kul. Iofs bor det många på gården, så det går ju alltid att låna en bil i värsta fall, men jag hade gärna sett att våra bilar mådde bra precis just den här perioden, om man säger så!
Ja uj, vad jag har gnällt nu, men jag har i alla fall laddat upp med godsaker till helgen och ska få vila så det ska nog kännas bättre snart! Och det är väldigt härligt med den sköna vårsolen!