Jillybean
Trådstartare
I lordags hamtade jag Em som tillbringat en vecka hos vara slaktingar. De har 1000 ha av paradis; skog, angsmark och strandtomt. De har ocksa 26 hastar, allt fran en dartmoor till belgiska ardenner med morgans, araber, quartehorses och allt mojligt. De har ocksa fyra dottrar varav en ar Em's alder, de andra tre 16, 18 och 20.
Sa Em alskar ju att vara dar, det gor jag ocksa. Under veckan som gatt sa har hon ridit, badat, hjalpt till med ponnyridning och haft det underbart i storsta allmanhet. Givetvis var det mindre roligt att aka hem. :smirk: Jag forklarade for henne att nu nar vi har en palitlig bil sa kan vi aka dit oftare, de bor namligen 20 mil harifran.
Tyvarr sa hjalpte det foga. Hon har sedan hon kom hem vadat i sjalvomkan. Hon struntar i sina sysslor, ar grinig pa allt och alla och ligger helst pa sangen och tycker synd om sig sjalv. I borjan sa gav jag henne en chans, jag forstod ju mycket val hur hon kande sig sa jag uppmuntrade och kramade. Idag sa tyckte jag att hon gott kunde gora sina sysslor och atminstone forsoka vara lite trevlig, om inte annat mot sin lillasyster som inte har lika stor forstaelse for storasysters humor. Hon tvarvagrade, bara fraste ifran och gick ut och satte sig pa gungorna. Getterna var torstiga, hundarna och katterna hungriga, disken stod kvar i diskhon och smutstvatten lag pa golvet. Hon har inte heller packat upp sina vaskor, de ligger kvar i hallen.
Resultatet blev ju forstas att pappa blev arg pa henne, jag blev irriterad for jag hade raknat med hennes hjalp och hade planerat att gora andra saker, lillasyster kunde inte forsta varfor alla var pa sa daligt humor och blev ocksa lite sur. Jag tycker synd om Em och forstar precis hur hon kanner det men hon sabbar ju for alla andra i familjen med sina primadonna-fasoner. Att hota med bestraffning hjalper inte, da far hon ju annu mera anledning att tycka synd om sig sjalv. Att utlova beloning funkar inte heller, det enda hon vill ar att aka tillbaks och vara hos slaktingarna lite langre. Vad gor man? Jag tycker jag har provat precis allt...
Sa Em alskar ju att vara dar, det gor jag ocksa. Under veckan som gatt sa har hon ridit, badat, hjalpt till med ponnyridning och haft det underbart i storsta allmanhet. Givetvis var det mindre roligt att aka hem. :smirk: Jag forklarade for henne att nu nar vi har en palitlig bil sa kan vi aka dit oftare, de bor namligen 20 mil harifran.
Tyvarr sa hjalpte det foga. Hon har sedan hon kom hem vadat i sjalvomkan. Hon struntar i sina sysslor, ar grinig pa allt och alla och ligger helst pa sangen och tycker synd om sig sjalv. I borjan sa gav jag henne en chans, jag forstod ju mycket val hur hon kande sig sa jag uppmuntrade och kramade. Idag sa tyckte jag att hon gott kunde gora sina sysslor och atminstone forsoka vara lite trevlig, om inte annat mot sin lillasyster som inte har lika stor forstaelse for storasysters humor. Hon tvarvagrade, bara fraste ifran och gick ut och satte sig pa gungorna. Getterna var torstiga, hundarna och katterna hungriga, disken stod kvar i diskhon och smutstvatten lag pa golvet. Hon har inte heller packat upp sina vaskor, de ligger kvar i hallen.
Resultatet blev ju forstas att pappa blev arg pa henne, jag blev irriterad for jag hade raknat med hennes hjalp och hade planerat att gora andra saker, lillasyster kunde inte forsta varfor alla var pa sa daligt humor och blev ocksa lite sur. Jag tycker synd om Em och forstar precis hur hon kanner det men hon sabbar ju for alla andra i familjen med sina primadonna-fasoner. Att hota med bestraffning hjalper inte, da far hon ju annu mera anledning att tycka synd om sig sjalv. Att utlova beloning funkar inte heller, det enda hon vill ar att aka tillbaks och vara hos slaktingarna lite langre. Vad gor man? Jag tycker jag har provat precis allt...