Treat yourself!

[Nahar]

Te och kaffe, och ett bad då och då.

 

[karamelldrottningen]

Försöker bada bastu en gång i veckan eller iaf varannan vecka. Brukar ha i bastudoft eukalyptus och ibland naturmusik.
Då blir det hårinpackning, peeling och gott att dricka och lite snacks.

 

[hastflicka]

Jag ater inte bara dyra surdegs frallor en vanlig Tisdag, jag dricker dyrt vin till frallorna ocksa och kan tanka mig att ata dem varje dag i veckan. Tyvarr var min mamma expert pa "HUR" man skulle upptrada, sitta, ga, prata, just bara hur man skulle vara for att passa in. Jag ar sa GLAD att jag antligen i mycket mogen alder helt kommit ifran alla inlarda forbud och monster.
Mamma som forfasade sig nar jag hade rott nagellack (bara "latta" flickor hade det) skulle fullstandigt falla ihop over mitt svarta nagellack (vilket jag formodligen tycker ar snyggt for att jag vet hur hon skulle ha reagerat) for att inte tala om den lila tonen i mitt har.
Det lustiga med att ha en klar lila ton i haret, manga ser det inte utan ser det som gratt ... men det har en KLAR lila ton for manga andra. Jag har aldrig forr fatt sa mycket berom for mitt har, om jag ar ute och ror mig pa "stan" ar det flera manniskor som talar om hur vansinnigt snygg harfarg jag har. Och den harfargen kom till av ett misstag. Jag anvande ett schampoo och blandade det med en "semi permanent" farg som gav en mild silver farg i haret. En dag steg jag ur duschen och haret var mycket morkare gratt ... med en KLAR ton av lila nar jag tittade mig i spegeln. Nar jag stirrat -i chock- i spegeln en stund kom jag fram till att jag faktiskt gillade vad jag sag. Sa nu ar det min harfarg.

Livet ar aldeles for kort for att inte gora det man vill just nar man vill det. Jag kande en gang ett par som gifte sig unga ... Hon ville ha barn, men han forklarade att FORST tyckte han att de skulle spara till lagenhet, sedan villa, sedan semestern, sedan ... Nar hon var over 40 ar hamnade hon pa psyket for att livet hade gatt forbi henne. "Sedan" kom ju aldrig.

 

[Anna]

Jag fixar mina naglar på salong var tredje-fjärde vecka. Började förra sommaren inför mitt bröllop då jag har usla naglar själv som bara går av och dessutom avskyr jag att ha avskavt nagellack, vilket jag annars får efter en halvtimme - och ville ha hyfsat snygga händer då de var i närheten av såväl ring som bukett som folk gärna vill titta på både live och på kort

Det kostar liksom inte mer än en middag ute eller så, men det känns ändå lyxigt. (Dessutom tar jag ofta långlunch när jag ska till salongen, och det kan vara så himla skönt att bara sitta där i en trekvart utan telefon eller dator framför mig.)

 

[Nahar]

Jag kom på att jag nog unnar mig tid som den största lyxen. Allt får lov att ta lång tid, inget är värt att stressa för. Då mår jag så bra så jag känner inte att jag behöver unna mig så mycket mer.

 

[Soso]

Det är något jag också försökt göra. Har alltid haft orimliga prestationskrav på mig själv och att vara så snabb och effektiv som möjligt när det gäller både jobb och mitt privatliv. Det är så skönt att ibland kunna känna ”det är okej att det här tar tid” istället för att få ångest för att man inte varit orimligt effektiv.

Jag brukar unna mig färska kryddor, främst koriander, ni vet sån där man köper i kruka på affären och blir dåliga efter 1 dag i kylskåpet. Gjorde aldrig det när jag var student men nu är det bland det bästa och lyxigaste jag vet!

Innan vovven kom brukade jag unna mig riktigt långa promenader gärna på 2-3h med ljudbok i öronen. Det är så lyxigt.

 

[Bison]

Jag gör vad jag vill och skiter fullständigt i alla normer och vad man förväntas göra.
Lyckligt barnfri i hyresrätt och inget välbetalt jobb.
Men jag är lycklig och trivs för jävla bra med mitt liv

 

[Gry]

Sköna skor! Det är så stor skillnad att gå och springa i bra skor som kostar lite! Det unnar jag mig.

Jag är rätt vass på att ha koll på erbjudanden och reor så jag passar på att köpa även när en ansiktskräm el liknande inte är helt slut, men jag unnar mig bra och eg dyra saker till ansiktet. (Fast det verkar inte göra ngn skillnad egentligen men känslan är underbar)

Och så har jag lärt mig good enough på äldre dar. Också skönt. Jag har aldrig gjort ngt halvdant i hela mitt liv utan alltid försökt göra allt all in och det bästa jag bara kan. Sen läste jag om och lyssnade på en prestationsforskare som menade att 80% är lätt att komma upp till. De sista 20 procentenheterna kräver lika mycket till eller mer för att nå hela 100% av det mesta man gör, jobb, idrott mm. Siffrorna ska tas med liten nypa gällande exakthet men i princip. Jag bestämde mig där och då att jag faktiskt inte vill kämpa med mina sista 20 i allt, och alltid känna den där ångesten för att inte alltid göra mitt allra allra bästa. Numera tänker jag alltid ut i förväg om jag ska ligga på 80 eller 100 och livet är enormt mkt skönare. Det är ett tankesätt som jag har unnat mig.

 

[FannyN]

Det är främst inom mat. Köper exakt vad jag vill ha och går rätt ofta i matbutiken för jag gillar det. Det blir mycket skaldjur, torskrygg och fint kött. Står också pinsamt länge i delikatessen och charken så det blir många små söta paket. Varje dag äter jag också flera avodosar och färska bär och färskt nybakat bröd.
Sen är det nog att unna sig att jag vill bo själv fast jag är lyckligt gift. Jag menar han får ju plats eftersom det är över 200 kvadrat men jag vill ju ha stort för jag många intressen. Jag unnar mig också att arbeta 50 procent fast jag trivs väldigt bra på jobbet. Det är många som tycker är konstigt. Men det är ju det där med intressena igen. Att gå 10.30 gör att det känns som hela dagen är kvar. Men då vill jag sy måla åka skidor eller laga ett storkok eller odla något.
sedan har jag unnat mig en träningsresa. Det kommer dock inte in under unna sig på riktigt för jag har köpt den för att få en spark i rumpan som jag får om jag vet att jag åtminstone måste vara i lite form i november.

 

[clusia]

Livet är för kort för tråkig mat. Levde under en lång tid på att bara äta så billigt som möjligt, det skulle bara vara näring och smakade helt ärligt inte ens speciellt gott. Identifierade mig länge som en person som egentligen inte tyckte om mat. Orkar inte leva så längre, nu äter jag mat som jag tycker smakar bra.

 

[farin]

Jag kallar det inte för att unna mig, men kanske att andra ser det så.

Jag väljer att jobba deltid, trots att mina barn är vuxna och utflugna för länge sen. Jag är ledig för min egen skull.

Jag köpte mig en häst igen.

Jag planerar för hund nummer två.

Jag väljer att göra det jag vill och mår bra av, har skalat (hyvlat) bort det andra anser att jag ska, om jag inte själv vill.

Lika så med personer, umgås med de jag vill och mår bra tillsammans med. De som jag kan ha en sämre dag/period med utan att det eller de får mig att må sämre pga det. Eller de som får mig att må dåligt även när jag har en bra dag/period, de går helt bort.

 

[Kilauea]

Unna mig vet jag inte, men jag jobbar inte heltid - för då kör jag rakt in i väggen och bara jobbar och sover (tills jag blir sjukskriven, som FK tycker jag ska göra). Så jag jobbar deltid, så jag kan leva också.

 

[lil-sis]

Min bil Kunde köpt en mindre eller en billigare.

Och jag köper nästan all kurslitteratur, för jag orkar inte krångla med bibblan och köer och sånt.

 

[Red_Chili]

Jag försöker leva livet efter positiv förstärkning, istället för negativt undvikande. Jag följer impulser som känns intressanta och spännande. Och låter bli saker som enbart är "borde" och "alla andra ...". Jag söker mig till saker, istället för att fly ifrån något annat.

Det där försöker jag också, även om det är skitsvårt.

I övrigt får den här tråden mig att åter igen tänka på att jag bör byta jobb. Jag orkar inte unna mig något eller så som det är nu. Jag orkar förhoppningsvis klara av vardagens absoluta måsten innan det är dags att sova igen på kvällen (till absoluta måsten räknar jag ordna mat, duscha, motionera hundarna)

Jag har förvisso bokat in en kurs med ena hunden som börjar nästa månad. Är lite rädd att inte orka, men känner att jag så gärna vill att det måste få bli av nu.

 

[Modest]

Och så har jag lärt mig good enough på äldre dar. Också skönt. Jag har aldrig gjort ngt halvdant i hela mitt liv utan alltid försökt göra allt all in och det bästa jag bara kan. Sen läste jag om och lyssnade på en prestationsforskare som menade att 80% är lätt att komma upp till. De sista 20 procentenheterna kräver lika mycket till eller mer för att nå hela 100% av det mesta man gör, jobb, idrott mm. Siffrorna ska tas med liten nypa gällande exakthet men i princip. Jag bestämde mig där och då att jag faktiskt inte vill kämpa med mina sista 20 i allt, och alltid känna den där ångesten för att inte alltid göra mitt allra allra bästa. Numera tänker jag alltid ut i förväg om jag ska ligga på 80 eller 100 och livet är enormt mkt skönare. Det är ett tankesätt som jag har unnat mig.

Det klokaste jag läst på länge!

 

[eventingmania]

Jag har ju blivit ofrivilligt hemma i över ett och ett halvt år tack vare pandemin men gör saker jag tycker är kul och "omger" mig (uppenbarligen mest digitalt) med folk som gör mig happy är roliga, kloka och insiktsfulla. Andra göre sig icke besvär liksom Har börjat blogga. Äter gott, dricker gott, bakar gott

 

[yamyam]

Måste bara säga, älskar den här tråden! Så många klokheter

 

[Wille]

Jag har unnat mig alldeles för mycket glass och kakor sista tiden. Det har varit mitt enda nöje i princip. Men det märks tyvärr på att jag gått upp ännu mer i vikt. Så jag borde sluta unna mig det. Men vad ska jag då unna mig?

 

[Jerseyite]

Vardagslyx! Det är väl den bästa översättningen av andemeningen av Treat yourself?

@Wille du kan ju vända på det och tänka som så, att eftersom din kropp behöver lite mer motion kan du unna den det? Och vardagslyxen kan bli promenader i något trevligt område? Istället för att tänka att du måste ersätta X med Y och att de extra kilona är av ondo.

 

[Wille]

Vardagslyx! Det är väl den bästa översättningen av andemeningen av Treat yourself?

@Wille du kan ju vända på det och tänka som så, att eftersom din kropp behöver lite mer motion kan du unna den det? Och vardagslyxen kan bli promenader i något trevligt område? Istället för att tänka att du måste ersätta X med Y och att de extra kilona är av ondo.

Jag tycker ju det är jobbigt att promenera. Man blir bara svettig och trött. Det finns ingen njutning i det så jag kan inte unna mig det. Att unna sig något blir det ju inte förrän man uppfattar något som positivt/njutningsfullt.

Jag gick för övrigt en del i vintras men det handlade bara om att prestera, inte njuta.