Träning & hälsa tråd 8

Status
Stängd för vidare inlägg.
Om det är till någon tröst så har vi alla våra grejer som vi funkar annorlunda än andra i och som vi blir provocerade av hur andra skriver om. Själv funkar jag inte så som normen säger att man ska gällande mornar och blir lite ledsen när det hyllas att träna på morgonen som om det skulle vara bättre träning än vi som tränar på kvällen. Särskilt ledsen blir jag när det beskrivs som slött att "ligga och dra sig" på morgonen (som jag läste in i inlägg 195 t ex) eller att det är ett dåligt karaktärsdrag man borde jobba bort. Men vi har alla våra triggerpunkter och jag inser ju att alla som skriver så inte menar att JAG är en slö eller dålig människa och försöker att bara bortse från sådana inlägg. Om de inte skriver att det är slött och dåligt rätt ut förstås, men ofta är det ju jag som läser in lite för mycket och tar åt mig på ett sätt som inte var menat.

Alltså jag hänger inte med nu, jag tar åt mig lite för jag har skrivit både inlägg 195 och 1195 i tråden och jag antar att det är det senare du refererade till?

Jag kan inte se att det i den här tråden läggs värderingar öht kring hur och när folk väljer att träna? Snarare tycker jag att det är en peppande tråd där det är stort utrymme för att vi alla har olika förutsättningar och inriktningar. Vissa är mer inriktade på prestation och andra nöjda med att ta sig ut och få in en rutin. Själv pendlar jag däremellan beroende på övriga livet.
Det känns lite konstigt om vi inte ska kunna lufta nåt öht med rädsla för att kliva på någons ömma tå. Isåfall blir det ju aldrig en diskussionstråd alls. Min uttryckta oförmåga att ta det lugnt på morgonen har ju öht ingenting att göra med värderingar om hur andra gör. Det var bara ett konstaterande att såhär ser min vardag ut. Kan inte för min del förstå hur det kan uppfattas som att det jag menar är att det är slött att ligga och dra sig?

För egen del hade jag snarare önskat att jag inte behövde komma igång på morgonen. Men jag har såna ångestproblem så om jag inte kickar igång dagen så fastnar jag i mina onda tankespiraler och blir handlingsförlamad. Som nu tex då jag är ensam med min hund som är halvkass och varken ska motionera hårt eller lämnas ensam, sitter jag fast i ett dilemma där mitt mående är katastrofalt både mentalt och kroppsligt. Och jag kan inte göra nåt åt det ens utan det är som vanligt bara att gilla läget och släcka bränder och ta hand om sig själv i sista hand...
 
Alltså jag hänger inte med nu, jag tar åt mig lite för jag har skrivit både inlägg 195 och 1195 i tråden och jag antar att det är det senare du refererade till?

Jag kan inte se att det i den här tråden läggs värderingar öht kring hur och när folk väljer att träna? Snarare tycker jag att det är en peppande tråd där det är stort utrymme för att vi alla har olika förutsättningar och inriktningar. Vissa är mer inriktade på prestation och andra nöjda med att ta sig ut och få in en rutin. Själv pendlar jag däremellan beroende på övriga livet.
Det känns lite konstigt om vi inte ska kunna lufta nåt öht med rädsla för att kliva på någons ömma tå. Isåfall blir det ju aldrig en diskussionstråd alls. Min uttryckta oförmåga att ta det lugnt på morgonen har ju öht ingenting att göra med värderingar om hur andra gör. Det var bara ett konstaterande att såhär ser min vardag ut. Kan inte för min del förstå hur det kan uppfattas som att det jag menar är att det är slött att ligga och dra sig?

För egen del hade jag snarare önskat att jag inte behövde komma igång på morgonen. Men jag har såna ångestproblem så om jag inte kickar igång dagen så fastnar jag i mina onda tankespiraler och blir handlingsförlamad. Som nu tex då jag är ensam med min hund som är halvkass och varken ska motionera hårt eller lämnas ensam, sitter jag fast i ett dilemma där mitt mående är katastrofalt både mentalt och kroppsligt. Och jag kan inte göra nåt åt det ens utan det är som vanligt bara att gilla läget och släcka bränder och ta hand om sig själv i sista hand...

Ja, jag missade 1:an före! :)

Jag kanske inte var tydlig nog men jag menade alltså att det där med att vara morgontrött är något jag känt skam för hela min uppväxt (och fortfarande när en får höra olika varianter av "dags att komma nu?" när man kommer till jobbet 8.20 av dem som kommer in kl 7), och är medveten om att jag därför har lätt att läsa in en värdering som inte alls var menad bara för att jag hört det så ofta. I ditt inlägg (1 195 :up:) så triggades jag t ex av uttrycket "ligga och dra mig" som för mig alltid har använts nedsättande, men jag förstår ju att det inte är så för alla och påminner därför mig själv om att du antagligen inte menade det så. Och det var därför jag inte taggade eller citerade dig, för jag har inget att kommentera angående det du skrev, använde det bara som ett exempel på vad jag tar åt mig av men som jag inte ser något fel i vad du skrev. Att andra verkligen uttrycker sig nedsättande ska ju inte du behöva klä skott för bara för att min hjärna kopplar ihop det. Och som du sedan skriver, det som tolkas på ett sätt av en person kan vara precis tvärtom för någon annan.

Så du behöver inte ta åt dig som i att jag kritiserade dig, för det gjorde jag inte, även om ja, det var ditt inlägg jag syftade på :)

Jag vill inte att diskussionen måste krympa för att det finns ömma tår, bl a hos mig själv. Självklart bör man ju uttrycka sig respektfullt och medmänskligt, men jag tänker också att om man har någon öm tå av något skäl så bör man också stanna upp när det gör ont i tån och fråga sig om trampet var avsiktligt eller inte. Det är svårt att röra sig i livet utan att någon gång bli trampad på, och vissa tramp får man nog leva med kommer hända.

Och för att vara extra tydlig, detta är enbart mina egna reflektioner kopplat till mina egna issues. Men jag vet att jag inte är ensam och luftar det därför i tråden, men jag menar inte med detta att säga hur någon annan ska tänka eller göra.
 
Angående min träning så har jag precis börjat ersätta mina promenader med en kortare joggingrunda ibland. Har en utmattning bakom mig och delvis fortfarande pågående (hade blivit nästan bra igen men så kom pandemin och jobbet är nu mer stressande än någonsin, men håller mig ändå flytande genom att intala mig att det är tillfälligt och kommer att bli bättre igen sen). Har också haft fysisk skada vilket gjorde att jag slutade springa helt för några år sedan. Var länge sedan jag kunde ta mig runt en mil och jag har gått upp 10 kilo sedan dess.

Har som sagt börjat lite smått igen, men har insett efter några gånger att mitt största motivationshämmande problem är att jag har så himla svårt att acceptera att jag måste börja från noll. Jag vill börja där jag VAR och inte där jag ÄR...

Någon som gjort samma resa som har tips för att få motivationscentrat i hjärnan att acceptera detta?
 
Angående min träning så har jag precis börjat ersätta mina promenader med en kortare joggingrunda ibland. Har en utmattning bakom mig och delvis fortfarande pågående (hade blivit nästan bra igen men så kom pandemin och jobbet är nu mer stressande än någonsin, men håller mig ändå flytande genom att intala mig att det är tillfälligt och kommer att bli bättre igen sen). Har också haft fysisk skada vilket gjorde att jag slutade springa helt för några år sedan. Var länge sedan jag kunde ta mig runt en mil och jag har gått upp 10 kilo sedan dess.

Har som sagt börjat lite smått igen, men har insett efter några gånger att mitt största motivationshämmande problem är att jag har så himla svårt att acceptera att jag måste börja från noll. Jag vill börja där jag VAR och inte där jag ÄR...

Någon som gjort samma resa som har tips för att få motivationscentrat i hjärnan att acceptera detta?
Jag springer inte och har inte varit utmattad, men jag har exakt samma problem med att vilja börja om igen som om inget har hänt. Jag gjorde misstaget att göra det väldigt många gånger, och åkte därför på flera skador, som resulterade i vila, som resulterade i nya skador när jag var på det igen. Så mitt tips är väl att komma ihåg att det faktiskt är farligt att köra på för hårt efter en lång vila. Mina skador kommer nu följa med mig hela livet och nu måste jag förhålla mig till dem varje gång jag tränar, vilket är mycket, mycket jobbigare än att förhålla mig till att jag behöver trappa upp långsamt efter en vila. Motiverande vet jag inte om det är, men jag tänker att en sån utgångspunkt kan bidra till att hitta mer medkänsla för dig själv och din kropp?

För mig har det också blivit viktigt med allt runt om själva prestationen för att påminna mig om ovanstående. Att jag finner njutning och prestation i uppvärmning och stretching. Samtidigt är min träning inte lika mätbar som löpning, vilket får mig att fokusera mer på känsla, och inte hur mycket, hur länge, hur snabbt. För det mesta. När jag sitter på spinningcykeln är det "värre" då ser jag ju hur illa konditionen är rakt på skärmen. Å andra sidan kan jag alltid pusha mig till maxpuls på slutet en liten stund i alla fall, utan risk för skada, så det är väl min lilla tröst.
 
Jag vet inte var min träningsglädje och motivation tagit vägen för styrka och löpning på gymmet :cry: Förut tränade jag ju 4-5 dagar i veckan, sänkte till 2-3 dagar för att underlätta men nu har jag inte tränat på minst två veckor. Jag tänker att jag skulle må bra av träningen för jag blir alltid glad och energisk efter träning men det är ju det här med att ta sig iväg och ha något mål när jag inte mår så bra i övrigt.

Just nu har jag bytt ut träningen mot fler långpromenader eftersom det är något jag gillar.

Hur får man tillbaka gymmotivationen när den har tömts ut helt? Pusha mig för att jag vet att det blir bättre eller ge mig själv en tredje träningsfri vecka? Är rädd att komma ur det helt men tror också att det är sommaren som gör det och att det då är skönt att vara ute. Kan tänka mig att gå till gymmet en regnig eller kall dag. Eller springa ute om inte andningen förstör så jag kan börja direkt här hemma och inget mellansteg.

Det kan vara första målet, att springa ute. Får testa någon dag i veckan.
 
Jag vet inte var min träningsglädje och motivation tagit vägen för styrka och löpning på gymmet :cry: Förut tränade jag ju 4-5 dagar i veckan, sänkte till 2-3 dagar för att underlätta men nu har jag inte tränat på minst två veckor. Jag tänker att jag skulle må bra av träningen för jag blir alltid glad och energisk efter träning men det är ju det här med att ta sig iväg och ha något mål när jag inte mår så bra i övrigt.

Just nu har jag bytt ut träningen mot fler långpromenader eftersom det är något jag gillar.

Hur får man tillbaka gymmotivationen när den har tömts ut helt? Pusha mig för att jag vet att det blir bättre eller ge mig själv en tredje träningsfri vecka? Är rädd att komma ur det helt men tror också att det är sommaren som gör det och att det då är skönt att vara ute. Kan tänka mig att gå till gymmet en regnig eller kall dag. Eller springa ute om inte andningen förstör så jag kan börja direkt här hemma och inget mellansteg.

Det kan vara första målet, att springa ute. Får testa någon dag i veckan.
Jag har också tappat motivationen för inneträning helt.
Kör på med mina 2 intervallpass i veckan och i övrigt blir det mycket trädgård som jag tänker är bra vardagsmotion.
 
Long time sedan jag skrev sist! Började ett nytt jobbuppdrag för tre veckor sedan och tiden har verkligen forsat på! Ny bransch så mycket att lära superkul! Det i kombination med andra jobbuppdrag och fotbollsträningar för barnen så har tiden varit knapp. Har dock påbörjat en runstreak och är inne på tredje veckan där med! Blandar mellan att springa en mile med 20 minuter, försöker vara snäll med mitt knä och peppar peppar detta verkar funka både för knäet och min extremt löpovilliga hjärna. Är fascinerad över hur många km det faktisk blir på vecka. I dag tog jag förvisso ett lite längre pass, det blev 28 minuter, men ändå 17 km på en vecka och kroppen känns tämligen osliten. Hade jag i veckan istället gett mig ut på tre 5km rundor hade kroppen känts manglad och både knä och huvud hade sagt upp sig.
Har varit dålig på övrig träning, så målet är att lägga till 3*15 min varje vecka med styrkeövningar.
 
Jag känner mig nöjd med veckans 4 träningspass och 383 intensiva minuter. Det genomsnittliga antalet steg för veckan ligger över 10 000 och kroppen har känts rätt bra tycker jag. Mitt enda klagomål är att det blev lite för lite crossfit, men så blir det ibland när annat kommer emellan! I veckan som kommer planerar jag att sysselsätta mig med följande:

Måndag: Löpning - antingen intervaller eller en kortare joggingrunda, får se vad jag känner för.
Tisdag: 5 km promenad, annars vila
Onsdag: 2 km promenad, crossfit
Torsdag: 3 km promenad, hoppträning
Fredag: 2 km promenad, crossfit
Lördag: Crossfit
Söndag: Ridning

Ovan är en väldigt ambitiös plan, jag brukar inte satsa på 6 pass i veckan, och planen bygger på 1) en förhoppning om att arbetsveckan blir lugn och 2) att kroppen känns fortsatt bra, men jag är helt inställd på att det kan bli att ett eller två pass faller bort p.g.a olika omständigheter. Jag känner mig dock motiverad och peppad på allt, så jag tänkte det var lika bra att sikta högt :D
 
Det blev som väntat en lugn helg, några korta promenader bara. Lite konstiga oregelbundna matvanor tyvärr, som det ofta blir när man är iväg.

Veckan började med en 5 km promenad så det känns toppen :) Planerar 3 st styrketräningspass och ska försöka hålla mina 10 000 steg så länge kroppen är med mig. Förra veckan köpte jag en form av skoinlägg eftersom mina fotvalv har börjat sjunka ner igen (graviditetsrelaterat), de verkar hjälpa bra :up:
 
En aktiv helg med städning av huset, promenad och ogräsrensning så det får ses som träning :D. Kroppen smärtar lite men känns ändå helt okej så idag ökar min träning.

Planen är:
Mån, ons, fredag: styrketräning på ca 45 min per pass.
Resterande dagar är korta promenader med undantag för imorgon när jag ska till sjukgymnasten och bedöma om det är foglossning jag har.

Återigen får jag rekommendera att ha träningsutrustning hemma. Så guld värt!
 
Hoppsan, här var det tydligen någon som just sprang 4,3 km i 5:30-tempo och kände sig i princip helt oberörd (om än svettig och knallröd i huvudet) efteråt! Jag har ingen aning om hur det gick till, planen var att springa typ 2-3 km, men det rullade på så bra att jag fortsatte. Jag är så sjukt nöjd med mig själv ska ni veta! Jag tror inte att jag sprungit mer än 2-3 pass på hela året, och är ju som bekant inte ett fan av löpning som träningsform, men idag verkade universum göra sitt bästa för att övertyga mig om att jag visst kan och att det visst kan vara härligt. Woop woop! :banana:
 
Hade tänkt jogga imorse, men det krockade med provtagning och blev inget. Gjorde då en längre lunchrunda på drygt en timme och hade sedan dressyrträning med min häst. Så ikväll blev en kortare joggingrunda på runt 4 km. Ingen aning om tid, och lika bra det för jag gick ut långsamt med tanken att springa minst 7 km. Men ett ösregn ändrade planerna och det blev en kortare tur, skruvade upp tempot därför men hade ingen tidtagning så vet inte hur det gick. Jag är dock nöjd att jag tog mig ut, nu när allt verkat vilja bli inställt sista tiden.
..
 
Efter dagens crossfit har jag fått ännu en grej att skriva upp på listan över sånt som jag skulle behöva bli väldigt mycket bättre på: TGU. Bytte min kettlebell mot en lättare hantel men fallerade både i styrka och teknik ändå :o
 
Efter dagens crossfit har jag fått ännu en grej att skriva upp på listan över sånt som jag skulle behöva bli väldigt mycket bättre på: TGU. Bytte min kettlebell mot en lättare hantel men fallerade både i styrka och teknik ändå :o
Jag skrattar mig alltid igenom passen där Turkish Get Ups är med, för jag KAN verkligen inte få till dem! Jag brukar säga att det här är anledningen till att jag inte sysslar med dans - alldeles för många steg att komma ihåg och min koordination är bortom all räddning :p
 
Jag skrattar mig alltid igenom passen där Turkish Get Ups är med, för jag KAN verkligen inte få till dem! Jag brukar säga att det här är anledningen till att jag inte sysslar med dans - alldeles för många steg att komma ihåg och min koordination är bortom all räddning :p

Skönt att det inte bara är jag! Det var en annan nybörjare med också som lurade ut snabb hur man skulle göra :confused: själv gjorde jag typ en miljard försök, även med coachhjälp men tappade ändå bort mig. Försökte titta på de erfarna också men jag fick bara inte till det.
 
Jag skrattar mig alltid igenom passen där Turkish Get Ups är med, för jag KAN verkligen inte få till dem! Jag brukar säga att det här är anledningen till att jag inte sysslar med dans - alldeles för många steg att komma ihåg och min koordination är bortom all räddning :p

Inser nog att crossfit inte är min grej alls, jag har noll koordination. Hatar allt vad aerobics, dans, step-up och liknande heter.... :D
 
Första passet med 3/1 intervaller idag.
Blev sjukt nervös innan, ni vet sådär "var är toan?" nervös 🙈
Hann springa 20m innan jag snubblade på en rot och preciiiis han få balansen innan jag störtdök. 🤦‍♀️
Stor koncentration på att inte springa med för korta steg för då ryker knäna men ändå inte för snabbt för kondisen är inte där och om 2/1 intervaller är jobbiga så blir inte 3/1 lättare (samma antal).
Tror jag lyckades hyfsat faktiskt, blev lite stötigt då och då men jag lyckades få rätt på det. Samma med att det blev lite flåsigt då och då.
Men pulsen... Vet inte vad jag ska säga faktiskt mer än att den visar tydligt hur urusel min kondition är 🤷‍♀️
Screenshot_20210615_110848_com.huawei.health.webp

Tanken är springa 8st 3/1 intervaller 1ggr/v och 12st 2/1 intervaller 1ggr/v nu i 3 veckor. Så småningom (slutet av sommaren?) hoppas jag kunna byta ut 12 intervallerna mot ett vanligt löppass utan gång.

Och så hoppas jag verkligen att flåset bättrar sig så att jag kan springa i det tempo som känns rätt i kroppen för det sliter nog minst tänker jag.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag vet att det finns trådar på ämnet men jag vill ändå ha en till. Mitt hår är alltid torrt och tråkigt. Jag använder schampokakor och...
Svar
11
· Visningar
434
Senast: Dimmoln
·
Kropp & Själ Jag har insett att det är dags för mig att tackla min tandvårdsrädsla.. fobi.. men hur gör man? Jag har inte varit hos tandläkaren på...
Svar
9
· Visningar
296
Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 107
Senast: Cattis_E
·
Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 624
Senast: Twihard
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp