"träning" av unga hästar

[nullo-modo]

Har haft båda, aldrig att jag någonsin låter bli att hantera en unghäst eller köper en som inte är hanterad, om det möjligen inte handlar om en i ponny höjd.

Köpte en ohanterad 3åring 2015, kan säja att det var tur hon inte var högre än 160 cm när hon behövdes ledas som ett föl (rep bakom rumpan) för att få henne att gå framåt, hon var så ovan vid olika miljöer att det kunde ta en kvart att leda till hagen för det var läskigt att gå ut på asfalten från gräset mm mm.

 

[mackan]

Har haft båda, aldrig att jag någonsin låter bli att hantera en unghäst eller köper en som inte är hanterad, om det möjligen inte handlar om en i ponny höjd.

Köpte en ohanterad 3åring 2015, kan säja att det var tur hon inte var högre än 160 cm när hon behövdes ledas som ett föl (rep bakom rumpan) för att få henne att gå framåt, hon var så ovan vid olika miljöer att det kunde ta en kvart att leda till hagen för det var läskigt att gå ut på asfalten från gräset mm mm.

Fast det är ju inget nån påstått heller i tråden, att vanlig vardagshantering som att ledas inte bör göras .

 

[Stereo]

Det du beskriver, är ju inte en konsekvent utbildning, utan endast lite småinsatser här och där. Långa promenader med 4 månders föl är ju helt onödigt t.ex.

Longera har jag inte hållit på med, sedan jag "sadlade om" till brukshästar. Det är inte en bra övning för att förbereda för körning.

Att däremot jobba långsamt och systematiskt, med målet att ha en körbar häst som treåring, är en annan sak.

Jag tror att det där osystematiska som du beskriver, handlar om okunskap i hur man jobbar med unga hästar, och framför allt, att idag är kunskapen om körning och inkörning väldigt liten.

Att köra med den vuxna hästen (en hopp eller dressyrhäst t.ex.), är en väldigt bra träningsform, för att bygga muskler t.ex.
Körningen och tömkörning, kan vara väldigt bra, för att ge hästen omväxling för huvudet, och dessutom vara bra kunna använda vid rehabilitering.

Jag håller med om exakt allt du skriver i ditt inlägg. Sådant här är ju jättebra!

Men min erfarenhet säger att när folk pratar om att träna unga hästar så är det inte sådant här de pratar om. De pratar om sådant jag skrev. Att det ska "tränas" olika saker varje dag, inte systematiskt 10-15 minuter i stöten några dagar i veckan (vilket för övrigt är precis hur vi jobbade med min unghäst från det han fyllde två år).

 

[Stereo]

Jag är både med och inte med på vad ni skriver .

Den träning jag tänker på här är hanteringsträning. Kunna stå stilla, lyfta hovarna, låta sig ledas, (vänja sig vid olika miljöer), stå uppbunden.

Jag tänker alltså kanske inte på egentlig träning utan snarare underhåll av träningen i form av att man hanterar den unga hästen flera dagar i veckan. Det är det jag inte förstår hur det kan vara fel (om det nu är det?!). Tänker att till exempel träna på att stå stilla och bli borstad 10-15 minuter är något man kan göra varje dag. Är det verkligen skadligt på något sätt? Är det inte bara bra att den unga hästen är van vid regelbunden hantering?

(Jag har ingen häst själv och planerar inte att skaffa någon så det är ingen risk att en unghöst far illa hos mig )

Sådant här räknar inte jag som "träning" utan det är vardagshantering. Det är nog därifrån förvirringen i tråden kommer - ordet träning ger associationer till något helt annat än "ha en hanterbar häst".

 

[Takire]

Sådant här räknar inte jag som "träning" utan det är vardagshantering. Det är nog därifrån förvirringen i tråden kommer - ordet träning ger associationer till något helt annat än "ha en hanterbar häst".

Jag har ändå förstått det på en del svar och en del jag läst i enstaka andra trådar att man inte ska "vardagshantera" unghästen så mycket heller, och det var det jag tänkte lät så konstigt. Förstår dock att det kanske blev tokigt att använda ordet träning, även om jag själv tycker att det är rätt ord :-)

Jag får grunna vidare på det här

 

[Mia_R]

Pållan är född och uppväxt på stuteri och med många kompisar födda samma år. Hennes första år var hanteringen att vänja sig vid att ledas, stå i gången och bli borstad och få hovarna verkade. Jag åkte till henne ett par gånger i veckan och promenerade med henne, inte mer.

Som tvååring vande hon sig vid att jag och ex var ute och gick med henne med en gjord och tömmar, antingen att jag ledde henne och han gick efter med tömmarna efter sidorna eller så ledde han och jag höll i tömmarna. Vi använde bara grimma men hon förstod ändå om jag vill svänga med henne och målet var alltid att hon skulle gå med slakt grimskaft. På våren var hon på inkörning och jag kunde utan problem både lasta henne själv och åka till ridhus. Fortfarande så hanterade jag henne bara några dar i veckan och övrig tid la jag på hennes mamma som också var inhyrd.

Hon reds in utan problem som treåring, redan van med att man höll på med lite av varje och de som träffade henne som fyraåring trodde alla att hon var mycket äldre då hon var så lätthanterlig och trevlig, så även om man börjar tidigt behöver man inte hålla på varje dag och inte långa stunder åt gången. Vi hade inte tillgång till ridhus där hon var uppstallad utan grusvägar och fält.

 

[cirkus]

Jag är både med och inte med på vad ni skriver .

Den träning jag tänker på här är hanteringsträning. Kunna stå stilla, lyfta hovarna, låta sig ledas, (vänja sig vid olika miljöer), stå uppbunden.

Jag tänker alltså kanske inte på egentlig träning utan snarare underhåll av träningen i form av att man hanterar den unga hästen flera dagar i veckan. Det är det jag inte förstår hur det kan vara fel (om det nu är det?!). Tänker att till exempel träna på att stå stilla och bli borstad 10-15 minuter är något man kan göra varje dag. Är det verkligen skadligt på något sätt? Är det inte bara bra att den unga hästen är van vid regelbunden hantering?

(Jag har ingen häst själv och planerar inte att skaffa någon så det är ingen risk att en unghöst far illa hos mig )

Fast varför ska man göra saker flera dagar i veckan om de redan kan det?

 

[Stereo]

Jag har ändå förstått det på en del svar och en del jag läst i enstaka andra trådar att man inte ska "vardagshantera" unghästen så mycket heller, och det var det jag tänkte lät så konstigt. Förstår dock att det kanske blev tokigt att använda ordet träning, även om jag själv tycker att det är rätt ord :-)

Jag får grunna vidare på det här

Så mycket som behövs, men så lite som möjligt brukar vara bra ledord. Poängen är att det finns ofta ingen vinning i att hålla på och hantera hästen för hanterandets skull, utan man gör det man behöver för att ha en så pass hanterbar häst att den går att vardagshantera, helt enkelt.

Hålla på och borsta hästen varje dag kan man ju göra om man ääälskar att borsta hästar, men för hästens skull behövs det liksom inte. Jag borstade min unghäst kanske en gång varannan vecka typ... om han var riktigt skitig. Annars kunde det säkert gå månader emellan. Han är jättelätt att borsta nu som vuxen ändå! Det har inte behövts någon mer "träning" än så för att lära honom att bli borstad.

Jag tänker att om man MÅSTE hantera unghästen mycket varje dag för annars blir den jobbig, då gör man något rejält fel och bör kontakta en tränare omgående, alternativt sälja hästen.

 

[Stereo]

Jag har ändå förstått det på en del svar och en del jag läst i enstaka andra trådar att man inte ska "vardagshantera" unghästen så mycket heller, och det var det jag tänkte lät så konstigt. Förstår dock att det kanske blev tokigt att använda ordet träning, även om jag själv tycker att det är rätt ord :-)

Jag får grunna vidare på det här

Jag fnulade vidare under mina kvällsbestyr och kom på varför detta med hantering irriterar mig på pass mycket att jag skriver massa inlägg på Buke om det.

Om man tror att en unghäst MÅSTE hanteras mycket dagligen för att bli en vettig häst som vuxen tyder det på en stor kunskapslucka, och om man har en sådan gigantisk kunskapslucka känns sannolikheten större att man inte har tillräckliga kunskaper för att hantera unghästen rätt.

Om man HAR kunskapen att hantera unghästen rätt och kan träna den mycket varje dag utan att det blir knas, så har man också kunskapen att det är helt onödigt, och därför gör man det inte. För det är onödigt.

Sen kan man ju vilja ta en promenad då och då för att man själv tycker det är kul, eller lära fölet att visa upp sig vid hand för man ska på fölvisning, eller lastträna sitt föl/unghäst för att man vill att den ska gå att lasta i en nödsituation, eller låta den som föl gå bredvid sin mamma när den körs för det är ett toppenlärotillfälle för den framtida körhästen, eller lära den att backa på röstkommando från fem meter bort för att man behöver pga [insert specific reason]. Visst! Do it! Men gör det du behöver, och inte massa mer.

 

[Freazer]

En nyfiken fundering...

Jag läste nyss i en tråd om att man inte ska träna så mycket med unga hästar, utan att det räcker att man är med dem cirka en gång i veckan. Det låter konstigt för mig. Jag tycker ju att det borde vara bra att hantera sin unga häst varje dag. Hästen ska väl inte ridas in förrän den är minst 3 år (vet inte från vilken ålder det är lämpligt att köra in).

Hur kan det vara fel att hantera hästen mycket och förbereda den för "seriösare" träning senare i livet? Jag är verkligen nyfiken, för jag har alltid trott att det är bättre att börja tidigare än sent. Har jag bara missförstått kanske?

Med att hantera varje dag, menar du annat än att leda in och ut hästen från hagen eller mer?
Jag tycker inte man behöver göra mer än att kunna leda den i grimma och grimskaft, att den ska kunna lyfta på fötterna samt att jag vill kunna visitera hästen över hela kroppen. Det är bebisar och dom orkar oftast inte några långa stunder. Jag vill inte ha en unghäst som förknippar mig med att det händer tråkiga och jobbiga saker"hela tiden".

 

[Unafraid]

Det är många år sen min dåvarande sköthäst fick ett föl. Jag "umgicks" massor med fölet. Borstade, lyfte fötter, gick i grimskaft, kliade och rörde överallt(lärde henne att älska att bli kliad på/runt öronen). Hon blev fantastiskt trygg och vi tömkörde typ 100 m med ledare innan hon kunde gå själv gång nummer ett och tömkörde inte många gånger innan hon kunde sättas i vagn, som ettåring. (Varmblodstravare).

Jag skulle inte kalla det vi pysslade på med som träning, utan vi umgicks och lärde oss hyfs på vägen.

Som ettåring fick hon en kompis. Ohanterad skulle jag säga. Hon var mycket mer på tårna och misstänksam mot människor och när hon skulle verkas lät det som ett mindre krig i stallet.

Jag vet precis vilket sätt jag kommer att använda om det blir en nästa gång.

 

[cirkus]

Det är många år sen min dåvarande sköthäst fick ett föl. Jag "umgicks" massor med fölet. Borstade, lyfte fötter, gick i grimskaft, kliade och rörde överallt(lärde henne att älska att bli kliad på/runt öronen). Hon blev fantastiskt trygg och vi tömkörde typ 100 m med ledare innan hon kunde gå själv gång nummer ett och tömkörde inte många gånger innan hon kunde sättas i vagn, som ettåring. (Varmblodstravare).

Jag skulle inte kalla det vi pysslade på med som träning, utan vi umgicks och lärde oss hyfs på vägen.

Som ettåring fick hon en kompis. Ohanterad skulle jag säga. Hon var mycket mer på tårna och misstänksam mot människor och när hon skulle verkas lät det som ett mindre krig i stallet.

Jag vet precis vilket sätt jag kommer att använda om det blir en nästa gång.

Jag tror inte att ett exempel på två individer är talande för vilket som är den bästa metoden.

Forskningen säger att bästa metoden under föltiden är att hantera stoet men inte fölet om fölungen inte själv kommer fram. Sen finns några basics som man måste göra är ju oundvikligt, verka etc.

 

[Jeps]

Då jag jobbade på stuteri kom halvblodsfölen in dagligen första vintern. Då bands de upp i spilta och fodrades med kraftfoder. Efter detta gick de ut på lösdrift. Då kom de in när det var dags för verkning och liknande. Var inga problem sen när det var dags för inridning. Hanteringen de fått som föl var tillräcklig.

 

[Görel]

När militären köpte remonter "förr i tiden" var de oftast inte mer hanterade än att de kanske gick att leda i grimma och lyfta fötterna. Så detta med att inte överhantera unghästar är ingenting nytt. Har också läst flera intervjuer med duktiga ryttare som säger att de föredrar en ohanterad unghäst än en överhanterad.

För mig är basic att kunna ta på grimma, leda, binda upp, lyfta fötter och borsta fram till två års ålder. Eftersom mina unghästar varit egenuppfödda har de vant sig vid mig och andra människor genom att deras mamma hade fullt förtroende för mig och förmedlade en positiv bild. Jag har löslongerat fölen ihop med mamma några gånger och jag löshoppade dem alltid en gång ihop med mamma så de skulle lära sig vad det var. De lärde sig också röstkommandona jag använde till mamman.
Jag hade kanske exceptionellt lättlärda unghästar men jag har aldrig behövt traggla någonting utan de har fattat det allra mesta på en gång eller två.

Svårast har varit att lära dem longering men det har antagligen berott på att jag varit lite otydlig i mitt kroppsspråk.
Att vänja vid sadel och träns har varit okomplicerat. Att sitta upp har varit okomplicerat. Hästarna har varit trygga i sig själva trots en mamma som p g a saker hon råkat ut för ibland kunde ha nerverna utanpå kroppen.

Har fått höra att de uppfödningar jag sålt alla har varit enkla att hantera, enkla att utbilda, förstod röstkommandon bra och fattade vad löshoppning var. För mig finns ingen anledning till att byta system.

 

[Stereo]

Det är många år sen min dåvarande sköthäst fick ett föl. Jag "umgicks" massor med fölet. Borstade, lyfte fötter, gick i grimskaft, kliade och rörde överallt(lärde henne att älska att bli kliad på/runt öronen). Hon blev fantastiskt trygg och vi tömkörde typ 100 m med ledare innan hon kunde gå själv gång nummer ett och tömkörde inte många gånger innan hon kunde sättas i vagn, som ettåring. (Varmblodstravare).

Jag skulle inte kalla det vi pysslade på med som träning, utan vi umgicks och lärde oss hyfs på vägen.

Som ettåring fick hon en kompis. Ohanterad skulle jag säga. Hon var mycket mer på tårna och misstänksam mot människor och när hon skulle verkas lät det som ett mindre krig i stallet.

Jag vet precis vilket sätt jag kommer att använda om det blir en nästa gång.

Och jag kan dra några exempel på precis motsatta resultat.

Helt ohanterad, nej, det är inte så himla kul om man inte har kunskapen och förutsättningarna för att ta emot en sådan, men har man det är de oftast inga större problem heller. Dock har vi inte diskuterat i princip helt ohanterade hästar i tråden. Det finns ju ett mellanting mellan de två unghästarna i ditt exempel.

Jag tror att om du bara "umgåtts" hälften så mycket med "ditt" föl hade hon blivit precis lika trevlig ändå. Sedan tycker vi som människor att det är mysigt och roligt att umgås med fölen och göra sådant som du ovan nämnde, men det betyder inte att det behövs för att få en välhanterad häst.

Borsta, lyfta fötter, leda i grimskaft, röra överallt (inkl öron) - allt det kan man göra på 5 min om dan (eller till och med 5-15 min varannan vecka!) och ÄNDÅ få supertrevliga hästar.

 

[skogaliten]

Jag tror inte att ett exempel på två individer är talande för vilket som är den bästa metoden.

Forskningen säger att bästa metoden under föltiden är att hantera stoet men inte fölet om fölungen inte själv kommer fram. Sen finns några basics som man måste göra är ju oundvikligt, verka etc.

Har du

Jag tror inte att ett exempel på två individer är talande för vilket som är den bästa metoden.

Forskningen säger att bästa metoden under föltiden är att hantera stoet men inte fölet om fölungen inte själv kommer fram. Sen finns några basics som man måste göra är ju oundvikligt, verka etc.

Har du några källor till dina påståenden?

Skulle gärna vilja läsa vad som egentligen sägs i den forskning du refererar till.

Jag ser också att du skriver "fölungen". Hur mycket man "pillar" med fölet de första veckorna, är en helt annan fråga, än hur man utbildar unghästen.

Mest har det talats om "unghästar" i den här tråden, alltså avvanda fölungar från 7-8 månader, och uppåt.

I den hästvärld där jag befinner mig, samt i travvärlden, så utbildar man unghästarna i körning.

Få individer, som man börjar tidigt med, har några som helst problem som beror på detta.

Tvärtom, om man börjar tidigt, så går i regel inkörningen väldigt enkelt, och är utdragen under ett par-tre år.

Har du någon erfarenhet av den sortens hantering?

 

[cirkus]

Har du



Har du några källor till dina påståenden?

Skulle gärna vilja läsa vad som egentligen sägs i den forskning du refererar till.

Jag ser också att du skriver "fölungen". Hur mycket man "pillar" med fölet de första veckorna, är en helt annan fråga, än hur man utbildar unghästen.

Mest har det talats om "unghästar" i den här tråden, alltså avvanda fölungar från 7-8 månader, och uppåt.

I den hästvärld där jag befinner mig, samt i travvärlden, så utbildar man unghästarna i körning.

Få individer, som man börjar tidigt med, har några som helst problem som beror på detta.

Tvärtom, om man börjar tidigt, så går i regel inkörningen väldigt enkelt, och är utdragen under ett par-tre år.

Har du någon erfarenhet av den sortens hantering?

Jag håller inte på med travhästar. Jag håller på med ridhästar så jag kan inte svara på dina frågor om vad som är relaterat till körning.

Jag har ingen aning om var jag sett den forskningen och känner inte att jag orkar leta upp den. Mitt svar var just en respons på ett inlägg som handlar om unga föl som man umgicks med.

 

[skogaliten]

Jag skulle vilja vända lite på diskussionen ett ögonblick:

Ni som förespråkar att man "inte ska göra mer än vardagshantering", under låt säga, hästens första tre år, varför det?

Vad är vitsen med att vänta på att hästen blir stor i kroppen och i knoppen, innan man försöker lära den något?

Man väntar ju inte till ett-årsåldern innan man börjar uppfostra en hund.

Unga hästar är väldigt formbara, och lär sig väldigt snabbt. Den tid som går för att "förklara" hur man gör är oftast oerhört mycket kortare, när man jobbar med en 1,5-åring, jämfört med en 3-4 åring.

 

[skogaliten]

Jag håller inte på med travhästar. Jag håller på med ridhästar så jag kan inte svara på dina frågor om vad som är relaterat till körning.

Jag har ingen aning om var jag sett den forskningen och känner inte att jag orkar leta upp den. Mitt svar var just en respons på ett inlägg som handlar om unga föl som man umgicks med.

Du har alltså ingen som helst referenser, runt det du pratar om?

För den påstådda forskningen finns inte.

Ridhästar ÄR relaterat till körning.

Ett bra sätt att skapa duktiga ridhästar, är att köra in dem.

Att sedan travinkörning, skolinkörning (mest lämpat för ridhästar), och bruksinkörning har vissa smakskillnader under genomförandet är en annan femma, det är finliret, inte principen.

 

[Görel]

Har du



Har du några källor till dina påståenden?

Skulle gärna vilja läsa vad som egentligen sägs i den forskning du refererar till.

Jag ser också att du skriver "fölungen". Hur mycket man "pillar" med fölet de första veckorna, är en helt annan fråga, än hur man utbildar unghästen.

Mest har det talats om "unghästar" i den här tråden, alltså avvanda fölungar från 7-8 månader, och uppåt.

I den hästvärld där jag befinner mig, samt i travvärlden, så utbildar man unghästarna i körning.

Få individer, som man börjar tidigt med, har några som helst problem som beror på detta.

Tvärtom, om man börjar tidigt, så går i regel inkörningen väldigt enkelt, och är utdragen under ett par-tre år.

Har du någon erfarenhet av den sortens hantering?

Jag läste om en sådan studie i Ridsport omkring 2006 då jag fick mitt första föl. Studien var gjord i Frankrike.
Ska se om den går att hitta i Ridsports arkiv.