Det finns ju liksom mellanting mellan 2 hektar åkermark med ligghall, och 70 hektar omväxlande betesmark/åker.
Till 70 hektar krävs en ganska stor grupp/flock med hästar för att det ska fungera i praktiken, det blir i stort sett ogörligt att upprätthålla djurskyddsreglerna om daglig tillsyn, utan att en "någon" har det som halvtidsjobb att se till betet och hästarna.
På ett åkermarksbete utan träd, så blir ju ligghallen en väldigt viktig resurs för att få skugga och komma undan insekter på sommaren, vilket gör att jämförelsen lätt haltar.
4-5 hektar är stort nog för ett omväxlande betesområde, i synnerhet om det är ett naturbete med trädbevuxna områden, för mer normalstora flockar på 5-8 hästar.
Hästarna rör sig mer om resurser som vatten, skugga, vindskydd och tillgången på bete varierar över ytan som det gör på ett naturbete.
På ett åkermarksbete, där mat finns nära och rikligt, med ligghall/vindskydd så går de oftare mellan vindskyddet, maten, och vattnet, utan att till fullo utnyttja ytorna.
Ovanstående är såklart anekdotiskt, och baserat på egna, mångåriga observationer av hästar i grupp på "halvstora beten" av olika slag.
Mitt största område som kan "kopplas ihop" blir ca 10 hektar om grindarna till alla delar är öppna. Men så gör jag i praktiken aldrig, eftersom det dels är svårt att hitta djuren, och så får man sannolikt problem med Länsstyrelsen, eftersom mindre välsmakande delar inte blir tillräckligt avbetade.
Jag brukar nöja mig med något mindre arealer, av många skäl.
De största betesområdena som jag personlig erfarenhet av, hos bekanta, är ett på drygt 10 hektar, och ett på 35 hektar. Bägge är naturbeten med naturligt vatten.
På det större betet så är det en "expedition" att varje dag se till hästarna. Har man otur kan det ta en timme eller mer bara att få syn på flocken.
På det mindre betet, så hittar man djuren något lättare, men de rör sig över hela ytan, man kan se hur gruppens rörelser följer ett mönster över dagen, samt beroende på vädret.
Men det vore intressant med mer varierade studier, med olika stora grupper, olika stora hagar, och olika typer av hagar (åkermark, naturbeten osv), med och utan vindskydd. Dessutom så beter sig en grupp med unghästar annorlunda än en grupp med ston med föl, så även sådant måste tas med, om det ska kunna bli vetenskap av det hela.