Tränarrelationer och förväntningar

[GoLightly]

Jag såg en kort diskussion i en annan tråd om vilka förväntningar man kan ha på sin tränare. Jag tyckte att det var intressant och undrar vilken relation ni har med er tränare, hur ni arbetar tillsammans och vad ni förväntar er att få ut från er lektion?

 

[Fiorano]

Jag har två tränare. Den ena är en nära vän och det är den bästa tränarrelationen jag har haft! Jag kan berätta för henne precis hur jag upplever hästen och hon säger åt mig hur jag ska lösa det. Vi kan även prata runt eventuella problem, lägga upp långsiktiga planer osv. Jag litar helt på henne vad hon ser från marken så även om jag kan tycka att något känns dåligt/konstigt har jag fullt förtroende för att det är något som behöver göras och hon pushar mig ur min såsiga komfortzon. Vi är båda helt överens om hur vi vill ha våra hästar ridna och ffa att det ska vara mjuk ridning med fokus på lösgjordhet som hellre får ta tid än att det ska stressas fram en massa rörelser. Så fort jag rider för henne slappnar jag av för jag vet att med @Mirtai på backen löser vi allt. Förväntningarna på dessa träningar är olika från pass till pass, det beror helt på vad vi jobbar med för stunden. Tillsammans har vi utbildat min lilla ponny till placering i MsvB och många vinster i MsvC, så vårt samarbete fungerar väldigt bra!

Min andra tränare rider jag bara för 3-5 ggr/år. Det är en landslagsryttare som kräver mer av mig som ryttare, mycket för att jag bett henne att vara hård på mig. Mina förväntningar av de träningarna är annorlunda från Mirtais träningar. På dessa träningar vill jag tänja på gränserna, kräva lite mer göra lite svårare grejer osv för jag får så väldigt mycket att jobba på mellan träningarna och enormt mycket verktyg och övningar för att ta oss framåt. Även detta är en mjuk ridning som med väldigt enkel grundridning ger så himla mycket! En fördel med en tränare som rider och tävlar aktivt är att hon har massor av olika lösningar på samma problem. Om en sak inte funkar så testar vi oss fram. Dessutom kan hon sitta upp på ens häst om det är något särskilt som behöver göras.

Vill även säga att en träning är inte "misslyckad" för att ridningen inte kändes fantastisk. Om vi bara ska rida runt och kännas oss bra behöver vi inte träna. Samt att en som ryttare inte kan förvänta sig att tränaren ska "rida hästen från marken" utan en måste själv rida sin häst. Dvs måste en ta egna initiativ och inte bara vänta in tränarens kommandon.

 

[animalasia]

Jag såg en kort diskussion i en annan tråd om vilka förväntningar man kan ha på sin tränare. Jag tyckte att det var intressant och undrar vilken relation ni har med er tränare, hur ni arbetar tillsammans och vad ni förväntar er att få ut från er lektion?

Jag vill att de som jag tränar för ska vara lyhörda för mina tankar men också utmana mig att komma vidare. De ska fråga mig vad jag vill fokusera på under passet men de ska också berätta om de uppmärksammar något. Jag måste förstå saker i teorin innan jag kan utföra det med kroppen, alltså behöver jag en tränare som kan förklara och problematisera. Vidare ligger det på mig att träna vidare på det som vi jobbar med, även mellan träningarna. Annars blir det inte rättvist mot varken hästen eller tränaren.

 

[GoLightly]

Jag har två tränare. Den ena är en nära vän och det är den bästa tränarrelationen jag har haft! Jag kan berätta för henne precis hur jag upplever hästen och hon säger åt mig hur jag ska lösa det. Vi kan även prata runt eventuella problem, lägga upp långsiktiga planer osv. Jag litar helt på henne vad hon ser från marken så även om jag kan tycka att något känns dåligt/konstigt har jag fullt förtroende för att det är något som behöver göras och hon pushar mig ur min såsiga komfortzon. Vi är båda helt överens om hur vi vill ha våra hästar ridna och ffa att det ska vara mjuk ridning med fokus på lösgjordhet som hellre får ta tid än att det ska stressas fram en massa rörelser. Så fort jag rider för henne slappnar jag av för jag vet att med @Mirtai på backen löser vi allt. Förväntningarna på dessa träningar är olika från pass till pass, det beror helt på vad vi jobbar med för stunden. Tillsammans har vi utbildat min lilla ponny till placering i MsvB och många vinster i MsvC, så vårt samarbete fungerar väldigt bra!

Min andra tränare rider jag bara för 3-5 ggr/år. Det är en landslagsryttare som kräver mer av mig som ryttare, mycket för att jag bett henne att vara hård på mig. Mina förväntningar av de träningarna är annorlunda från Mirtais träningar. På dessa träningar vill jag tänja på gränserna, kräva lite mer göra lite svårare grejer osv för jag får så väldigt mycket att jobba på mellan träningarna och enormt mycket verktyg och övningar för att ta oss framåt. Även detta är en mjuk ridning som med väldigt enkel grundridning ger så himla mycket! En fördel med en tränare som rider och tävlar aktivt är att hon har massor av olika lösningar på samma problem. Om en sak inte funkar så testar vi oss fram. Dessutom kan hon sitta upp på ens häst om det är något särskilt som behöver göras.

Vill även säga att en träning är inte "misslyckad" för att ridningen inte kändes fantastisk. Om vi bara ska rida runt och kännas oss bra behöver vi inte träna. Samt att en som ryttare inte kan förvänta sig att tränaren ska "rida hästen från marken" utan en måste själv rida sin häst. Dvs måste en ta egna initiativ och inte bara vänta in tränarens kommandon.

Jag har också en såsig komfortzon som jag behöver hjälp att komma ut från och min tränare är verkligen super på att hjälpa mig med det. Att rida på framåt och få hästen att ta i ordentligt bakifrån brukar vara stort fokus när jag rider för henne. Vi brukar träna på det som behövs för dagen och hon hjälper mig med att hitta verktyg för att rida hästen mellan lektionerna. Det är min första häst så det känns skönt att vi håller på att bygga ett "bibliotek" av verktyg som jag kan gå till när jag stöter på problem. Hon har jobbat med att rida och utbilda allt från ridskolehästar till GP-hästar hos elitryttare och hon är precis som din tränare främst fokuserad på mjuk ridning och lösgjordhet.

Sätter du mål tillsammans med din/dina tränare eller kommer dem från dig själv?

 

[GoLightly]

Jag vill att de som jag tränar för ska vara lyhörda för mina tankar men också utmana mig att komma vidare. De ska fråga mig vad jag vill fokusera på under passet men de ska också berätta om de uppmärksammar något. Jag måste förstå saker i teorin innan jag kan utföra det med kroppen, alltså behöver jag en tränare som kan förklara och problematisera. Vidare ligger det på mig att träna vidare på det som vi jobbar med, även mellan träningarna. Annars blir det inte rättvist mot varken hästen eller tränaren.

Kommer du ofta till dina lektioner med en idé om vad du behöver träna på under det passet? Jag känner att jag borde vara bättre på det, om jag gör det så handlar det ofta om någon del av min sits som jag känner att jag måste jobba mer på. När det kommer till hästen brukar min tränare vara bättre än mig på att se vad vi behöver träna på för stunden Däremot brukar jag berätta hur han har varit och vad som har hänt sedan sist och så kan vi ha det som utgångspunkt.

 

[Fiorano]

Sätter du mål tillsammans med din/dina tränare eller kommer dem från dig själv?

Mitt stora mål är att bli så bra som möjligt. Jag har klart för mig vad jag vill ska fungera i ridningen och inför nästa helgs träning för sällantränaren ska jag tex ta upp mina problem i traven att jag inte får mitt stora djur att vänta på mig samtidigt som jag måste få honom kvickare. Tror att jag är rätt bra på att identifiera vad som måste bli bättre för att vi ska komma vidare men är samtidigt inte tillräckligt bra för att veta exakt hur jag ska komma dit. Men målen kommer från mig själv och mina tränare är som verktyg för att ta mig dit jag vill. Tror som inte att nån tränare hade tittat på mig och min ponny och sagt "nu sätter vi målet på StG" !

 

[tuaphua]

Jag såg en kort diskussion i en annan tråd om vilka förväntningar man kan ha på sin tränare. Jag tyckte att det var intressant och undrar vilken relation ni har med er tränare, hur ni arbetar tillsammans och vad ni förväntar er att få ut från er lektion?

Jag har 3 tränare som jag tränat för i många år. Dressyrtränarna har jag tränat för ca 20 år. Den tredje tränade jag lite för först som ung tonåring och sen togs det upp igen för kanske 10 år sedan.
Vi känner varandra väl efter alla år. Jag har också gått som lärling hos dem alla och bott hos och jobbat för dem.

Iom att vi haft så många intensiva år ihop. Jag har ju ofta tränat mellan 3-5 ggr/vecka på olika hästar så har vi väldigt bra koll på hur vi funkar. Jag har ju också hittat hem i deras system. Och de vet hur jag skulle tackla olika problem etc. Så numer kan jag i stort få lektion via telefon/mail/etc. Givetvis blir det än bättre live. Men nu är i så långt komna att vi kan utveckla mig även på distans. Det är skönt och veta att vi kan lösa saker även om jag inte har möjlighet att åka dit så ofta nu när jag flyttat lite för långt bort.

När jag började träna för dem så har de givetvis ansvarat för upplägg av lektion helt iom att jag inte hade koll på vad som behövde göras. Detsamma gällande målbilder etc. Jag fick alltid fin hjälp oavsett häst och ev problem. De är alla 3 raka och ärliga på ett sätt som kan bli för mkt för vissa. Men jag uppskattar det.
Nu när jag själv undervisar anser de alla att det är en del i min utbildning att jag ska ansvara för vad jag vill utveckla och generellt upplägg. Är jag osäker eller tänker fel så skulle de tala om det.

Jag är enormt glad för den fantastiskt fina relation jag kunnat ha med 3 så bra tränare. Och att de alla är så himla bussiga och ställer upp mer än de "måste".

 

[Mirtai]

Mitt stora mål är att bli så bra som möjligt. Jag har klart för mig vad jag vill ska fungera i ridningen och inför nästa helgs träning för sällantränaren ska jag tex ta upp mina problem i traven att jag inte får mitt stora djur att vänta på mig samtidigt som jag måste få honom kvickare. Tror att jag är rätt bra på att identifiera vad som måste bli bättre för att vi ska komma vidare men är samtidigt inte tillräckligt bra för att veta exakt hur jag ska komma dit. Men målen kommer från mig själv och mina tränare är som verktyg för att ta mig dit jag vill. Tror som inte att nån tränare hade tittat på mig och min ponny och sagt "nu sätter vi målet på StG" !

Joho, det har jag visst sagt!

 

[animalasia]

Kommer du ofta till dina lektioner med en idé om vad du behöver träna på under det passet? Jag känner att jag borde vara bättre på det, om jag gör det så handlar det ofta om någon del av min sits som jag känner att jag måste jobba mer på. När det kommer till hästen brukar min tränare vara bättre än mig på att se vad vi behöver träna på för stunden Däremot brukar jag berätta hur han har varit och vad som har hänt sedan sist och så kan vi ha det som utgångspunkt.

Det kan vara både och, ibland är det som du beskriver att jag tar upp ett problem och tränaren och jag försöker bena ut vad det beror på och hur det kan lösas. Men generellt så har jag blivit mer målmedveten i min träning och vågar också säga vad jag vill träna på. Jag har tre ganska olika tränare och för att det inte skall bli för spretigt så behöver jag rikta allas fokus åt samma håll. Sen kan de ha lite olika åsikter om hur vi skall komma dit och det tycker jag bara är intressant och berikande.

 

[Pilot]

Tycker det är en jätteintressant diskussion, framförallt eftersom jag har funderat en del på det själv.
Har en "sällantränare" som jag tränat för i många år. Försökte i början plocka russinen ur kakan min insåg att jag ganska snabbt kunde för lite för att välja ut rätt bitar och snarare gjorde en omväg.
Efter det så har det gått väldigt snabbt och nu känner jag mig tryggare att träna för fler. Jag hade ett tag en sitstränare (Feldenkrais) som jag varvade med, något jag funderat ett tag på att plocka upp igen.
Har nu hittat en "oftatränare" som är bra på att plocka fram de bitar jag redan ha bra koll på och sätta ihop och plocka isär det på andra sett.

Den här "sällantränaren" har verkligen kunnat sätta press på mig och få mig att utmana mig själv på många sätt som jag är väldigt tacksam för. Men det har stort väldigt stora krav på att man tränar och utmanar sig själv där emellan, annars så står man kvar på samma ställe. Vilket jag har märkt att flera har gjort, de tränar bara under lektionen och sedan gör de som vanligt.
Vilket gör att de inte utvecklas i särskilt snabbtakt och tröttnar eller blir missnöjda. Tycker denna tränaren verkligen har velat inspirera en och sätta idéer som gör att man kan utveckla det vidare hemma och inte bara stå på samma ställe till nästa gång.

Tanken är att jag ska börja träna för en ny "sällantränare" nästa år och det ska bli väldigt spännande!

Tycker om detaljer, sitta hemma och pula, för att sedan ha en dialog med tränaren och säga, "nu hände så här", eller "jag tänker göra så nu, vad tror du?". Väldigt utvecklande! Är väldigt glad i min tränare som låtit mig göra det!

 

[Karoliten]

För mig är det viktigt att tränaren inte vill stöpa alla elever i samma form samt vill inte ha nått gapande och skrikande. Att tränaren tar hänsyn till både mig och hästen samt bra övningar. Jag behöver ingen nära relation till min tränare

 

[Maoam]

Vad man har för relation till sin tränare tycker jag kan variera lite beroende på elevens nivå. T ex en ryttare med första egna hästen kan behöva rätt mkt stöd utöver ridningen, det kan handla om foder, utrustning, veterinär, hantering av hästen, väl av hovslagare osv. Den relationen hade jag med många elever när jag hade lektioner (utbildad ridlärare). Själva ridundervisningen ser ju också lite annorlunda ut då, lite mer att gå igenom teoretiskt hur saker ska göras t ex hjälpgivning, fotförflyttning, olika tygeltag osv.

En mer erfaren ryttare kan ha sin tränare lite mer som ett bollplank, kan själv komma med mer specifika önskemål om vad man behöver hjälp med osv.

Min förra tränare hade jag ridit för sedan 15 års ålder, dvs halva livet i princip. Hade gjort praktik där, jobbat där och ridit från ponny till häst. De sista åren upplevde jag att det var lite väl mkt styrning om allt från denne, trots utbildningar och yrkeserfarenhet så såg hen nog mig lite som ponnybarnet fortfarande. Det var också lite hens sätt att vara och undervisa att styra mkt. Fantastisk tränare som jag lärt mig så mkt av men det var dags att gå vidare. Nya tränaren har inte samma bild av mig och vi diskuterar och funderar på saker både i ridningen och annat. Det blir inte lika mkt instruktioner och ibland känns det nästan lite mesigt men faktum är att jag rider bättre, tävlingarna går bättre och jag kommer närmre "träningskänslan" när jag rider själv än innan. Troligen pga färre men klara instruktioner och ett självförtroende i min ridning som jag inte hade innan. Denna tränare har en förmåga att få en avslappnad. Ibland kan jag sakna den där mera strikta träningen då det hände så mkt varje träning men å andra sidan så kunde jag försöka hemma efter en träning och knappt veta vad vi gjort då hen verkligen instruerat i varje steg så man blir liksom lite som en robot och glömmer att tänka ocjmh känna efter vad man egentligen gjort.

Drog iväg lite från ämnet men kan väl säga att viktigt för mig är att vi har samma syn på träningen och hästen (tänker på t ex mjuka metoder, hålla hästen glad mm), att vi kan diskutera, att tränaren är engagerad och vill att man ska utvecklas och inte bara står i mitten och ropar lite instruktioner, att vi kan sätta upp mål med träningen och att vi har lite personkemi- vi måste förstå varandra.