hur ser ni på att hästar går i paddockliknande hagar? vissa utan någon anna häst pga ”skaderisk” för att de leker med varandra. helt platt hage förutom höhäck och ens det.
Jag tycker detta ar en ganska intressant fragestallning.
Jag haller till i ett stall i extrem innerstadsmiljo i London, och vi har darmed begransad tillgang till hagar. Vi har 2-3 hagar beroende pa sasong (en grashage som bara anvands nar marken ar torr/hard) och var storsta hage ar ridbanana - 20x40m
dock - alla hastarna gar ut med minst en kompis, flera timmar om dagen. I hagarna finns det mat/forstroelse (honat eller ata av hack pa andra sidan staket). De gar ut pa bete ett par ganger om aret i stora hagar pa landet, och alla hastar star i uteboxar med utsikt over stallplan, grannar och parken vi ar placerade i.
Och, de verkar ma hyfsat? De ar alla sociala och glada hastar med personlighet. Stallet brukar byta hastar oftare an en vanlig ridskola da de ar mana om att hastarna inte bryts ner av miljon, men den hast som statt dar langst i nulaget har varit dar i fyra ar och verkar trivas ypperligt.
Sjalvklart ar det battre for deras fysiska valmande och hallbarhet att rora sig over storre och mer kuperade ytor, men om hastarna i ovrigt verkar ma psykiskt bra, bor man andock oroa sig?