Äntligen blev vädret lite mer tilltalande, och jag kastade mig ut i trädgården.
Åh vad jag gillar dessa vårdagar då solen slösar sina strålar och temperaturen börjar stiga lite! Det har inte hunnit bli för varmt än och jag är fortfarande svältfödd på ljus, så njutningen blir mångfaldigad.
Jag har en omkring 20 meter lång rabatt, eller kanske snarare ”slänt”, på gårdsplanen utanför mitt hus. Tidigare ägare har planterat fina genomtänkta växter där, men sista åren innan dom sålde huset hade dom inte orkat sköta om rabatten riktigt. När jag flyttade in var det lite för mycket ogräs där för att jag bara skulle rensa bort det, utan tankar på att göra om rabatten på något sätt slog mig. Sen orkade jag inte göra något åt tanken på flera år, och rabattens förfall blev totalt - det gick knappt ens att se vad som fanns där och många av de tidigare växterna hade kvävts ihjäl.
Förra året tröttnade jag, fick jag tummen ur och slängde på en marktäckväv över nästan hela rabatten och fyllde på med 16-32 sjösten, med några hål i för de finaste kvarvarande växterna. Så plötsligt fick jag en stenrabatt.
Åtminstone en dryg meter upp i slänten – högre upp i slänten stod större växter och buskar, och dom fick vara kvar som en lite vildare naturligare del.
En av buskarna i slänten är en mahonia, och idag började jag dra bort lite visset gräs och kom att titta lite närmare på den. Och den är ju gigantisk! Den är en livskraftig rackare som sprider sig glatt, och tar säkert upp över 6 kvm. Nog för att jag tycker om mahonior, men någon måtta kanske det ska vara. Den har dessutom börjat kväva några andra växter runt omkring, så där har jag något att ta tag i...
I ena ändan av slänten kom vi förra sommaren på att vi ville ha en liten damm. Så vi började gräva. Och precis där vi började gräva hittade vi... ...ett berg! Fast en kunnig bekant säger att det är en jättestor stenbumling, inte ett berg. I vilket fall som helst är den för stor att hantera, så nu börjar vi snacka om att spränga... Vi VILL ha en damm där.
(Om man inte har problem kan man ju alltid skaffa sig...)
Häromdagen skulle jag köpa en gå-bort-present och passerade ett växtvaruhus. Det blev en lilja som present, men på ett rent infall så köpte jag med mig en extra kruka trädgårdsväxt som jag tänkte att jag själv skulle ha. Så mycket mer än så kan jag inte ha tänkt, för jag vet egentligen inte särskilt mycket om vad det var jag köpte mer än att ”den var fin på bilden”. Och att jag har något vagt minne av att jag tidigare har velat haft en sån. Jag skapade ett hål i min stenrabatt och slängde ner den lilla kompisen, men nu slog det mig att jag kanske borde tänka till lite mer än så... Vad var det egentligen jag köpte?
Efter lite googlande kom jag fram till att det var en stäpplilja. Hur den kommer gilla att bo i min rabatt och om den kommer att göra sig bra där får framtiden utvisa. Hade kanske varit bättre om jag hade planerat blominköpet lite bättre... Det verkar åtminstone vara positivt ur stäppliljesynpunkt att min slänt ligger i strålande sol i söderläge och är ett väldigt hett och ganska stenigt ställe. Ska bli spännande att se om det blir något av den!
(En dålig bild tagen i sen skymning på en liten del av stenrabatten):
Åh vad jag gillar dessa vårdagar då solen slösar sina strålar och temperaturen börjar stiga lite! Det har inte hunnit bli för varmt än och jag är fortfarande svältfödd på ljus, så njutningen blir mångfaldigad.
Jag har en omkring 20 meter lång rabatt, eller kanske snarare ”slänt”, på gårdsplanen utanför mitt hus. Tidigare ägare har planterat fina genomtänkta växter där, men sista åren innan dom sålde huset hade dom inte orkat sköta om rabatten riktigt. När jag flyttade in var det lite för mycket ogräs där för att jag bara skulle rensa bort det, utan tankar på att göra om rabatten på något sätt slog mig. Sen orkade jag inte göra något åt tanken på flera år, och rabattens förfall blev totalt - det gick knappt ens att se vad som fanns där och många av de tidigare växterna hade kvävts ihjäl.
Förra året tröttnade jag, fick jag tummen ur och slängde på en marktäckväv över nästan hela rabatten och fyllde på med 16-32 sjösten, med några hål i för de finaste kvarvarande växterna. Så plötsligt fick jag en stenrabatt.
Åtminstone en dryg meter upp i slänten – högre upp i slänten stod större växter och buskar, och dom fick vara kvar som en lite vildare naturligare del.En av buskarna i slänten är en mahonia, och idag började jag dra bort lite visset gräs och kom att titta lite närmare på den. Och den är ju gigantisk! Den är en livskraftig rackare som sprider sig glatt, och tar säkert upp över 6 kvm. Nog för att jag tycker om mahonior, men någon måtta kanske det ska vara. Den har dessutom börjat kväva några andra växter runt omkring, så där har jag något att ta tag i...
I ena ändan av slänten kom vi förra sommaren på att vi ville ha en liten damm. Så vi började gräva. Och precis där vi började gräva hittade vi... ...ett berg!
Fast en kunnig bekant säger att det är en jättestor stenbumling, inte ett berg. I vilket fall som helst är den för stor att hantera, så nu börjar vi snacka om att spränga... Vi VILL ha en damm där. (Om man inte har problem kan man ju alltid skaffa sig...)
Häromdagen skulle jag köpa en gå-bort-present och passerade ett växtvaruhus. Det blev en lilja som present, men på ett rent infall så köpte jag med mig en extra kruka trädgårdsväxt som jag tänkte att jag själv skulle ha. Så mycket mer än så kan jag inte ha tänkt, för jag vet egentligen inte särskilt mycket om vad det var jag köpte mer än att ”den var fin på bilden”. Och att jag har något vagt minne av att jag tidigare har velat haft en sån. Jag skapade ett hål i min stenrabatt och slängde ner den lilla kompisen, men nu slog det mig att jag kanske borde tänka till lite mer än så... Vad var det egentligen jag köpte?
Efter lite googlande kom jag fram till att det var en stäpplilja. Hur den kommer gilla att bo i min rabatt och om den kommer att göra sig bra där får framtiden utvisa. Hade kanske varit bättre om jag hade planerat blominköpet lite bättre...
Det verkar åtminstone vara positivt ur stäppliljesynpunkt att min slänt ligger i strålande sol i söderläge och är ett väldigt hett och ganska stenigt ställe. Ska bli spännande att se om det blir något av den!(En dålig bild tagen i sen skymning på en liten del av stenrabatten):
