Trädgårds- och odlingstråden 2023 - Del 2

Status
Stängd för vidare inlägg.
Det är ju de själva som säger att det här är det nya sättet som måste ersätta konventionell odling. Att det inte finns någon framtid för någon i att odla annueller för mat, utan att mänskligheten istället måste börja leva och odla på det här nya sättet, med permakultur.

Om de hade sagt ”Det är ett roligt experiment för jag skulle vilja bo i en nötskog” så hade jag inte tittat på matproduktionen, men när de nu själva säger att det är såhär matproduktion måste gå till i framtiden, så är det väl rimligt att fundera på hur det i så fall skulle bli? Om vi i Sverige ska sluta odla säd, potatis och ettårsgrönsaker som matkälla och ersätta det med kastanjer och perenna växter?
Jag fattar heller inte riktigt varför man tänker sig att en etablerad perenn odling är en evighetsmaskin som producerar mat utan att man behöver göra något - man kommer ju alltid behöva lägga ned massor med jobb för att få skördar. Det måste rensas och beskäras och vattnas och skördas för att det ska bli mat i längden. Lämnar man trädgården åt sitt öde, så tar rimligen naturen tillbaka, precis som i alla odlingar och kulturlandskap, och istället för valnötter och vindruvor får man ogräs och aspsly, typ. Visst, alla träd och buskar dör inte genast, men här var ju planen att om 100 år så är det matproduktion av sig själv här. Men det förutsätter ju att något vårdar alltihop i hundra år, annars blir det väl snarare som när man hittar ett resterna av ett gammalt torp i skogen där äppelträdet fortfarande står kvar, men inte så mycket mer?
 
Lite så! Pilgrenar och blad gick toppen för den att tugga i, både äldre torrt och pinfärskt.
Jag har fyllt två stora rabatter med flis nu, grundat en pallkrage med det, och fyllt 10 st 40-literssäckar (gamla plantjordpåsar). Hade kunnat fortsätta tugga i några dagar till! Min trädgårdsjord behöver verkligen det med, sandigt med inslag av lite lera har jag.
Har inte ens tänkt tanken på att tugga pillöven?! Jag är såld! Våra komposter svämmar över och det går inte att mylla ner med i pallkragar och rabatter. Biltema here I come!
 
Känner mig lite uppgiven i trädgården. Den är alldeles för stor. Hur kommer jag någonsin kunna få den fin 😞?

Har rensat och snyggat till två rabatter idag och fyllt på lite ny jord.
Nya bevattningssystemet är ju för stort så måste göra själva odlingslandet större. Annars blir det vatten på utsidan och det är slöseri.
Allt blir lite som det blir men saknar den där röda tråden. Bättrar på lite här och lite där. Men många platser orkar jag inte ens. Som vid lilla huset. Vill ju ha fint där också men inget som kräver massa skötsel.
Rådjuren har ätit upp några av bärbuskarna. Allt känns skit ärligt talat. Vad är det för mening att greja och dona om andra förstör?!
Ska jag behöva ha två meter staket runt alltihop???

Det är ju en ständig kamp vi för med och mot naturen, är det inte rådjur så är det mördarsniglar och är det inte mördarsniglar så är det sork och är det inte sork så är det kålfjärilar. Och för min del ständigt frigående huliganhöns. Själv är jag åtminstone lyckligt förskonad från rådjur så jag har inga bra trix där men det är MÅNGA meter staket som gått åt för att skydda odlingsytorna från hönshjärnornas sprättande och ätande.

Kan du fokusera ansträngningarna på en del av trädgården till att börja med? Så känns det mer överkomligt och så kanske det är värt att dra upp ett staket där när det behövs mest skydd.
 
Det är ju de själva som säger att det här är det nya sättet som måste ersätta konventionell odling. Att det inte finns någon framtid för någon i att odla annueller för mat, utan att mänskligheten istället måste börja leva och odla på det här nya sättet, med permakultur.

Om de hade sagt ”Det är ett roligt experiment för jag skulle vilja bo i en nötskog” så hade jag inte tittat på matproduktionen, men när de nu själva säger att det är såhär matproduktion måste gå till i framtiden, så är det väl rimligt att fundera på hur det i så fall skulle bli? Om vi i Sverige ska sluta odla säd, potatis och ettårsgrönsaker som matkälla och ersätta det med kastanjer och perenna växter?

Döm inte designkonceptet efter två individers uttalanden. Matskogar är som sagt inte synonymt med permakultur, men det är en stark trend för de inspirerade av permakultur som bor söderut.

Men även SLU utforskar ju alternativ för framtiden, hur vi ska producera mat med nyckfullt väder och långa torrperioder.

Att vårplöja, höstplöja, så patenterad monokultur på krita och bespruta skiten ur den är väl alla överens om att det inte är hållbart? Det är ett oerhört resursintensivt, koldioxidutsläppande, känsligt och nedbrytande sätt. Det är bara positivt på så sätt att det ger snabba cash, speciellt för utsäde- och besprutningsmedelsföretagen.

Men när det kommer till permakultur så hae större delen av Sverige (och resten av subarktiska bältet) extrema förutsättningar jämfört med resten av världen. En matskog i norr är de gammelskogarna vi har kvar, dvs de som betas av vilda djur. Vi får bär och kött från dom.

Längre söderut är nötskogar en naturlig "matbiotop" och det är rimligt att återinföra dom. Häruppe kan inte nötträd växa.

Permakultur handlar om att designa MED naturen. Så för oss som har hårda vintrar innebär det att använda en hel del ettåringar, för så funkar naturen här. För att få ett slutet system så tar man egna frön. Men det finns fler perenna matväxter för våra klimat än man kan tro.

Sparris och rabarber tillexempel :).

Lite spretigt inlägg men jag har inte druckit nog med kaffe än 😅. För övrigt så funderar jag själv på om jag ska ge mig på att göra en "arktisk matskog", ska kolla upp om pinjenötstallen klarar sig här. Den, sandälskande äppelträd, och lite roliga ätbara skuggperenner.
 
Kul! Har hört mycket gott om Biltemas. Den vi hyrde var en Bosch, kostar 5K och det känns ju lite väl. Men har span på begagnatmarknaden också, de verkar ha en lång livslängd!

Jämför specarna på dem, jag tror helt ärligt att tex en Bosch med samma kapacitet inte är bättre än Biltemas, trots att den kostar x antal kr mer. Generellt är jag för att köpa "märkesprodukter" när det gäller de flesta redskap med några undantag: Dels där det är en rätt kort förväntad livslängd (bla vinkelslipar) och dels där budgetalternativen visat sig hålla bra, som tex den här kompostkvarnen.

Sedan beror det givetvis på användningen också, jag har tex en rätt dyr röjsåg men det är för att den får gå rätt hårt pga stor gård. Hade jag inte använt den så mycket hade det gått bra med en enklare och billigare modell.

Att jag har en alldeles för dyr gräsklippare är för att jag fick ett rätt rejält utbrott när den gamla vägrade starta för femtioelfte gången och åkte i ilskan upp till lokala Husqvarna-handlaren och sa att mitt blodtryck behöver en bra gräsklippare NU! :angel: :rofl: Hade jag orkat gulla med den gamla hade den dugt, det är bara det att när jag väl har tid att klippa gräset ska eländet starta :D
 
Eftersom det går så långsamt med snittblomsrabatten så tog jag tag i rensandet av min minsta rabatt i morse så att jag kunde bocka av något som klart idag. Haft mycket ettåringar i den så blev inte så mycket kvar. 😁

16859506753564649382766107709151.jpg

Nu har temperaturen nått över 30grader vid snittblommorna igen så vi får väl se vad jag orkar med. 🥵
 
Döm inte designkonceptet efter två individers uttalanden. Matskogar är som sagt inte synonymt med permakultur, men det är en stark trend för de inspirerade av permakultur som bor söderut.

Men även SLU utforskar ju alternativ för framtiden, hur vi ska producera mat med nyckfullt väder och långa torrperioder.

Att vårplöja, höstplöja, så patenterad monokultur på krita och bespruta skiten ur den är väl alla överens om att det inte är hållbart? Det är ett oerhört resursintensivt, koldioxidutsläppande, känsligt och nedbrytande sätt. Det är bara positivt på så sätt att det ger snabba cash, speciellt för utsäde- och besprutningsmedelsföretagen.

Men när det kommer till permakultur så hae större delen av Sverige (och resten av subarktiska bältet) extrema förutsättningar jämfört med resten av världen. En matskog i norr är de gammelskogarna vi har kvar, dvs de som betas av vilda djur. Vi får bär och kött från dom.

Längre söderut är nötskogar en naturlig "matbiotop" och det är rimligt att återinföra dom. Häruppe kan inte nötträd växa.

Permakultur handlar om att designa MED naturen. Så för oss som har hårda vintrar innebär det att använda en hel del ettåringar, för så funkar naturen här. För att få ett slutet system så tar man egna frön. Men det finns fler perenna matväxter för våra klimat än man kan tro.

Sparris och rabarber tillexempel :).

Lite spretigt inlägg men jag har inte druckit nog med kaffe än 😅. För övrigt så funderar jag själv på om jag ska ge mig på att göra en "arktisk matskog", ska kolla upp om pinjenötstallen klarar sig här. Den, sandälskande äppelträd, och lite roliga ätbara skuggperenner.
Men är det alternativen? Antingen nötskog med förbud mot annueller och grund- och designprinciper som måste följas och en hel livsfilosofi som ska följas i alla aspekter av livet, eller extrem monokultur driven av fossila bränslen och dränkt i gift?

För mig låter det som två extremer, ingendera särskilt realistiskt som modell för hur alla måste leva i framtiden.

Filmen lyftes ju fram som ett fantastiskt och inspirerande exempel på permakultur, det är därför jag trodde det var det.

Har inte småskalig trädgårdsskötsel och jordbruk, vilket det ju handlar om när det är på hobbynivå, alltid handlat om att designa med naturen? Helt enkelt för att det är otroligt mycket jobb att försöka odla mot naturen. Sen brukar det ju alltid lyftas fram som inspirerande förebild när någon lyckas odla mot naturen (Ananas på Gotland! Dahlior i Norrland!) och odla sånt som egentligen inte ska gå att odla på ett visst ställe, men för de flesta är man ju tacksam om man ens lyckas odla med naturen, dvs odla sånt som trivs med de förutsättningar man har, för oftast trivs ju ogräset ännu bättre än ens den mest välvalda trädgårdsväxt.
 
Jag tänker också att även om jag precis som de flesta andra tycker det är jättekul att prova nya arter och drömmer om att hitta nåt helt nytt som ger bra med skörd, så visar det sig ofta att de gamla trista klassikerna - äppelträd, vinbär, rabarber, potatis, sånt man odlat sen hedenhös och är väldigt ospännande, faktiskt är det som ger mest och pålitligast skörd av godast slag. Det hindrar ju inte att vi kan få fram nya bra sorter eller sprida gamla klassiker som kommit i skymundan, men min erfarenhet är att de där vanliga som alla har är klassiker av en anledning.

Det måste inte vara valnötter, kastanjer och skogsvin, det kan vara så att äpplen, plommon och vinbär ger bättre skörd. Även om det är trist och inte alls lika nyskapande.
 
Bloggpost om ett matträd som fortfarande finns i massvis i södra Sverige, den har bara fallit i glömska:

https://xn--skogstrdgrden-hfbr.xn--stjrnsund-x2a.nu/om-ekollon-som-foda/
Jag skulle säga att den fallit i glömska på goda grunder. Ja, i nödår när svälten står för dörren, då kan det vara bra att veta hur man kan t ex baka barkbröd och laka ur ekollon, men anledningen till varför vi inte gör det till vardags är att t ex potatis och äpplen är betydligt mindre arbetsintensiva och godare sätt att hålla sig vid liv.

Som jämförelse så har jag t ex en kokbok med gamla norrländska recept som fallit i glömska. Recepten är av slaget ”Blanda rågmjöl och vatten, låt stå framme i värmen två dagar, använd som pålägg” eller ”Saltpotatis: Koka potatis, ställ en skål saltvatten på bordet som var och en kan doppa sin skalade potatis i innan man äter den”. Jag tänker att det finns en anledning till att gamla tiders nöd- och fattigmat ofta fallit i glömska.

Vi har bättre alternativa grödor nu, vi behöver inte försöka livnära oss på ekollon.
 
Jag skulle säga att den fallit i glömska på goda grunder. Ja, i nödår när svälten står för dörren, då kan det vara bra att veta hur man kan t ex baka barkbröd och laka ur ekollon, men anledningen till varför vi inte gör det till vardags är att t ex potatis och äpplen är betydligt mindre arbetsintensiva och godare sätt att hålla sig vid liv.

Som jämförelse så har jag t ex en kokbok med gamla norrländska recept som fallit i glömska. Recepten är av slaget ”Blanda rågmjöl och vatten, låt stå framme i värmen två dagar, använd som pålägg” eller ”Saltpotatis: Koka potatis, ställ en skål saltvatten på bordet som var och en kan doppa sin skalade potatis i innan man äter den”. Jag tänker att det finns en anledning till att gamla tiders nöd- och fattigmat ofta fallit i glömska.

Vi har bättre alternativa grödor nu, vi behöver inte försöka livnära oss på ekollon.
Det man borde kunna titta på, är väl att äta ekollon via skogsbetande svin, eller liknande. Fördelen är ju att vi då kan få "gratis" gödsling av markerna, istället för att bara utarma dem som det blir med konventionell odling och djurhållning. Nackdelen är ju att det blir dyrare, så det kommer behövas kraftiga importtullar på allt kött som inte är uppfött enligt denna metod.
 
Jag skulle säga att den fallit i glömska på goda grunder. Ja, i nödår när svälten står för dörren, då kan det vara bra att veta hur man kan t ex baka barkbröd och laka ur ekollon, men anledningen till varför vi inte gör det till vardags är att t ex potatis och äpplen är betydligt mindre arbetsintensiva och godare sätt att hålla sig vid liv.

Som jämförelse så har jag t ex en kokbok med gamla norrländska recept som fallit i glömska. Recepten är av slaget ”Blanda rågmjöl och vatten, låt stå framme i värmen två dagar, använd som pålägg” eller ”Saltpotatis: Koka potatis, ställ en skål saltvatten på bordet som var och en kan doppa sin skalade potatis i innan man äter den”. Jag tänker att det finns en anledning till att gamla tiders nöd- och fattigmat ofta fallit i glömska.

Vi har bättre alternativa grödor nu, vi behöver inte försöka livnära oss på ekollon.

I min bok med gamla norrländska recept är det saker som renpenis och surmört 😛. Råg och potatis är nykomlingar... (Barkbröd är en dum sak, ett krav för atr få del av nödhjälpen, läs på om storsvagåren).

Men oavsett, det handlar inte om att enbart äta ekollon eller sluta äta potatis. Det handlar om att skapa hållbara samhällen, på riktigt. Hållbara som i att dom inte förstör miljö och klimat, hållbara som i att jorden blir bättre år för år och inte utarmad, hållbar som i att mat inte fraktas kors och tvärs över globen. Då behövs en stor variation i grödor som odlas lokalt. Och för Sveriges del, är det rimligt om ekollon blir en del av maten igen - antingen till oss eller till djuren. Och att vi odlar mer potatis, men med mindre gifter.
 
Jag tänker också att även om jag precis som de flesta andra tycker det är jättekul att prova nya arter och drömmer om att hitta nåt helt nytt som ger bra med skörd, så visar det sig ofta att de gamla trista klassikerna - äppelträd, vinbär, rabarber, potatis, sånt man odlat sen hedenhös och är väldigt ospännande, faktiskt är det som ger mest och pålitligast skörd av godast slag. Det hindrar ju inte att vi kan få fram nya bra sorter eller sprida gamla klassiker som kommit i skymundan, men min erfarenhet är att de där vanliga som alla har är klassiker av en anledning.

Det måste inte vara valnötter, kastanjer och skogsvin, det kan vara så att äpplen, plommon och vinbär ger bättre skörd. Även om det är trist och inte alls lika nyskapande.
Skulle inte klassa hassellundar som något nytt utan som något gammalt som gått i glömska mer eller mindre. Lite som humlegårdar som också är bortglömt idag.
Är ju många som tror att lilla morötter, svartrot, havrerot, sparris mm är nyheter att odla när det egentligen är tvärt om och det är tomater och potatis som är nyheter.
 
Jag tänker också att även om jag precis som de flesta andra tycker det är jättekul att prova nya arter och drömmer om att hitta nåt helt nytt som ger bra med skörd, så visar det sig ofta att de gamla trista klassikerna - äppelträd, vinbär, rabarber, potatis, sånt man odlat sen hedenhös och är väldigt ospännande, faktiskt är det som ger mest och pålitligast skörd av godast slag. Det hindrar ju inte att vi kan få fram nya bra sorter eller sprida gamla klassiker som kommit i skymundan, men min erfarenhet är att de där vanliga som alla har är klassiker av en anledning.

Det måste inte vara valnötter, kastanjer och skogsvin, det kan vara så att äpplen, plommon och vinbär ger bättre skörd. Även om det är trist och inte alls lika nyskapande.

Nej men vad säger du, haha, potatis är ju nyligt det började odlas... Inte alls "hedenhös". Potatis är modernt! Hedenhös samlade ekollon, hasselnötter och tallkottsfrön för att komplettera rötterna, vilda bären, och jakten.

Äpplen, plommon och vinbär är jättebra för vitaminer men dom är proteinfattiga. Det är därför "matskogar" i söder fokuserar på mycket nötträd. Här i norr har vi ju kvar en del "subarktiska stenåldersmatskogar", som är fulla med bär och betande djur.

Skulle inte klassa hassellundar som något nytt utan som något gammalt som gått i glömska mer eller mindre. Lite som humlegårdar som också är bortglömt idag.
Är ju många som tror att lilla morötter, svartrot, havrerot, sparris mm är nyheter att odla när det egentligen är tvärt om och det är tomater och potatis som är nyheter.

Precis!

"Olaus Rudbeck anses vara den förste som tog in potatisen till vårt land. År 1655 började han odla potatis i sin anlagda Botaniska trädgård i Uppsala. Men den som oftast får ta åt sig äran av att ha tagit potatisen till Sverige är Jonas Alströmer. På sin gård Nolhaga utanför Alingsås började han att odla potatis år 1724, med potatisutsäde som troligtvis kom från England.

Under 1700-talet hade man från myndigheternas sida sett potatisen som i första hand ett livsmedel som kunde rädda folket från de återkommande svält- och nödperioderna då spannmålsodlingen slog fel. Man utvecklade också efter hand tekniken för brännvinstillverkning samt för produktion av potatismjöl och potatispuder. Kring sekelskiftet tog odlingen fart på allvar och år 1800 hade odlingen kommit upp i cirka 5 000 hektar.

Kring år 1850 nådde odlingen en omfattning på omkring 100 000 hektar. Kulmen nåddes kring sekelskiftet 1900 då odlingen uppgick till drygt 150 000 hektar. Denna nivå höll sig fram till efter första världskriget varefter odlingsarealen succesivt minskade."

https://potatisitiden.se/sverige/

Som sagt, nymodigheter 😅. Vi har ju bott i Sverige i tiotusen år. Majoriteten av tiden utan potatis, men med samma träd som finns än idag.

Jag tycker för övrigt att -hemmaodlad- potatis är toppen, och att alla borde odla lite potatis hemma. Industriellt går det åt mycket fossila bränslen och besprutningsmedel, inte bra.
 
Nej men vad säger du, haha, potatis är ju nyligt det började odlas... Inte alls "hedenhös". Potatis är modernt! Hedenhös samlade ekollon, hasselnötter och tallkottsfrön för att komplettera rötterna, vilda bären, och jakten.

Äpplen, plommon och vinbär är jättebra för vitaminer men dom är proteinfattiga. Det är därför "matskogar" i söder fokuserar på mycket nötträd. Här i norr har vi ju kvar en del "subarktiska stenåldersmatskogar", som är fulla med bär och betande djur.



Precis!

"Olaus Rudbeck anses vara den förste som tog in potatisen till vårt land. År 1655 började han odla potatis i sin anlagda Botaniska trädgård i Uppsala. Men den som oftast får ta åt sig äran av att ha tagit potatisen till Sverige är Jonas Alströmer. På sin gård Nolhaga utanför Alingsås började han att odla potatis år 1724, med potatisutsäde som troligtvis kom från England.

Under 1700-talet hade man från myndigheternas sida sett potatisen som i första hand ett livsmedel som kunde rädda folket från de återkommande svält- och nödperioderna då spannmålsodlingen slog fel. Man utvecklade också efter hand tekniken för brännvinstillverkning samt för produktion av potatismjöl och potatispuder. Kring sekelskiftet tog odlingen fart på allvar och år 1800 hade odlingen kommit upp i cirka 5 000 hektar.

Kring år 1850 nådde odlingen en omfattning på omkring 100 000 hektar. Kulmen nåddes kring sekelskiftet 1900 då odlingen uppgick till drygt 150 000 hektar. Denna nivå höll sig fram till efter första världskriget varefter odlingsarealen succesivt minskade."

https://potatisitiden.se/sverige/

Som sagt, nymodigheter 😅. Vi har ju bott i Sverige i tiotusen år. Majoriteten av tiden utan potatis, men med samma träd som finns än idag.

Jag tycker för övrigt att -hemmaodlad- potatis är toppen, och att alla borde odla lite potatis hemma. Industriellt går det åt mycket fossila bränslen och besprutningsmedel, inte bra.

Det beror ju på vad man menar med "modernt". Uttrycket "sedan Hedenhös" är just ett uttryck, som menar att något är omordent, men inte nödvändigtvis att det skedde på stenåldern. @Mabuse får förstås svara själv för vad hon menade, men jag tror inte det var menat som ett påstående att potatis kom till Sverige på stenåldern.

Potatis är vanligt att hemmaodla men jag håller med om att det betraktas som omodernt i betydelsen "otrendigt", och min upplevelse är att potatisodlingen har minskat i villaträdgård till förmån för mer "spännande" saker. Vilket jag kan förstå, man sparar lite pengar och det är roligare att odla sånt man inte kan hitta i affären. Samt det som jag själv har problem med - platsbrist - att inte använda samma växtplats för potatis mer än var 4:e år innebär att jag inte kan odla potatis varje år.
 
Det beror ju på vad man menar med "modernt". Uttrycket "sedan Hedenhös" är just ett uttryck, som menar att något är omordent, men inte nödvändigtvis att det skedde på stenåldern. @Mabuse får förstås svara själv för vad hon menade, men jag tror inte det var menat som ett påstående att potatis kom till Sverige på stenåldern.

Potatis är vanligt att hemmaodla men jag håller med om att det betraktas som omodernt i betydelsen "otrendigt", och min upplevelse är att potatisodlingen har minskat i villaträdgård till förmån för mer "spännande" saker. Vilket jag kan förstå, man sparar lite pengar och det är roligare att odla sånt man inte kan hitta i affären. Samt det som jag själv har problem med - platsbrist - att inte använda samma växtplats för potatis mer än var 4:e år innebär att jag inte kan odla potatis varje år.

Ja, det är ju skillnad om man bara nöjesodlar för lite sommargrönt eller om man försöker byta ut en del eller hela inköpet av frukt och grönt under året. Och jag befinner mig inte i "villabubblan" utan bor mer lantligt men ändå ganska tätbebyggt i Norrbotten. Tycker potatis alltid verkar trenda här, det snackas olika sorter och olika odlingsmetoder. Ett tag skulle alla prova blå potatis. Nu har mandeln en nyrenässans.

Många av mina grannar har ett potatisland dom alltid hållt på med men flera nya har börjat i år :). Det är lite skillnad såhär långt norr också, man kan använda samma land i otroligt många år. Mindre sjukdomar här. Och vill man bli självförsörjande helt eller delvis är ju potatis ett måste för oss i norr.

Själv tänkte jag göra ett försök i år på att sätta massvis med kålrötter.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Trädgård & Växter Någon som har en aning om vad för ägg det här är? De är ”utomhus” (på en physalisplanta på inglasad altan, men som dagtid är öppen vid...
Svar
0
· Visningar
257
Senast: Hedinn
·
F
  • Låst
Trädgård & Växter Med bara fyra dagar kvar av odlingsåret 2023 tar jag mig friheten att skapa nästa för 2024! :) Jag gissar att planerandet redan är igång...
98 99 100
Svar
1 997
· Visningar
71 875
Trädgård & Växter Jag hittade det här idag https://rikaretradgard.se/sveriges-allt-rikare-tradgardar-omvandlingen-fortsatte-2023/ och blev så glad! Jag...
5 6 7
Svar
130
· Visningar
7 299
Senast: Snurrfian
·
Trädgård & Växter Vi fortsätter odla. Mitt lilla päron (Wasa) blommar för första gången! Det stora i bakgrunden har blommat tidigare (har för mig att...
69 70 71
Svar
1 410
· Visningar
51 506
Senast: CaisaCax
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stil på bostad för uthyrning.
Tillbaka
Upp