A
anja23
Suck!
Var är min gulliga valp?
Nu senaste två veckorna har det varit totalt tvärtemot beteende hemma hos oss.
Tea har varit en valp med egen vilja och som gärna går fort fram genom livet, men samtidigt väldigt mammig och gör helst ingenting utan mig.
Men nu, vid precis fyllda 9 månader, räcker hon fingret och "kan själv". Jag kommer få gråa hår innan jag fyller 25!
Hon är totalt ofokuserad på allt vi gör! Försöker vi träna något ute så är alla lukter och ljud tusen gånger intressantare än träningen (som alltid brukar vara höjdpunkten).
Försöker vi träna något inne, så ser hon spöken i fönstren.
Inkallningen har gått från 99% till ungefär 10% så där har vi nästan börjat om från början igen, och hon får alltid ha långlinan på ute om hon ska vara "lös".
Och koppeldragandet som vi äntligen fått bukt med har kommit tillbaka. Men nu är det inte ett konstant dragande, utan ett tvärskutt ned i diket direkt jag inte har full fokus på henne.
Och märker hon att jag börjar bli arg eller tappa tålamodet så fnattar hon runt runt mig och gör nästan kullerbyttor i luften. Så det gäller att hålla modet uppe.
Hon har även börjat äta på allt ute! varenda pinne, sten eller löv ska smakas på. Det fungerar ca 10 minuter att säga "nej" och "spotta ut" och hon lydigt gör som jag vill, sen blir hon som tokig och åker som en karusell runt mig samtidigt som hon ser ut som en plogbil i backen och försöker få in så mycket som möjligt i munnen.
Det som egentligen är värst, eftersom sambon är lite allergisk, är att hon i varje obevakat tillfälle skuttar upp i sängen (vilket hon blint accepterar förr att hon inte får vara i) och hoppar omkring som en tornado där.
Ett plus med det hela är iaf att jag har försökt vara jätteskojig med henne ute så hon ska vara lite uppmärksam. Det har såklart inte gett något ute. Men inne, som är tråkigare, är jag hennes största idol och hon håller stenkoll på allt skoj jag kan tänkas göra.
Jag vill egentligen bara skriva av mig lite med detta inlägg.
Och jag hoppas att det är första löpet som kanske är på gång, det börjar ju bli dags. Annars har kanske någon smygit in på natten och bytt ut min snälla lyhörda valp mot enunghund.
Sen ska jag passa på att fråga en sak:
Tea blir som en blandning mellan clown/studsboll/apa direkt man höjer rösten eller visar med kroppen att man är arg, hur ska jag förhålla mig till det?
För det mesta brukar jag ignorera henne när jag är missnöjd, men ibland är det omöjligt att hålla masken.
Var är min gulliga valp?
Nu senaste två veckorna har det varit totalt tvärtemot beteende hemma hos oss.
Tea har varit en valp med egen vilja och som gärna går fort fram genom livet, men samtidigt väldigt mammig och gör helst ingenting utan mig.
Men nu, vid precis fyllda 9 månader, räcker hon fingret och "kan själv". Jag kommer få gråa hår innan jag fyller 25!
Hon är totalt ofokuserad på allt vi gör! Försöker vi träna något ute så är alla lukter och ljud tusen gånger intressantare än träningen (som alltid brukar vara höjdpunkten).
Försöker vi träna något inne, så ser hon spöken i fönstren.
Inkallningen har gått från 99% till ungefär 10% så där har vi nästan börjat om från början igen, och hon får alltid ha långlinan på ute om hon ska vara "lös".
Och koppeldragandet som vi äntligen fått bukt med har kommit tillbaka. Men nu är det inte ett konstant dragande, utan ett tvärskutt ned i diket direkt jag inte har full fokus på henne.
Och märker hon att jag börjar bli arg eller tappa tålamodet så fnattar hon runt runt mig och gör nästan kullerbyttor i luften. Så det gäller att hålla modet uppe.
Hon har även börjat äta på allt ute! varenda pinne, sten eller löv ska smakas på. Det fungerar ca 10 minuter att säga "nej" och "spotta ut" och hon lydigt gör som jag vill, sen blir hon som tokig och åker som en karusell runt mig samtidigt som hon ser ut som en plogbil i backen och försöker få in så mycket som möjligt i munnen.
Det som egentligen är värst, eftersom sambon är lite allergisk, är att hon i varje obevakat tillfälle skuttar upp i sängen (vilket hon blint accepterar förr att hon inte får vara i) och hoppar omkring som en tornado där.
Ett plus med det hela är iaf att jag har försökt vara jätteskojig med henne ute så hon ska vara lite uppmärksam. Det har såklart inte gett något ute. Men inne, som är tråkigare, är jag hennes största idol och hon håller stenkoll på allt skoj jag kan tänkas göra.
Jag vill egentligen bara skriva av mig lite med detta inlägg.
Och jag hoppas att det är första löpet som kanske är på gång, det börjar ju bli dags. Annars har kanske någon smygit in på natten och bytt ut min snälla lyhörda valp mot en
unghund.Sen ska jag passa på att fråga en sak:
Tea blir som en blandning mellan clown/studsboll/apa direkt man höjer rösten eller visar med kroppen att man är arg, hur ska jag förhålla mig till det?
För det mesta brukar jag ignorera henne när jag är missnöjd, men ibland är det omöjligt att hålla masken.
