Sv: Tonårsdotter
är ju själv ung, och har själv varit i det stadiet med att alla mobbar ut mig o.s.v.
Iof, är ju fortfarande kvar i rakbladsstadiet men det är ej nåt jag gör för att må "bra".
Kanske skulle jag, om jag var som mamma, prata med henne och fråga om man kunde prata med psykolog, men inte alla är bra. Själv gick det 4 år innan jag hittade en psykolog, hade provat säkert 10tals psykologer innan och alla var kassa. Försök att prata eller ja, om du ej orkar gör iaf som min mamma gjorde när jag hade skärt sönder mig; ta bort allt vasst runt omkring; förvara era rakblad där hon ej hittar det, förvara vanliga knivar utom synhåll, ta bort all vasst från hennes rum som som speglar och saxar, rakblad o.s.v, jaa, allt man kan tänka sig att man kan skära sig med. Om det ej funkar får man ju ta och ta tag med att gå till psykolog, tvinga med eller inte tvinga; men man SKA dit ifall man ej klarar det.
Fråga din dotter varför hon mår som man mår, att alla mobbar ut henne är ingen orsak egentligen utan frågan är; VARFÖR blir hon mobbad? Varför tycker hon att ni hatar henne?
Hon kankse känner att ert andra barn får mer uppmärksamhet än henne och använder detta för att försöka få er uppmärksamhet, och när hon väl får det blir hon arg och förbannad. Sätt henne på en stol och be henne prata ut. Och som sagt; hon kankse bara går igenom en period; perioden då man försöker hitta sig själv. Men som sagt; ge inte upp.
