En av mina hundar har haft ont i ryggen, låsningar i kotorna, som kom sig av att han gick fel. Vi var hos kiropraktor som rättade till kotorna. Vi har sedan börjat med weightpulling vilket har planat ut hans rygg, den var väldigt böjd när han hade ont. Får vi ett uppehåll i weightpullingen så blir ryggen rundare igen. Vad jag menar är att han kan ha gått fel p g a sina långa klor.
Den äldstes koppel/halsband hakade för några år sedan upp sig i en cykel som körde för nära. Han fick halsdiskbråck då och skrek som en stucken gris när kopplet sträcktes. Veterinären gav honom 2 veckor strikt burvila, sen var han bra igen och vi har inte märkt av det sedan dess. Han är 15 år nu, var cirka 6-7 år när det hände. Är hans matte/husse hårdhänt kan han ha blivit skadad.
Detta är bara 2 orsaker till att hunden har så ont så den skriker när kopplet sträcks/dras åt. Det finns många fler olika orsaker som bara en veterinär kan komma fram till. T ex om han har gått på klorna tidigare när de var för långa så kan det göra ont i hans ohärdade trampdynor att gå på asfalt/grus eller så kanske någon klo fortfarande är för lång så att den är väldigt öm. Sen kan det vara ångest också, det gjorde ont att gå när klorna var för långa och så tror han att det ska göra ont nu också. Har du provat att gå med honom på väldigt mjukt underlag, t ex gräsmatta med väldigt mycket mossa i? Om inte, så prova och se vad som händer.
Ah, intressant. Syntes det tydligt att hans rygg var böjd? Den här hundens rygg är lite rundad jämfört med min hunds men inte lika krum som min hunds halvbror vars rygg var en skarp båge och jag tror kotorna växte fast eller övrig vävnad växte fast på något sätt redan som valp och opererades. Den här lånehunden rör sig tydligt annorlunda än min, ser ansträngt ut med små stela stolpiga steg dvs ofjädrande och huvudet lågt vilket är tvärt emot det som är rastypiskt men har tänkt att han kanske bara är byggd så eftersom det finns massornas mindre rastypiska chihuahuaor idag. Men såklart, ser det ansträngt ut kan det vara ansträngt och göra ont i hans kropp.
Hans matte är hårdhänt när hon gullar med honom. Bara av kärlek men han biter ifrån mot henne så det är ju för hårt för honom. Men i koppel är hon nog mjuk. Däremot lyfter hon alltid honom för hon tolkar hans tvärstopp som att han ber om att få bli buren så hon tar väl sällan i kopplet för att få erfara hur han skriker.
jag har gått på gräs, mjuka skogsstigar, åkermark och det är samma sak där. Är det dessutom för "snårigt" dvs...8 cm grönt mjukt gräs på en åker blir det tvärstopp. För ett ögonblick tänkte jag att han är för "lat" för att orka lyfta sina ben och tex skutta fram som min kan göra. Eller att han är "bortskämd", van vid stan. Han har med stor förmodan aldrig blivit miljötränad i skog som valp. Men sen tänkte jag att om han har ont tex i lederna så gör det kanske ont att lyfta benen högt i gräset. Hade gått framåt så mycket enklare om han i alla fall tog små galoppsprång men han galopperar ju aldrig oavsett underlag.