Lobelia
Trådstartare
Att islänningar har olika lätt för gångarterna beroende på om det är uppförs eller neförsbacke det är jag väl medveten om, men varför? Vad är mekaniken/teorin bakom att många hästar har lättare för traven i uppförsbackar, det har väl med steglängd och fördröjning av steget att göra och är väl närbesläktat med användning av boots. Jag vet väl i teorin hur jag bör sätta bootsen för att få fram den taktförändring jag vill, men är dålig på vad som egentligen händer.
När jag var ute och promenerade med pållan så ville jag sätta lite fart på henne och placerade mig bakom henne. Vi befann oss i en lätt nerförsbacke och han satte glatt av i tölt (och sneglade besviket på matte som inte orkade springa så långt och snabbt = öppna), när vägen började luta uppför blev det givetvis trav som vanligt. Kan jag göra något för att uppmuntra tölten i det här läget och ändå behålla friheten och den naturliga balansen. Hästen är femgångare med lätt för alla gångarter, passen är förståss inte tränad.
När jag var ute och promenerade med pållan så ville jag sätta lite fart på henne och placerade mig bakom henne. Vi befann oss i en lätt nerförsbacke och han satte glatt av i tölt (och sneglade besviket på matte som inte orkade springa så långt och snabbt = öppna), när vägen började luta uppför blev det givetvis trav som vanligt. Kan jag göra något för att uppmuntra tölten i det här läget och ändå behålla friheten och den naturliga balansen. Hästen är femgångare med lätt för alla gångarter, passen är förståss inte tränad.