Sv: Tjock eller dålig mage, dåligt humör?
Precis som hos människor går ofta välmående i kropp och knopp hand i hand. Min gamla ponny var under en period väldigt fet, när han bantades blev han gradvis gladare, piggare och fick en positivare syn på livet verkade det som. Han kunde röra sig mer och han var inte lika trött och hängig.
Tror inte att det finns så mycket folk som fodrar hästarna med målet att dem ska bli feta, däremot är det många som blir hemmablinda (har själv varit där), många förstår inte faran med övervikt, många vet inte vad övervikt kan leda till och det finns väldigt många som inte ser skillnaden på fett och muskler. Många trycker i sina hästar mat och sen blir dem helt lyriska över hästens "nya muskler", vilka i själva verket är fett. Många anser även att vissa raser "ska" vara tjocka. Antalet människor jag mött som ansett att ffa kallblod och andra grova raser "ska" vara "ordentliga i hullet" är skrämmande. Har tom varit med om att domare på utställningar för kallblod har prisat hästar som varit feta som gödsvin, där hästen knappt har orkat trava ordentligt för att den varit så tjock och orörlig.
Jag tycker att man som hästägare har ansvar för att hästen mår så bra det bara går, både fysiskt och psykiskt. Om man inte är beredd att behöva justera en foderstat (t.ex. ta bort hö och lägga till någon form av tillskott eller liknande) för att hästen ska må så bra det bara går så är det väl frågan om man ska ha ansvaret för en hästs utfodring kan jag tycka.
Det går att få en häst att må bra både fysiskt och psykiskt (förutsatt att hästen är frisk), det är inget man behöver välja antingen eller, så länge man själv är beredd att lägga ut dem där extra kronorna det kanske kostar eller den där extra tiden det tar att blanda fodret, eller den där extra ansträngningen som krävs för att hästen ska få det där extra målet mat om dagen, om man inte är beredd att göra det utan bara riktar in sig på att det ska vara så snabbt och enkelt (och billigt) som möjligt för en själv, ja... då kanske man ska fundera på att vara medryttare istället, eller rida på ridskola.