Jag tycker du är grymt stark som kan laga mat åt andra och låta bli att äta själv. Och jag förstår verkligen varför du gör det. Är du konstant hungrig eller funkar det hyfsat?
Jag är hungrig, men inte sugen.
Det är en himla skillnad. Annars kan jag bli sådär besatt av att få mat i mig, det känns som jag ska avlida på kuppen om jag inte får mat NU.
Nu är jag lite småhungrig men kan fungera ändå.
Jag inser också att jag ofta äter utan att vara hungrig.
Jag tror det har att göra med mina tidigare ätstörningar, jag åt inget, sen kunde jag äta allt och gillade det efter ett tag, sen kunde kag helt plötsligt inte äta lika mycket längre men hade kvar perioder av hetsätning utan att kräkas. Jag har knappt känt mättnad eller hunger på länge, jag äter liksom tills det tar stopp.
Nu har jag fasta tider, känner hunger men också mättnad när jag ätit min soppa/whateversubstitutförmat. Sen blir jag hungrig igen. Men jag överlever. Och mår bra. Jag får inte matpanik, utan har lagom mycket koll och hunger.
Jag äter 07, 10, 14, 17 och 21-ish.
Äter jag för tidigt på kvällen vaknar jag hungrig, så jag föredrar att vara hungrigare på kvällen och vakna nöjdare. Sen har jag bestämt en exakt tidsperiod, så oavsett resultat kommer jag fasa in mat igen då. Annars kan jag troligen rasa iväg åt fel håll. Jag räknar inte kalorier utan lagar nyttig mättande mat till alla. Feta produkter vid sidan av för övriga i familjen som behöver det.
Börja med frukosten i en vecka, sen frukost+ lunch och sist frukost-lunch- middag eftersom middag är det trevligaste.
Jag ska se till att hitta ett trevligt mellanmål eftersom det hjälper mig att äta lagom mycket till måltiden.