- Svar: 4
- Visningar: 947
Jag skriver väl ett litet blogginlägg igen i brist på annan sysselsättning.
Vips vad den här dagen gick fort. Jag försov mig i morse. Tanken var att kliva upp en timme tidigare än jag brukar men sen hade klockan plötsligt rusat iväg och var betydligt mer än jag räknat med.
Efter frukost jobbade jag två timmar och sen gick jag en promenad. Min psykolog säger att ångest kan minskas av promenader och har föreslagit att jag ska gå en promenad en gång i veckan. Om det nu funkar så tycker jag en promenad i veckan låter lite, så jag har gått en promenad varje dag utom då jag har ridit. Jag har också börjat föra ångestdagbok där jag skriver upp mina promenader och hur mycket ångest jag har. Tyvärr triggas ångesten mycket av mina fobier. Det har blivit värre när jag nu är så mycket skörare än förut. Vad man ska göra åt skörheten vete tusan.
På torsdag är det dags för första lektionen på ridskolan. Jag ser fram emot det och hoppas att jag utvecklas i min ridning under kommande termin. Jag tänkte att jag även skulle rida lite privat någon gång då och då. Kanske jag t.o.m. kan delta i en hoppgrupp på ridskolan? Jag är så hopplöst dålig på hoppning. Tidigare har jag hoppat banor på 70 cm och ridit felfritt. Sen har jag startat på 80 cm också men då har det alltid varit något som hänt så jag har aldrig klarat det felfritt. Nu känns det som om jag knappt kan ta mig över 50 cm ens.
Men hur mycket jag kan rida beror på hur det går med min sjukskrivning. Kanske jag borde bli arbetssökande på 50% i stället? Jag tror att jag aldrig kan jobba mer än 50% på nuvarande jobb. Skallen samarbetar nog inte i större omfattning. Jobbigt när det är så ostabilt på inkomstfronten.
Nu har det hunnit bli mörkt ute och som vanligt vet jag inte vad jag ska göra fram till läggdags. Det suger att bara sitta av tiden. Samtidigt som jag är rastlös så är jag påfallande handlingsförlamad så jag gör ju ingenting trots att det finns saker att göra.
Vips vad den här dagen gick fort. Jag försov mig i morse. Tanken var att kliva upp en timme tidigare än jag brukar men sen hade klockan plötsligt rusat iväg och var betydligt mer än jag räknat med.
Efter frukost jobbade jag två timmar och sen gick jag en promenad. Min psykolog säger att ångest kan minskas av promenader och har föreslagit att jag ska gå en promenad en gång i veckan. Om det nu funkar så tycker jag en promenad i veckan låter lite, så jag har gått en promenad varje dag utom då jag har ridit. Jag har också börjat föra ångestdagbok där jag skriver upp mina promenader och hur mycket ångest jag har. Tyvärr triggas ångesten mycket av mina fobier. Det har blivit värre när jag nu är så mycket skörare än förut. Vad man ska göra åt skörheten vete tusan.
På torsdag är det dags för första lektionen på ridskolan. Jag ser fram emot det och hoppas att jag utvecklas i min ridning under kommande termin. Jag tänkte att jag även skulle rida lite privat någon gång då och då. Kanske jag t.o.m. kan delta i en hoppgrupp på ridskolan? Jag är så hopplöst dålig på hoppning. Tidigare har jag hoppat banor på 70 cm och ridit felfritt. Sen har jag startat på 80 cm också men då har det alltid varit något som hänt så jag har aldrig klarat det felfritt. Nu känns det som om jag knappt kan ta mig över 50 cm ens.
Men hur mycket jag kan rida beror på hur det går med min sjukskrivning. Kanske jag borde bli arbetssökande på 50% i stället? Jag tror att jag aldrig kan jobba mer än 50% på nuvarande jobb. Skallen samarbetar nog inte i större omfattning. Jobbigt när det är så ostabilt på inkomstfronten.
Nu har det hunnit bli mörkt ute och som vanligt vet jag inte vad jag ska göra fram till läggdags. Det suger att bara sitta av tiden. Samtidigt som jag är rastlös så är jag påfallande handlingsförlamad så jag gör ju ingenting trots att det finns saker att göra.
