Tips för hopprädda

[Lilla-S]

Hej!
För ett tag sedan så ramlade jag av när jag hoppade och fick en massa bommar över mig och gjorde illa mig på benet. (inte så allvarligt, men fick några stora blåmärken och skrapade upp benet lite så de började blöda).
Men efter det så har jag varit lite rädd för att hoppa 80 och över. eller överhuvud taget ibland.
Någon som skulle kunna ge några bra tips så att man får bort hopprädlsan?
Jag älskar ju att hoppa innest inne...

 

[pialotta]

Sv: Tips för hopprädda

det är väl bara att skutta mera så att du blir van igen och får tillbaks förtroendet. Du kan ju hoppa lågt och ha på dig en säkerhetsväst och hålla i manen så kommer du över rädslan på ett litet kick!

 

[alice]

Sv: Tips för hopprädda

Åh, vad jag känner igen mig! Jag har iof inte trillat av i samband med hoppningen, men har åkt av och slagit mig rejält i ryggen. Fick gå på starka värktabletter och ha hjälp att ta på skor/strumpor/byxor mm i tre månader för det gjorde ont att böja mig. Det har gjort att jag har blivit rädd för att åka av och därmed mer försiktig.

När jag skulle hoppa in min förra häst, fjordan, så fick jag krupp när jag skulle hoppa 50 cm. Trodde aldrig att det skulle gå. Det var ju gigantiskt högt! Men över kom vi och gissa om jag var rädd de första träningarna. Jättebra med en unghäst! :smirk: Men det gick bra och sakta men säkert ökade hinderhöjden.
Minns tydligt min andra hoppträning i våras då hästen var i full kondis och hoppad hela vintern. Vi skulle få damen att förstå att hon skulle hoppa upp sig bättre och inte hoppa så flackt. Vi hoppade två-kombination med ett stigsprång som 2:a hinder och ett räcke som hjälphinder. I början gick det bra, hjälphindret på 30-40 cm och stigsprånget på 50-60 cm. Inte så farligt! Sen höjer min tränare stigsprånget till 70-80 cm. Minns att jag sa lite försiktigt; "klarar vi det där???" och hon svarar; "Det är väl inte du som ska hoppa utan hästen". Sen var det slutdiskuterat! Så, det var bara, livrädd som jag var, att styra och hoppa. Gissa om jag blev glad när jag kom över, för att inte tala om lättad! Efter ett par fina språng höjde tränaren hindret ytterligare till 90-100 cm. Då sa jag att: "det där vågar inte jag!!!". "Jo, då! Titta inte så mycket på höjden utan koncentrera dig på ridningen istället" Fullständigt skräckslagen styrde jag emot! Och hästen hoppar!!! Sen var min hopprädsla botat...på den hästen!

Nu har jag köpt ny häst (stor häst) och vi är tillbaka på 50-60 cm och hoppar då osäkerheten är tillbaka. Vi arbetar oss sakta men säkert uppåt. Hästen har gått 1,20 banor och har mer kapacitet så det är jag som är "hindrande faktor".

Jag tror att det är bra om man har en tränare som man har förtroende för och som man vågar säga till att "jag vågar inte" och att denne sen puschar en lite lagom. Man måste ibland gå över gränsen och vara skiträdd i vissa språng! Det för att man måste upptäcka att det inte är så farligt. Så det är mitt hetaste tips; en bra tränare som kan pressa på så där lagom mycket, men som vet när det gör för fort fram, och att man vågar stirra "spöket-rädslan" rakt i ansiktet.

Lycka till! Är övertygad om att du snart är tillbaka "på banan" igen.

//Alice

 

[Lilla-S]

Sv: Tips för hopprädda

Okej tack så jättemycket för tipsen!
Nu känner jag mig mycket gladare hehe
Det som gäller är väl att helt enkelt träna träna träna...

tack så jättemkt för svaren igen!!

kramar.

 

[knorren]

Sv: Tips för hopprädda

JAG HAR OCKSÅ JORT TVÅ VURPOR. MED HÄSTEN (RÄTARE SAGT PONNYN) TVÅ GONGER PÅ SAMA TRÄNIG JAG VART JETE RÄD FÖR ÅXRAR OCK TRIPPELBARAR, FÖR JAG GICK OMKULL I EN TRIPPELBAR. JAG HOPPADE LÅGA HINDER ETT TAG. SEDAN SÅ PROVADE JAG HÖGRE. HÄR OM DAN SÅ HOPPADE JAG 1.05 PÅ EN TRIPPELBAR PONNYN ÄR 1.19. DET VAR INTE SAMA PONNY SOM JAG GICK OMKUL MED. HOPPA LÅGA HINDER TILS DU KÄNER DIG REDO FÖR HÖGRE HINDER. LYCKA TILL



HÄST ÄLSKAREN

 

[Mumin69]

Sv: Tips för hopprädda

Hej här kommer en tjej på bästa år 35 ... som älskar hoppa och vill hoppa..
Min häst är en 7 åring en hopphäst.. Han hoppar bra och gärna!
Det är jag som är osäker, och " hindrade" jag måste hitta självtroende och inte påverka hästen som blir osäker..
Tänk att man har hoppat förut 130 cm själv..Plötsigt kan man inget nästan..( min häst har varit utlånad hos Fodervärd 2 år) där han blivit hoppad).. Då får jag hem häst " känns som jag måste börja om igen allt" Red de året i ridskolan och var medis..(pga separation)..

Lustiga är man ramlat av hästen varje gång i hoppträning när jag fått hem han i maj..Nu sist hoppade vi 80 cm o det gick bra. SISTA hinder, tappar jag min stigbyglen o ramlar ner o slår min svanskota.
*oont* men kommer upp igen o hoppar en hinder för att övervinna rädslan..NU efter har jag inte hoppat ett bra tag på 2 månader..* lång tid med svanskotan* DAX snart börja igen hoppa smått smått och lågt!!.. Lycka till alla som vill hoppa och DET grejar vi.. KRAM!

 

[danilo]

Sv: Tips för hopprädda

Hej!

Jag vet precis hur det känns - jag brukar också vara nervös ibland, tills jag har gjort hoppat kanske tre gånger och märker att det går bra. Ett riktigt supertips, som fungerar i ALLA lägen (även när du inte är med hästen), är att du använder tankebilder. Ett exempel: om du en kväll vet att du ska hoppa dagen efter, så sätt dig ner på en stol och tänk dig först framför dig ett minne du har (vilket som helst) som gjorde att du mådde bra och kände dig självsäker. Någonting som gick bra då du kände att du hade kontroll, men också var glad. Tänk på det minnet i några minuter. Lämna sedan minnet, men håll kvar känslan i kroppen och huvudet, och tänk framför dig hur du är på väg inför ett hinder, med samma känsla av självförtroende och säkerhet. Tänk på det i några minuter.
Tänk sedan att du går tillbaka till vardagssituationen, att du sitter där på stolen. Sedan kan du plocka upp den där känslan några fler gånger inför hopptillfället, och jag lovar att det kommer kännas bättre!
Det här är mental träning, och kan användas inför vad som helst egentligen. Prov, viktiga föreläsningar, problem med hästen (använder jag det speciellt till!). Allt som man inte riktigt känner sig säker inför.
Prova det, det fungerar JÄTTEBRA för mig! Lycka till!

 

[Storma]

Sv: Tips för hopprädda

Jag gjorde en riktig vurpa för ngt år sedan, red en unghäst som verkligen satsade allt och sedan ångrade sig precis innan hindret. Jag vurpade och det gjorde tyvärr han också, jag klämde knät mellan hästan och bommen, och jag krossade en del av knäskålen.
Hästen mår kanon, är såld och går upp till 1.20 tävlingar nu (så jag sabbade inte allt... ) men rädd blev jag. Riktigt riktigt rädd...

Påbörjade sedan en utbildning till hästskötare och i den ingår en massa ridning, och naturligtvis en massa hoppning.
Jag berättade för ridläraren direkt vad som hade hänt och att jag fortfarande har ont i knät, speciellt vid hoppning (fältsits) och uppsittningar.
Hon har varit ett enormt stöd, hon har peppat mig och jag har bara hoppat de riktigt "stensäkra" hästarna (om man nu kan säga det...) och sakta men säkert har modet kommit tillbaka...

Jag hoppar nu över en meter och tycker det känns ganska bra. Olika hästar gör väl iofs att man blir mer osäker, men det känns som att jag börjar komma tillbaka till det där "shit vad kul!" läget.

säkerhetsväst och låga höjder är mitt tips. Bättre att hoppa 50 bra än 80 dåligt... även om höjden egentligen inte har någon betydelse...

Detta blev jättelångt, det var inte meningen...
Ha en bra dag och lycka nu till!

/S

 

[danilo]

Sv: Tips för hopprädda

hej du Storma!

Jag tänkte bara flika en en liten fråga; vilken hästskötarutbildning går du? Är den eftergymnasial, och vad krävs i sådana fall att man kan för att man ska komma in?
Hoppas på svar!!

 

[karatefisken]

Sv: Tips för hopprädda

jag var aldrig hopprädd när jag va liten.. men sen för några år sedan på ett ridläger tvärnitade hästen och jag flööööög in i en stor oxer på 115 cm. hamnade på bommarna hade ingen säkerhetsväst, ja fortfarande har långa ärr på ryggen(ser ut som jag åkt på spö) och har ont i ryggen ibland. men jag tvingade mej upp på hästen igen och hoppade hindret men efter de var ja helt skakis för hinder.. över 70 cm så vägrade jag hoppa även om det var en häst/ponny som värkligen aldrig stannade. men sen fick jag foderponny å då blev ja "på tvingad" att hoppa högre och så höjde hon utan att jag märkte, min tränare blev så arg på mej för att jag töntade mej.. den taktiken funkar på mej iaf. men sen så red jag en kompis ponny och hon tvärnita framför ett hinder och ja ramla av så klart och fick lätt hjärnskakning men så hoppade jag upp igen dum som ja va och skulle hoppa ett hinder men kände mej så snurriga så när hästen skulle ta språnget så orkade jag inte sitta kvar och gled av.. när jag tänker tillbaka måste de ha sett förbaskat roligt ut. nu har jag en annan egen ponny som har gått MsvA hoppning och älskar att hoppa ända ggn han stannar är när man inte rider utan tror att man kan åka över hindrena. är ju fortfarande osäker ibland men bana på 1 m är helt ok. men jag behöver någon som står å säger åt mej att nu f*n hoppar du de är inge snack om saken! och om jag nu ramlar av så står min ponny kvar och kollar på mej som om jag var dum i huvut. alla är ju olika. så olika saker funkar på olika personer..

 

[vickis_82]

Sv: Tips för hopprädda

Jag har haft exakt samma problem. Hoppade en av ridskolans ponnyer på ett hoppläger och han var lite spec. Jag flög av i en trippel två ggr och räcke en gång. Efter det så var jag jätte rädd för att hoppa tripplar och höga hinder. Red dessutom en annan ponny som inte gjorde annat än att stanna eller dängde av mig på tävlingar. Men konstigt nog så när jag hoppade ponnyn så var jag absolut inte rädd för varken höjder eller hinder Men när jag satte mig på andra hästar som jag inte kände så blev jag super feg och tyckte att allt över 50 var högt. Jag säger inte att jag tycker att hindren är höga så jag hoppade det som tränaren sa åt mig att hoppa.
Nu sitter jag på världens bästa häst (ridskolans) han tittar inte på nåt och hoppar allt. (om man kan rida.) Nu har självförtroendet kommit tillbaka och jag känner mig säker på höjder upp till 1.10, 1.20. Det är vad han klarar av. Sen tycker han att det blir jobbigt.
Så mitt råd är att hoppa på en häst som är säker och inte tittar eller stannar. Hoppa på de höjderna du känner att du är säker på. Jag ville inte titta när tränaren höjde hindren för att intala mig själv att hindren är på samma höjd som tidigare Lycka till.

 

[Dimmans_Elaine]

Sv: Tips för hopprädda

När jag tränar hoppning och rider an mot en ganska stor oxer så kan jag ibland bli lite rädd för att vi ska komma fel på hindret och bara braka in i bommarna. Men om man då tänker att nä nu jävlar, jag ska inte komma fel också RIDER jag mot hindret och hoppar, utan problem. Sitter man däremot och "åker" och är lite osäker lämnar man allt åt hästen som inte alltid klarar arbetet själv utan behöver stöd från sin ryttare.

 

[Lully]

Sv: Tips för hopprädda

På en tävling för något år sedan skulle jag hoppa min sköthäst, en B-ponny i Lätt C.. Och på tredje hindret kom vi i full fart och sen ångrade hästen sig och tvärstannade och jag flög i en båge (och då menar jag i en båge!!) och landade rakt på huvudet. Konstigt nog klarade jág mig utan varken hjärnskakning eller andra skador. Nästa tävling hoppade jag celar round 40 cm. Inga problem och vi kom runt banan. Nästa tävling igen anmälde jag mig till Lätt C och då hände exakt samma sak. På tredje hindret dessutom. Detta har förståss gjort mig lite hopprädd.. Men inte så att jag inte vågar hoppa, om en tränare säger åt mig att hoppa det hindret så gör ju jag det också. Jag tycker fortfarande att det är roligt men när jag rider mot ett hinder tänker jag hela tiden att tänk om hästen vägrar.. Att jag nu rider en häst som stannar ofta gör ju inte saken bättre. Men får hästens skulle (och egentligen för min me kanske) så ska jag hoppa på låga höjder, 50-60 ett tag till hästen får självförstoende. Och så kanske jag får det också

Så ett tips är att hoppa låga hinder tills du känner dig riktigt säker på dem. Att ha en häst som "alltid hoppar" hjälper ju extra mkt.

 

[M-Meduza]

Sv: Tips för hopprädda

skönt me ngn som har en stor häst också o hoppar lågt : ) själv har jag blivit livrädd. varför vet ja inte. inte trillat av el ngt. el jo men inte slagit mig. tycker igentligen inte hindrena är så jättehemska. iaf inte till 1m.. men det kvittar . om hindret är 50 så vågar jag ändå inte..

har en jättebra tränare. men hon vet vad vi kan o vi brukar ju ta oss över hindren en bra bit över 1m. så hon fattar inte hur livrädd jag är.
det har alltid varit så. tränarna har alltid sett vad vi klarar avo höjt o höjt.. men mitt huvud säger NEJ! jag vågar inte.
fjant som jag e vågar jag inte heller säga nej..

funderar på att sluta me hoppningen o bara rida på backen. men man kanske kan hoppa 50 ett tag o försöka hålla sig kvar..

Åh, vad jag känner igen mig! Jag har iof inte trillat av i samband med hoppningen, men har åkt av och slagit mig rejält i ryggen. Fick gå på starka värktabletter och ha hjälp att ta på skor/strumpor/byxor mm i tre månader för det gjorde ont att böja mig. Det har gjort att jag har blivit rädd för att åka av och därmed mer försiktig.

När jag skulle hoppa in min förra häst, fjordan, så fick jag krupp när jag skulle hoppa 50 cm. Trodde aldrig att det skulle gå. Det var ju gigantiskt högt! Men över kom vi och gissa om jag var rädd de första träningarna. Jättebra med en unghäst! :smirk: Men det gick bra och sakta men säkert ökade hinderhöjden.
Minns tydligt min andra hoppträning i våras då hästen var i full kondis och hoppad hela vintern. Vi skulle få damen att förstå att hon skulle hoppa upp sig bättre och inte hoppa så flackt. Vi hoppade två-kombination med ett stigsprång som 2:a hinder och ett räcke som hjälphinder. I början gick det bra, hjälphindret på 30-40 cm och stigsprånget på 50-60 cm. Inte så farligt! Sen höjer min tränare stigsprånget till 70-80 cm. Minns att jag sa lite försiktigt; "klarar vi det där???" och hon svarar; "Det är väl inte du som ska hoppa utan hästen". Sen var det slutdiskuterat! Så, det var bara, livrädd som jag var, att styra och hoppa. Gissa om jag blev glad när jag kom över, för att inte tala om lättad! Efter ett par fina språng höjde tränaren hindret ytterligare till 90-100 cm. Då sa jag att: "det där vågar inte jag!!!". "Jo, då! Titta inte så mycket på höjden utan koncentrera dig på ridningen istället" Fullständigt skräckslagen styrde jag emot! Och hästen hoppar!!! Sen var min hopprädsla botat...på den hästen!

Nu har jag köpt ny häst (stor häst) och vi är tillbaka på 50-60 cm och hoppar då osäkerheten är tillbaka. Vi arbetar oss sakta men säkert uppåt. Hästen har gått 1,20 banor och har mer kapacitet så det är jag som är "hindrande faktor".

Jag tror att det är bra om man har en tränare som man har förtroende för och som man vågar säga till att "jag vågar inte" och att denne sen puschar en lite lagom. Man måste ibland gå över gränsen och vara skiträdd i vissa språng! Det för att man måste upptäcka att det inte är så farligt. Så det är mitt hetaste tips; en bra tränare som kan pressa på så där lagom mycket, men som vet när det gör för fort fram, och att man vågar stirra "spöket-rädslan" rakt i ansiktet.

Lycka till! Är övertygad om att du snart är tillbaka "på banan" igen.

//Alice

 

[M-Meduza]

Sv: Tips för hopprädda

Hej här kommer en tjej på bästa år 35 ... som älskar hoppa och vill hoppa..
Min häst är en 7 åring en hopphäst.. Han hoppar bra och gärna!
Det är jag som är osäker, och " hindrade" jag måste hitta självtroende och inte påverka hästen som blir osäker..
Tänk att man har hoppat förut 130 cm själv..Plötsigt kan man inget nästan..( min häst har varit utlånad hos Fodervärd 2 år) där han blivit hoppad).. Då får jag hem häst " känns som jag måste börja om igen allt" Red de året i ridskolan och var medis..(pga separation)..

Lustiga är man ramlat av hästen varje gång i hoppträning när jag fått hem han i maj..Nu sist hoppade vi 80 cm o det gick bra. SISTA hinder, tappar jag min stigbyglen o ramlar ner o slår min svanskota.
*oont* men kommer upp igen o hoppar en hinder för att övervinna rädslan..NU efter har jag inte hoppat ett bra tag på 2 månader..* lång tid med svanskotan* DAX snart börja igen hoppa smått smått och lågt!!.. Lycka till alla som vill hoppa och DET grejar vi.. KRAM!

tänk om man hade den kämparandan.. aldrig tävlat några höda höjder men såväl tränat iaf. nu kan jag ingenting känns d som o jag har inte varit ifrån hoppningen mer än ett par veckor förra vintern. o sen dess går det inte alls. har en häst som kan hoppa men jag rer inte ut det. men får väl börja tänka possitivt. annars får man väl bli dressyrtant

 

[Solvira]

Sv: Tips för hopprädda

Hejsan!
Jag trillade av på en tävling i höstas. Hoppade 1 m och hästen stannade mitt i ett hinder, och rev ner hela hindret över mig. Jag trodde först bara att jag fått näsblod, men efter ett par dagar började jag uppleva domningar och tappade känslen i västra armen. Det var jätteläskigt.
Jag vågar fortfarande inte hoppa den hästen på den höjden eller över, men har kravlat mig över 80 cm utan problem. Jag hoppade igen efter några veckor, eftersom jag älskar att hoppa och inte vill leva med att vara rädd resten av livet.
Jag har en annan häst däremot som jag efter olyckan har hoppat 110-115 med, utan att vara rädd! Så det bästa sättet att komma över högre hinder är att rida en häst du verklien kan lita på, och vet det till 110%.
Den lilla skruttan jag hoppade så högt med är bara en glädje att hoppa med, och henne tänker jag hålla igång hoppningen med. På andra pållen lägger jag det på hyllan för ett tag. Fast jag hoppade lite på senaste dressyrträningen! Det knöt sig i magen och jag mådde illa, men jag vägrar att ge upp.
Det bästa av allt är ju ändå att kämpa på, men skynda långsamt.