Tik vs hane

[tanten]

Ja konstigt nog så slutade med allt efter kastrering och det höll i sig även efter att jag slutade med det. Jag hade en som kissade överallt och sket på mattor så fort det fanns inne. Var så trött på det så jag testade med kemisk kastrering främst för att få slut på kissandet.


Det var inte så att han skvätte heller utan han kissade pölar.

Tror inte han tömde blåsan heller, tror snarare att behovet av att markera försvann och att beteendet befästes efter några års kastrering.

Samma med min. Han skvätter inte inne (annat är i främmande miljöer) utan det är plaskblöt blöja. Han har skvättskydd med dambindor i.

Det låter väldigt lovande för jag är så innerligt trött på att ha en hund som inte är rumsren. Det är en ny, och ovälkommen, erfarenhet.

Ska prata med min djurvårdarvän. Har ju lyxen all ha en klinik i grannskapet.

Tack, du ger mig hopp!

 

[Myrten]

Att som okastrerad hane revirmarkera har ju dock inget med att hunden är kissnödig/inte kan hålla sig att göra.
I @tanten fall tror jag nog att hunden inte är rumsren, men jag tycker inte att det är helt ovanligt att en intakt hanhund markerar hemma hos någon annan med hundar utan att någonsin kissa inomhus hos sig själv. Såklart inte önskvärt, men det har enligt mig inget med rumsrenhet att göra utan mer revirpissande/översexualitet.

Lägger till att en vän har en papp-hane som är ett ypperligt exempel på detta. Definitivt rumsren - gör aldrig inne hemma, men måste ha skvättskydd när han är borta eftersom han markerar. Dessutom (andra) tendenser till översexualitet.

Detta, TS, skulle jag ha ögonen öppna för om jag köpte papp-hane. Denna har även en kroppslig integritet som verkligen inte är trevlig och jag också skulle titta efter. För övrigt mycket pigg, glad, träningsvillig och smart.

 

[ainasoja]

Samma med min. Han skvätter inte inne (annat är i främmande miljöer) utan det är plaskblöt blöja. Han har skvättskydd med dambindor i.

Det låter väldigt lovande för jag är så innerligt trött på att ha en hund som inte är rumsren. Det är en ny, och ovälkommen, erfarenhet.

Ska prata med min djurvårdarvän. Har ju lyxen all ha en klinik i grannskapet.

Tack, du ger mig hopp!

Hoppas av hela mitt hjärta att det fungerar för andra med för det är så påfrestande. Jag körde en ren chansning med kastrering, passade på att göra det när jag hade ute distriktsvet för vaccinering av hästarna.

 

[Malibu_Stacy]

Jag håller helt med. Jag syftar mest på att det knappast har något med blåsans storlek (isf är det ju något fel på hunden).
I min ras är det dock extremt ovanligt med hundar som kissar inne så det är nog rasbundet till viss del. Känner inga hanhundar som kissar inne efter att de blivit vuxna.

Ja nej det har nog absolut inget med att töja blåsan att göra
Jag tror att det är vanligare att små raser av sällskapstyp hanhundsmarkerar inne hos andra. I min ras är det relativt frekvent förekommande men det brukar släppa efter 1-2 dagar. Har alltid kisskydd när jag passar min pappas okastrerade dvärgschnauzerhane exempelvis. Han markerar gärna hemma hos oss de första timmarna (vilket han såklart inte får). Brukar släppa efter några dagar hos oss.
Min första hund kunde också göra så hos andra men det försvann också helt efter kastreringen.
Översexualitet är absolut vanligare bland småhundar än exempelvis brukshundar.

 

[hundtant]

Lägger till att en vän har en papp-hane som är ett ypperligt exempel på detta. Definitivt rumsren - gör aldrig inne hemma, men måste ha skvättskydd när han är borta eftersom han markerar. Dessutom (andra) tendenser till översexualitet.

Detta, TS, skulle jag ha ögonen öppna för om jag köpte papp-hane. Denna har även en kroppslig integritet som verkligen inte är trevlig och jag också skulle titta efter. För övrigt mycket pigg, glad, träningsvillig och smart.

Det med integritet blir jag nyfiken på, menar du alltså hanteringsproblem? Är sådant inte individ- snarare än rasbundet? Det har jag nog inte stött på när jag läst och följt papillonägare. Beskriv gärna närmare.

 

[hundtant]

För övrigt har jag nog landat i tik nu, med hjälp av den här tråden och en del samtal. Så tack snälla alla!

 

[tanten]

Lägger till att en vän har en papp-hane som är ett ypperligt exempel på detta. Definitivt rumsren - gör aldrig inne hemma, men måste ha skvättskydd när han är borta eftersom han markerar. Dessutom (andra) tendenser till översexualitet.

Detta, TS, skulle jag ha ögonen öppna för om jag köpte papp-hane. Denna har även en kroppslig integritet som verkligen inte är trevlig och jag också skulle titta efter. För övrigt mycket pigg, glad, träningsvillig och smart.

Det fetade stämmer oerhört väl på min hane också. Jag har allvarligt funderat på att låta söva honom för att kunna borsta ur hans päls ordentligt. Tassarna är han också rädd om.

 

[Tuggben]

Personligen föredrar jag hanar. Jag tycker hanhundar i min ras är "snyggare" än tikarna och de är dessutom större och känns mer robusta. På plussidan finns också att jag slipper hantera löp, skendräktighet, eventuella juvertumörer och livmoderinflammationer.

I min hundomgivning finns mestadels hanhundar. En nackdel som jag upplever med hanar är detta konstanta revirpinkande och att de kan ha svårt för andra hanar. Min upplevelse är att detta är betydligt vanligare än tikilskna tikar.

 

[Fruentimber]

Det fetade stämmer oerhört väl på min hane också. Jag har allvarligt funderat på att låta söva honom för att kunna borsta ur hans päls ordentligt. Tassarna är han också rädd om.

Lämna in på trim och låt de klippa ner honom?

 

[Myrten]

Det med integritet blir jag nyfiken på, menar du alltså hanteringsproblem? Är sådant inte individ- snarare än rasbundet? Det har jag nog inte stött på när jag läst och följt papillonägare. Beskriv gärna närmare.

Integritet är i hög grad rasbundet så tillvida att vissa raser SKA ha högre integritet än andra. Sedan finns det inom raserna skillnader på individnivå och dessa kan vara inom eller utom vad som är önskvärt för rasen.

I detta fall innebär kroppslig integritet att hunden har låg tröskel för att ta till tänderna vid kroppslig hantering som inte upplevs enbart positiv. Lite research visade att det fanns fler individer med liknande beteende, se även @tanten s inlägg.

I min egen ras (cocker spaniel) finns hundar med liknande problem. Även om det inte är så enkelt som att avkommorna är exakta kopior av föräldrarna tycker jag ofta mig kunna se vissa familjemässiga kopplingar mellan hundar med dessa beteenden.

 

[Wingates]

Integritet är i hög grad rasbundet så tillvida att vissa raser SKA ha högre integritet än andra. Sedan finns det inom raserna skillnader på individnivå och dessa kan vara inom eller utom vad som är önskvärt för rasen.

I detta fall innebär kroppslig integritet att hunden har låg tröskel för att ta till tänderna vid kroppslig hantering som inte upplevs enbart positiv. Lite research visade att det fanns fler individer med liknande beteende, se även @tanten s inlägg.

I min egen ras (cocker spaniel) finns hundar med liknande problem. Även om det inte är så enkelt som att avkommorna är exakta kopior av föräldrarna tycker jag ofta mig kunna se vissa familjemässiga kopplingar mellan hundar med dessa beteenden.

Är dock viktig att tillägga att hög integritet inte nödvändigtvis betyder hanteringsproblem. Ammo har ganska hög integritet i vissa situationer - han accepterar tex inte att man pillar på honom när han vill sova, men det är noll problem att göra saker med honom.
Hans pappa hade riktig hög integritet men hans ägare kunde göra vad hon ville ändå (och inga problem att åka till vet) men andra kunde absolut bli bitna om de försökte göra något han inte ville.

 

[tuaphua]

Ja det är nog lite där jag är. Eftersom det nog spelar mindre roll än jag alltid trott kan jag ju faktiskt välja det som verkar mest praktiskt. Jag vill bara slippa skendräktigheter och sånt men jag får kolla med uppfödaren hur de brukar ha det med det.

Jag jobbar inte men kommer att behöva hundvakt ibland när jag ska göra saker på bortaplan. Dessutom vill jag ha hundvakt ibland bara för att hunden ska vara van vid olika människor och inte bli så bunden vid mig att det blir ett problem. Och de tilltänkta möjliga hundvakterna har tikar, antingen egna eller passar andras. Och då är det kanske bäst om jag inte slänger in en hane i ekvationen.

Min pappisar har alltid varit välkomna även till de som annars avskyr att ha hundar hos sig. Just att rasen är så enkel, liten och lätta att hålla rena, enkla att få tysta och är sociala på ett ganska mjukt och lekfullt sätt gör ju att de charmar de flesta och inte heller stör.
Jag har ofta folk som vill ha hundarna och frågar om de inte kan få låna. Att få hundvakt brukar vara lätt.

Jag vet inte riktigt hur vanligt det är med skendräktighet inom rasen. Men ingen av mina hundar har drabbats av det.
Det värsta var väl en av mina första tikar när jag var barn. Hon löpte och blev till sig när vi var ute och seglade en gång och det var en hanhund i en grannbåt och hon halkade av båten i upphetsningen(hon hade flytväst och mina föräldrar var där ute med henne och fiskade fort upp henne). Föräldrarna satte upp nät runt båtens kanter och hunden hölls innanför när hon nästa gång blev förtjust i en grannhund under löp.

 

[inverterad]

Gällande (knepig) kroppslig integritet så av den handfull vuxna pappishanar som jag träffat på lite närmre håll (typ 5-6 st) så har alla haft problem med hantering på olika sätt (visat tänder vid kloklippning, gjort små utfall när täcken ska på, varit knepiga hos veterinär etc). Vet inte om detta är vanligt i rasen generellt men det är något jag skulle se upp för om jag skulle köpa pappis, speciellt hane.

 

[Myrten]

Min pappisar har alltid varit välkomna även till de som annars avskyr att ha hundar hos sig. Just att rasen är så enkel, liten och lätta att hålla rena, enkla att få tysta och är sociala på ett ganska mjukt och lekfullt sätt gör ju att de charmar de flesta och inte heller stör.[…]

Den här bilden av rasen var den jag fick och förmedlade till min vän när hen letade liten hund. Och så är säkert många papp, men som framkommit efteråt (och som det finns fler exempel på i tråden) finns en annan sida också.Korrekt päls må vara lättskött, men pälsvården kompliceras av risken att bli biten. Tendensen att markera gör det meckigare att ta med hunden. Den hund jag känner är inte (!) heller enkel att få tyst.

 

[tanten]

Den här bilden av rasen var den jag fick och förmedlade till min vän när hen letade liten hund. Och så är säkert många papp, men som framkommit efteråt (och som det finns fler exempel på i tråden) finns en annan sida också.Korrekt päls må vara lättskött, men pälsvården kompliceras av risken att bli biten. Tendensen att markera gör det meckigare att ta med hunden. Den hund jag känner är inte (!) heller enkel att få tyst.

TACK för erfarenheter!

Kanske kan jag släppa tankarna på att jag är en usel hundägare

Kroppslig integritet var det ja. Det är faktiskt första gången jag hör att det finns hos fler pappishanar..

När jag diskuterat detta med pälsvården på buke så har jag fått uppmaningen att gå till ett proffs. De kommer inte att ha några problem. Vilket känts konstigt eftersom det är jag som lever med honom och hanterar honom hela tiden. Och jag har vårdat päls många gånger tidigare, bara inte på en papp.

Nu lutar det åt att skaffa en munkorg..... Klor klipper vi, om jag är väldigt sträng. Han får mängder med godis när det är klart.
Jag ser ju att han koncentrerar sig. När vi är klara rusar han runt och "pyser ur".

 

[Fruentimber]

När jag diskuterat detta med pälsvården på buke så har jag fått uppmaningen att gå till ett proffs. De kommer inte att ha några problem. Vilket känts konstigt eftersom det är jag som lever med honom och hanterar honom hela tiden. Och jag har vårdat päls många gånger tidigare, bara inte på en papp.

Men det du beskrivit tidigare är ju att han går runt med tovor i pälsen för att du inte kommer åt att reda ut. Det är därför flera uppmanat till att gå till ett trim och bara trimma ner honom fullständigt istället. Att gå med tovor gör ont. Och som syster till en hundtrimmare så kan jag bekräfta att många hundar sköter sig helt annorlunda på ett professionellt trim med en professionell hundtrimmare, än hemma i knät på ägare som försöker reda ut tovor i pälsen (vilket också gör ont). De har liksom både produkter och handlaget för det, och använder munkorg vid behov.

 

[Wingates]

När jag diskuterat detta med pälsvården på buke så har jag fått uppmaningen att gå till ett proffs. De kommer inte att ha några problem. Vilket känts konstigt eftersom det är jag som lever med honom och hanterar honom hela tiden. Och jag har vårdat päls många gånger tidigare, bara inte på en papp.

Generellt beter sig hundar betydligt bättre med främlingar som är proffs än med sina ägare. Det finns en anledning till att man har en "tränareffekt" när instruktören kör ens hund på klubben tex.

Hundtrimmare är liksom proffs på det de gör. Du har ju dessutom inget att förlora på att prova men stor chans för bättre hundliv.

 

[Malibu_Stacy]

TACK för erfarenheter!

Kanske kan jag släppa tankarna på att jag är en usel hundägare

Kroppslig integritet var det ja. Det är faktiskt första gången jag hör att det finns hos fler pappishanar..

När jag diskuterat detta med pälsvården på buke så har jag fått uppmaningen att gå till ett proffs. De kommer inte att ha några problem. Vilket känts konstigt eftersom det är jag som lever med honom och hanterar honom hela tiden. Och jag har vårdat päls många gånger tidigare, bara inte på en papp.

Nu lutar det åt att skaffa en munkorg..... Klor klipper vi, om jag är väldigt sträng. Han får mängder med godis när det är klart.
Jag ser ju att han koncentrerar sig. När vi är klara rusar han runt och "pyser ur".

Pappisar behöver oftast munkorg hos veterinären, särskilt hanarna. Tror definitivt att dom har hög integritet och ibland även i kombination med ägare som inte tränat på hantering.
Man blir väldigt positivt överraskad när en pappis inte visar tänderna eller nyps Sen är de oftast bättre utan ägarna än med.

 

[tanten]

Pappisar behöver oftast munkorg hos veterinären, särskilt hanarna. Tror definitivt att dom har hög integritet och ibland även i kombination med ägare som inte tränat på hantering.
Man blir väldigt positivt överraskad när en pappis inte visar tänderna eller nyps Sen är de oftast bättre utan ägarna än med.

Haha. Torsten får beröm hos lokala vet. Men jag tror det beror på hans "autism". Han checkar ut om det är överväldigande.
Men jag ber alltid om munkorg.

Eftersom hantering är jobbigt så pillar jag stup i ett. Det har inte riktigt hjälpt....

 

[Roheryn]

TACK för erfarenheter!

Kanske kan jag släppa tankarna på att jag är en usel hundägare

Kroppslig integritet var det ja. Det är faktiskt första gången jag hör att det finns hos fler pappishanar..

När jag diskuterat detta med pälsvården på buke så har jag fått uppmaningen att gå till ett proffs. De kommer inte att ha några problem. Vilket känts konstigt eftersom det är jag som lever med honom och hanterar honom hela tiden. Och jag har vårdat päls många gånger tidigare, bara inte på en papp.

Nu lutar det åt att skaffa en munkorg..... Klor klipper vi, om jag är väldigt sträng. Han får mängder med godis när det är klart.
Jag ser ju att han koncentrerar sig. När vi är klara rusar han runt och "pyser ur".

Men du behöver ju inte vara en usel hundägare för att du tar hjälp av proffs för trimning/utredning av tovor? Det ÄR lättare att få till det om man har riktiga grejer (inklusive munkorg).

Och jag måste nog säga att jag varit med att såväl hund som häst och barn uppfört sig bättre utan min närvaro i vissa situationer (helt utan att jag ser på mig själv som usel förälder/hundägare/hästägare)