Jag kan ju tycka att om man har hundar så får man se till att ha en plan för hur man gör om de skadar sig, eller ta konsekvenserna av att man inte har råd. Även med försäkringar så kan det bli vansinnigt dyrt, beroende på skada och allt vad det nu är. Jag lyckades ha ett rejält sparkonto trots att jag då jobbade i stall, innan det hade jag jobbat som hundrastare (som bekant är inget av det speciellt välbetalt).
Nu förstår jag såklart att alla inte kan göra som mig, att allas liv ser olika ut, alla har olika förutsättningar osv MEN jag upplever ändå att många gånger när det är just "jag vill kunna ha råd att äta bra också" så handlar det om att man underskattat hur dyrt det kan bli med veterinärvård.
Jag minns tydligt hur jag och
@Philosophia pratade innan hon köpte sin nu yngsta hund. Hon tvekade och vi pratade då bland annat om hur stort sparkonto som behövdes för två hundar. När hon nämnde hur mycket hon hade att ta av så blev jag först chockad. Det lät då för mig som så enormt mycket pengar. Sedan hamnade jag själv i en situation då pengarna tog slut, när min förra tik behövde massor av rehab. Där och då insåg jag att om jag hade haft mer pengar så hade jag kunnat ge henne bättre vård, och jag insåg att det nog inte var så tokigt att resonera som
@Philosophia gjort.
Nu skulle min hund inte kunnat bli helt bra oavsett hur mycket vård hon fått, och det gjorde att jag inte heller "kunde" ta emot pengar från andra (hade jag vetat att hon skulle bli helt bra och jag hade kunnat betala tillbaka, då hade jag kunnat acceptera att få pengar från andra). Pga det fick hon istället somna in. När jag sedan fick lite mer ordning på jobb och bara hade Aysu (som faktiskt var skadefri då) började jag direkt samla på mig ett sparkonto. Jag har sen dess snålat så mycket jag kan med allt - för att kunna lägga pengar på veterinärvård om kostnaderna springer iväg igen. Det var tack vare det som det gick bra med Aysu. Men ja, jag fick ju lära mig allt den hårda vägen...
Det jag nu önskar är istället att de som inte varit i min situation hade kunnat lyssna lite bättre. När jag och andra pratar om vikten av att ha ett bra sparkonto så känns det som att folk inte lyssnar och istället tänker "det löser sig sedan" och så står de där och är plötsligt i behov av andras pengar för att rädda sina hundar. Det känns otroligt onödigt tycker jag.
