test

[malinsky]

Osäker häst, hur göra?

Min häst är en relativt omogen 5 åring. Han har stort behov av sällskap och är rätt så ängslig av sig annars.

När jag rider ut med sällskap är han helcool, däremot själv så är omvärlden farlig, dock gör han inget värre än att ta sidosteg eller ställer sig i levad när han inte vill gå framåt.

När han gör detta om han går först, eller på träning med andra säger många att "låt den andra hästen gå före så han får draghjälp". Är det ok att göra så? Jag vill inte utsätta honom för ngt som han inte är mentalt mogen för att göra, men jag vill absolut inte bjuda honom på något om det är testning han håller på med.

Hur skulle ni göra? Är det ok att låta honom vänta och hästen bakom får gå före, har han "vunnit" då, eller är det rätt sak att göra på så pass unga hästar?

Går jag med honom så är han också lugn.. känner han sig inte säker med mig på ryggen tro? Bör jag rida ut ofta ensam så han tillslut lär sig!?

 

[Centaur]

Sv: Osäker häst, hur göra?

Jag tycker inte man ska pressa ängsliga hästar för mkt (har en sån själv så vet hur kul det kan vara...). Men, du gör dig själv en björntjänst om du rider ut med andra, då du förstärker hans beroende av andra hästar och lär honom att du heller inte litar på dig och honom så du låter andra ekipage gå före.

Så mitt råd är att rida ut så mkt som möjligt själv, helst på ställen som inte är så "farliga" och vägrar han gå förbi nånting så hoppa bara av och led honom lugnt förbi. Det är bättre än att sitta kvar och driva tills hästen reser sig eller trillar ner i diken och sånt har jag erfarit.... Så småningom, när han blir lite äldre och allt eftersom han litar mer på dig, så kommer det bli bättre!

 

[Mirrejones]

Sv: test

Jag skulle nog rida ut så mycket själv som möjligt..Gå promenader med honom (själv) också om han känner sig tryggare..

//Michelle

 

[malinsky]

Sv: test

Promenerar ofta med honom!! Då är det sällan eller aldrig problem!!

Tack för svaret!

 

[malinsky]

Sv: test

Ok, ska öva på detta!

 

[Piraja]

Sv: test

Promenerar ofta med honom!! Då är det sällan eller aldrig problem!!

Tack för svaret!

Jag promenerar mycket i skog och genom byn...sitter upp då och då och när hästen går fram bra belönar jag med att sitta av. Sen promenerar jag ut och rider hem...för att sen rida ut, sitta av och sen sitta upp och rida hem igen och för var gång minskar jag mitt gående något...till slut känner sig hästen trygg nog att röra sig framåt oavsett om jag sitter på eller ej. Gör ungefär på samma sätt när det handlar om ridbana/ridhus och hästen inte rör sig fram ordentligt...belöna rätt beteende, alltså

 

[SofiaP]

Sv: test

Man kan förstås hantera detta på olika sätt men för egen del sitter jag i princip aldrig av en häst under uteritt.
Jag vill att den ska lära sig gå för mina ryttarhjälper, jag ser risken som mindre för att vi ska separeras om jag sitter på och det kan vara ett helsike att sitta upp igen på en ängslig unghäst långt från stallet (jag är bara 1,57). Jag tycker faktiskt det är mycket lättare att få fram även unghästar när jag sitter på jämfört med när jag står på marken. Jag tror också att det kan bli mer "grej" av det hela om man sitter av. Bättre att låtsas som det regnar och hantera situationer så coolt som möjligt.

Jag skulle rida ut själv, små vändor först där det finns utrymme att gå en bit ifrån läskigheter och sedan längre rundor med farligare saker. Beröm och uppmuntra jättemycket! Och precis om man brukar säga om hoppning så ska man kasta hjärtat över först själv så vågar hästen också.

 

[Blandrastik]

Sv: test

Tänk ett steg till, kan du ensam eller med sällskap rida ut med målet att han aldrig ska behöva ta till "levaderna".

Tex med sällskap:
Du rider först och närmar dig en situation eller en plats där det finns risk för att hästen kommer att krångla, byt genast plats med sällskapet och du får din draghjälp utan att krånglet någonsin uppstått.

Du rider själv:
Lite knepigare, här gäller det att kunna läsa och känna sin häst men principen är den samma, två sekunder innan du tror att "levaderna" kommer så bestämmer du dig för att rida hem.

Kombinera dessa två alternativ, annars kan det ju sluta med att du enbart klarar av att rida själv typ 200 meter ifrån stallet, och det var ju inte tanken. Utan använd draghjälp för att tänja på dina "jaktmarker", och rid ut själv för att öva.

 

[mackan]

Sv: test

Jag hör till dom som tycker att draghjälp från andra rutinerade hästar är kanon på en otrygg unghäst för att få upp säkerhet och bjudning. jag ser inget som helst fel i det, du kan bygga ledarskap och trygghet er emellan även i sällskap med andra. Det du vill undvika är väl "konflikter" där hästen blir istadig och studsar på stället pga osäkerhet osv, och kan du göra det som ett steg på vägen genom att ha sällskap så inte mig emot.

det jag skulle tänka på är att variera att vara först och sist när du har sällskap. det är nyttigt och bra, och då riskerar du inte att vänja in hästen FÖR mycket att bara gå i svansen på någon.

givetvis är det också bra att rida ut själv dvs varva med att rida ut bara ni två och med sällskap. Men är det en svacka ni hamnat i där det är fråga om evig konflikt och bråk så fort ni är själva, så skulle jag faktiskt släppa det ett tag och gå tillbaks till draghjälp tills knuten löst upp sig lite, sen gå tillbaks och rida ut själva igen. Man kan ändå inte tvinga fram vilja och säkerhet och bjudning hos en unghäst, det byggs av subtila signaler er emellan, och hästen fattar inte att du använder dig av "verktyg" på vägen för att komma dit, så det spelar ingen roll och du har inte "förlorat" för att du använder din mänskliga intelligens mot hästens mer begränsade.

när du är ute i sällskap och är först, och råkar på en tvekan/tvärnit/hopp på stället-vill-inte-gå-fram, så får du bara använda känsla och sunt förnuft när det är läge att kräva lite mer och pressa hästen lite att gå fram (kanske så enkelt som att låta honom stå still och titta tills det blir tråkigt - gör underverk ofta!) med den rutinerade hästen lugnt väntandes bakom den också. Eller skär det sig totalt så är det även ok att låta den vana ta täten en stund. bjudningen är det viktigaste först och främst. sen följer resten med tiden och med lugn och sans. Bestäm dig även för en metod och ett förhållnings sätt till "levaderna" och situationen som skapar dessa, och sen håller du dig till det och är konsekvent. Det jag menar är: om läskigt dyker upp och levad uppstår: vad är Ok säger matte och vad är inte? OK kanske att göra levad, men inte att tvärvända eller backa. levad, sen stå stilla på stället, titta är ok, men som sagt, inte vända och inte bakåt. hästen fattar snart, och genom att bestämma dig och tala om för hästen vad som är ok och inte, så kan du komma runt lite att hästen har en reflex som du inte kan undvika just nu, dvs på grund av osäkerhet "hoppar den" när den blir osäker, men du bestämmer sen hur ni "löser" osäkerheten, och skapar därmed en trygghet för hästen som den sen bygger på, och problemet minskar.

så tycker jag, har själv alltid använt detta förhållningsätt med ungisarna och har aldrig haft problem som resultat, snarare tvärt om. Önskar lycka till!

 

[Piraja]

Sv: test

Man kan förstås hantera detta på olika sätt men för egen del sitter jag i princip aldrig av en häst under uteritt.
Jag vill att den ska lära sig gå för mina ryttarhjälper, jag ser risken som mindre för att vi ska separeras om jag sitter på och det kan vara ett helsike att sitta upp igen på en ängslig unghäst långt från stallet (jag är bara 1,57). Jag tycker faktiskt det är mycket lättare att få fram även unghästar när jag sitter på jämfört med när jag står på marken. Jag tror också att det kan bli mer "grej" av det hela om man sitter av. Bättre att låtsas som det regnar och hantera situationer så coolt som möjligt.

Jag skulle rida ut själv, små vändor först där det finns utrymme att gå en bit ifrån läskigheter och sedan längre rundor med farligare saker. Beröm och uppmuntra jättemycket! Och precis om man brukar säga om hoppning så ska man kasta hjärtat över först själv så vågar hästen också.

Där ser vi det olika. Jag rider inte ut på en unghäst som är ängslig. Jag går med den tills den är trygg...då först sitter jag upp. Fortsätter den då vara trygg belönar jag den genom att sitta av. Blir den orolig stannar jag och ber den stå still tills den andas ut lugnt, då sitter jag av. Alltså aldrig belöna oroligt beteende. Grundjobbet är dock allra viktigast och det lägger man hemma, hästen ska vara absolut trygg med mig som ledare innan vi går vidare.

 

[SofiaP]

Sv: test

Japp, vi gör olika men jag tror säkert att båda sätten kan fungera fint. Jag ser faktiskt inte detta med att sitta av som en belöning för hästen så där har vi olika sätt att tänka.

Däremot skulle jag kunna tänka mig att sitta av och leda hästen eftersom jag då kan gå före och det är precis vad den modiga ledarhästen gör. När jag sitter på måste ju den osäkra unghästen gå först. När jag är ute och promenerar med min 1,5-åring vill hon helst gå bakom mig, framförallt när det dyker upp något läskigt och om både jag och maken är med vill hon gå mella oss och lite bakom. Vi övar bl.a. att gå över smala broar och hon skulle aldrig våga göra det om jag inte gick först.

Men, som sagt var, jag sitter inte av och upp särskilt lätt på stora hästar så jag undviker det i det längsta.

 

[malinsky]

Sv: test

Till alla: Tack för era svar!

I går skulle jag prova att rida ut en sväng.. hade tänkt ut en kortis som är så liten bit på byvägen som möjligt och en kortis i skogen åsså hem.. trodde inte att det skulle bli ngt större problem!

Vi kom inte ens ut på vägen!!

Han backade, reste sig i den berömda levaden (det blir lixom ingen riktig hög stegring, tack för det i alla fall!) gick åt sidan, bockade och sparkade bakut. Jag försökte att vara vänlig men bestämd, säga nej, nej med röst och kropp och bara stoppa försöken att vända hem. Ett steg framåt och han fick klapp på halsen och beröm. Jag försökte ha tålamod och bara vara konsekvent. När han verkade gå att få framåt kommer stora bussen och jag får stoppa honom! När han far omkring på vägen så vill jag INTE möte bussen.. SHIT! Till slut fick jag panik och blev förbannad och hoppade av och ledde honom en bit, vände tillbaka hem och satt upp igen på stallplanen. Då vägrade han lämna den!!! (från stallplanen till vägen är korsar jag rundbanan på två ställen samt att det är hagar precis överallt)

Jag red på en volt på stallplanen, böjde, ställde flyttade åt sidan och så travade jag framåt.. i stället för att gå vägen så tog jag slänterna och gick lite kringelkrokar.. Så till slut! Efter ca 40 minuter så gick vi 30 meter efter vägen och han fick jättemycket beröm så vände vi och gick hem! Han hade tuggat på bettet och skummade ordentligt, så nog hade han varit stressad så det kan väl inte bara vara 100% tjurighet!? Han är lixom inte så..

så är det att bygga förtroende med mig på ryggen ensam som gäller nu!? Med mig på backen är det lugnt.. Hur går jag vidare!? Vad skulle ni ha gjort? Att bränna på med spö på rumpan och tvinga honom känns inte som rätt melodi!?

Hjälp!

 

[mackan]

Sv: test

stackare.

säger som jag sade förrut. Ta draghjälp i form av sällskap av annan häst och ryttare för att lösa upp kruten och att det "låst sig" för honom, hellre än att tok bråka i detta läge. så skulle jag göra.

 

[misty_girl]

Sv: test

Min häst är likadan! Jag måste också ha hjälp av en draghäst, men det börjar bli lite jobbigt eftersom man aldrig kan rida ut själv... Jag har gått med henne o allt möjligt men det hjälper inte! Om jag var du skulle jag satsa på att försöka lära honom att rida ut själv på ngt sätt så fort som möjligt. Min häst är nämligen 10 och hon har aldrig tränats på att rida ut själv när hon var ung... Inte så jättekul för mig nu... Lycka till!

 

[Xenox]

Sv: test

Jag hör till dom som tycker att draghjälp från andra rutinerade hästar är kanon på en otrygg unghäst för att få upp säkerhet och bjudning. jag ser inget som helst fel i det, du kan bygga ledarskap och trygghet er emellan även i sällskap med andra. Det du vill undvika är väl "konflikter" där hästen blir istadig och studsar på stället pga osäkerhet osv, och kan du göra det som ett steg på vägen genom att ha sällskap så inte mig emot.

det jag skulle tänka på är att variera att vara först och sist när du har sällskap. det är nyttigt och bra, och då riskerar du inte att vänja in hästen FÖR mycket att bara gå i svansen på någon.

givetvis är det också bra att rida ut själv dvs varva med att rida ut bara ni två och med sällskap. Men är det en svacka ni hamnat i där det är fråga om evig konflikt och bråk så fort ni är själva, så skulle jag faktiskt släppa det ett tag och gå tillbaks till draghjälp tills knuten löst upp sig lite, sen gå tillbaks och rida ut själva igen. Man kan ändå inte tvinga fram vilja och säkerhet och bjudning hos en unghäst, det byggs av subtila signaler er emellan, och hästen fattar inte att du använder dig av "verktyg" på vägen för att komma dit, så det spelar ingen roll och du har inte "förlorat" för att du använder din mänskliga intelligens mot hästens mer begränsade.

när du är ute i sällskap och är först, och råkar på en tvekan/tvärnit/hopp på stället-vill-inte-gå-fram, så får du bara använda känsla och sunt förnuft när det är läge att kräva lite mer och pressa hästen lite att gå fram (kanske så enkelt som att låta honom stå still och titta tills det blir tråkigt - gör underverk ofta!) med den rutinerade hästen lugnt väntandes bakom den också. Eller skär det sig totalt så är det även ok att låta den vana ta täten en stund. bjudningen är det viktigaste först och främst. sen följer resten med tiden och med lugn och sans. Bestäm dig även för en metod och ett förhållnings sätt till "levaderna" och situationen som skapar dessa, och sen håller du dig till det och är konsekvent. Det jag menar är: om läskigt dyker upp och levad uppstår: vad är Ok säger matte och vad är inte? OK kanske att göra levad, men inte att tvärvända eller backa. levad, sen stå stilla på stället, titta är ok, men som sagt, inte vända och inte bakåt. hästen fattar snart, och genom att bestämma dig och tala om för hästen vad som är ok och inte, så kan du komma runt lite att hästen har en reflex som du inte kan undvika just nu, dvs på grund av osäkerhet "hoppar den" när den blir osäker, men du bestämmer sen hur ni "löser" osäkerheten, och skapar därmed en trygghet för hästen som den sen bygger på, och problemet minskar.

så tycker jag, har själv alltid använt detta förhållningsätt med ungisarna och har aldrig haft problem som resultat, snarare tvärt om. Önskar lycka till!

Du tog orden ur munnen på mig ..

 

[malinsky]

Sv: test

Till alla: Tack så mycket för era svar..

I lördags ledde jag honom till paddocken (ca 15 min skrittväg) tränade lite och red sedan tillbaka till stallet. Det gick jättebra!

I Söndags red jag ut med sällskap, men han skulle gå först! Samma tjorv där som förut, men efter att ha strulat på första biten så var det inga problem längre.. han vill alltså inte lämna kompisarna.. så bara vi har kommit en bit på väg så funkar det..

Så det är bara att träna på, tack alla för era tips och råd och framför allt, era "lycka till", de behövs!!

 

[Blandrastik]

Sv: test

Ett litet tips bara:

Led ut i skogen, sitt upp och rid hem.