Tävlingsinriktad häst-uteritter!

[Koko11]

Hej!
Behöver lite råd angående min häst, 7åring som är snäll och trevlig att rida ut på utan sällskap och även med, i lägre hastigheter

Tyvärr så blir han väldigt övertaggad när någon galopperar framför honom, då vill han om!
Försöker jag bromsa brukar det bli bockar,, med varierad styrka

Om någon galopperar BAKOM och vi bestämmer hastigheten är bättre, men även där är han på sin vakt och börjar dem bakom flåsa oss i nacken blir han het igen!

Någon som har bra tips på att komma till rätta med detta problem, eller iaf minska detta.
Gillar att rida med sällskap och vill kunna göra det i alla gångarter!

 

[Sirap]

Så där är min också. Jag ser helt enkelt till att få rida först så fort det blir mer än skritt.

 

[Vipp]

Jag red en häst som blev väldigt het och stark på uteritt och jag tyckte det hjälpte att framförallt få rida först men också att ställa honom i en lätt öppna när det blev för mycket, då blev det liksom inte fritt fram att springa hur fort han ville. Även försöka be ditt sällskap att hålla avstånd om det går, så kanske han inte blir lika triggad av att dom flåsar honom i rumpan. Och absolut inte galoppera på hemväg

Personligen hade jag ridit utan sällskap, tycker det är alldeles för stressigt att rida ut i sällskap på en het häst

 

[_Taggis_]

Jag har slutat rida ut med sällskap. Jag blir sjukt stressad av att folk inte kan ha koll på sina hästar, de kan inte hålla avstånd, de har inte uppsikt bakåt om de rider först osv. Ett oerhört stressmoment för min egen del, som i allra högsta grad påverkar min häst då jag blir stel och stirrig. Hon är het och tittig så det räcker när jag rider ensam, så det är inget som helst nöje att hamna i nån sorts dragkamp vilket det gärna blir med sällskap. Det funkar klockrent med en häst och en ryttare som inte taggar till pga oss, men det är väldigt få. Ingen i mitt nuvarande stall tyvärr.

 

[Tassa]

Min medryttarhäst är lite sådär också. Jag rider sällan med sällskap, men när jag gör det så brukar jag rida först i de första galopperna, så brukar det fungera lite bättre sen. Jag tycker även att det går bättre om jag håller ett rejält avstånd från hästen framför. Ägaren tycker dock tvärtom, så det kanske är olika beroende på vem som sitter på pållen.

 

[Lhas]

Jag rider hellre en häst som din än en som går och slöar så för min del hade jag bara helt enkelt bett om att få rida först om hästen trivs med det samt sagt åt ekipagen bakom att hålla lite avstånd,det gör man väl ändå eller?

 

[MiniLi]

Kan du välja sällskap lite noga så att du bara rider med folk som fixar att du är först och som håller tillräckligt avstånd bakom?

 

[iNTOHiMO]

Min gamla medryttarhäst var alltid tvungen att ligga först. Var omöjligt att hålla han annars.

Fick helt enkelt rida ut med såna som tyckte det var okej att jag låg först. Brukade dessutom ändå gå rätt vilt till med sällskap (och ensam, han hade två växlar, lugn ridhusgalopp eller fullt ös medvetslös och maxa galoppen totalt) så räddhågsna sällskap fungerade inte ändå vilket sållade bort många.

 

[Koko11]

Ok, ingen som alltså jobbat på detta problem och har förslag på åtgärder...!

 

[Elo]

Ok, ingen som alltså jobbat på detta problem och har förslag på åtgärder...!

Detta är ett typiskt beteende som bara är ett problem när man gör det till ett problem. Dvs, det är ett problem om du kräver att få rida bakom någon i galopp eller någon rider för nära bakom.

Håller ni er till andra gångarter eller rid först i kombination med att den/de bakom håller lämpligt avstånd så finns det ju inget problem.

 

[Koko11]

Tänker att det är ett lydnadsproblem!
Att låta hästen springa i den hastighet den vill och alltså kanske komma om är inte lösningen...
Att alltid vara först är inte heller lösningen, det kan t.o.m bli farligt med vissa hästar kan jag tänka mej, om någon råkar dra förbi och de börjar" jaga varandra".

 

[Elo]

Tänker att det är ett lydnadsproblem!
Att låta hästen springa i den hastighet den vill och alltså kanske komma om är inte lösningen...
Att alltid vara först är inte heller lösningen, det kan t.o.m bli farligt med vissa hästar kan jag tänka mej, om någon råkar dra förbi och de börjar" jaga varandra".

1, att hästen vill få springa först betyder ju inte att den skall få gå så fort den vill?

2, kan man inte styra sin häst så pass att den inte drar förbi en annan (speciellt om man varnat att en häst är tävlingsinriktad och behöver få galoppera först) så ska man inte rida ut ihop.

3, min första häst, Tant, för jävlig i vissa situationer. Tex när man skulle sakta av från galopp (både ute och på inhägnat område). Det var inget problem eftersom jag inte lät det bli ett problem, körde vi en glad galopp på ett fält fick jag se till att börja bromsa i tid. Aldrig galoppera full rulle på väg/där man kunde få oväntat möte osv. Och skulle det skita sig totalt så skulle jag kunnat sätta henne på hasorna för att få stopp på henne (men det behövdes aldrig göras).

 

[MiniLi]

Tänker att det är ett lydnadsproblem!
Att låta hästen springa i den hastighet den vill och alltså kanske komma om är inte lösningen...
Att alltid vara först är inte heller lösningen, det kan t.o.m bli farligt med vissa hästar kan jag tänka mej, om någon råkar dra förbi och de börjar" jaga varandra".

Ibland behöver man bara ge hästen lugna erfarenheter och tid. Det kan bli bättre med tid, kanske inte. Sålänge är det ju bara att gilla läget och planera sina pass på ett sätt som funkar lugnt och bra.

Och jag skulle aldrig rida ut med folk som inte kan kontrollera hästen. Man får ju vara tydlig innan med att det bara funkar att rida ihop om den kan hålla sig lugn på lagom avstånd bakom.

 

[orientalkatten]

En del hästar är såna och det finns inte så mycket att göra. Spelar ingen roll hur lydig den är om den blir för taggad. Man får bli bra på att läsa av sin häst när det funkar eller inte. Anpassa ridningen och sällskapet.

 

[Koko11]

Ibland behöver man bara ge hästen lugna erfarenheter och tid. Det kan bli bättre med tid, kanske inte. Sålänge är det ju bara att gilla läget och planera sina pass på ett sätt som funkar lugnt och bra.

Och jag skulle aldrig rida ut med folk som inte kan kontrollera hästen. Man får ju vara tydlig innan med att det bara funkar att rida ihop om den kan hålla sig lugn på lagom avstånd bakom.

Mm där sa du något. Hade en arab som ridsällskap som triggade igång min rätt mycket kan vara så att det startade där...och isf borde det gå att vänja om honom med lugna hästar till sällskap!

 

[MiniLi]

Mm där sa du något. Hade en arab som ridsällskap som triggade igång min rätt mycket kan vara så att det startade där...och isf borde det gå att vänja om honom med lugna hästar till sällskap!

Det kanske iaf blir lite bättre om hästen inte triggas framöver. Ge den ett gäng månader där du planerar uteritterna noga och väljer sällskap noga så kanske stressnivån sjunker lite. Kanske.

 

[_Taggis_]

Detta är ett typiskt beteende som bara är ett problem när man gör det till ett problem. Dvs, det är ett problem om du kräver att få rida bakom någon i galopp eller någon rider för nära bakom.

Håller ni er till andra gångarter eller rid först i kombination med att den/de bakom håller lämpligt avstånd så finns det ju inget problem.

Word!

Detta är dock en insikt jag fått med åren, och en inställning som odlats av den insikten. Varför ska tillvaron med hästen vara problembaserad? Jag gillar att ha ett enkelt liv. Förmodligen hästarna med. Jag ser inte poängen med att min häst ska kunna gå lugnt i alla möjliga situationer, för jag har inget behov av alla situationer. Att försöka skulle bara leda till frustration och ännu mer stress för min häst. Om lugna uteritter i sällskap var det viktigaste i mitt hästägande skulle jag ha köpt en lämpligare häst. Nu har jag en dressyrhäst som ej var uteriden förrän jag köpte den och då får jag ta det för vad det är. Vi rider ut ensamma, det är inte stressfritt men det är acceptabelt. Om jag nånsin rider ut med nån är det ett noga valt sällskap.

Tänker att det är ett lydnadsproblem!
Att låta hästen springa i den hastighet den vill och alltså kanske komma om är inte lösningen...
Att alltid vara först är inte heller lösningen, det kan t.o.m bli farligt med vissa hästar kan jag tänka mej, om någon råkar dra förbi och de börjar" jaga varandra".

Jag tänker att det är ett prioritetsproblem. Det är inte det viktigaste för alla att ha en häst som lugnt galopperar med andra hästar i grupp, det betyder inte att hästen är olydig. Det kan vara så, men inte nödvändigtvis. Hästar är olika, precis som människor. Vissa gillar tex inte att umgås i grupp och blir stressade av det, inte säger jag till min introverta kollega att hen är olydig som inte vill äta i fullsatt matsal och socialsnacka. Jag accepterar att man har olika egenheter. Precis som jag gör med hästarna.

Om man köpt hästen för turridning är det såklart viktigt att den funkar i grupp med andra hästar i alla gångarter. Då köper man oftast inte en tioåring som är skvätträdd och aldrig ridits utanför manegen, eller så köper man den och accepterar att den kanske inte kommer prestera bra på lugna uteritter i grupp.
Om man vill ha en häst för prestation i sporten kan det hända att den är superlugn i skogen med kompisar, men risken att den inte är det är betydligt högre än om man väljer en häst ur det första segmentet. Däremot är det möjligt att turridningshästen inte kommer prestera lika väl i sporten, som den andra nämnda, och inte skulle man väl då säga att den presterar sämre för att den är olydig? Man får helt enkelt väldigt ofta prioritera vart man lägger störst vikt. Det Kan hända att man får bägge, men det är sällsynt och inget att bli speciellt förvånad över. Det handlar väldigt sällan om lydnad utan om olika lämplighet för olika ändamål.

 

[nejlica]

Jag har också en sådan häst där just galoppen blir ett stressmoment. Just nu löser jag det med att antingen galoppera först eller inte galoppera alls när jag rider ut med någon, vilket inte är någon större inskränkning för min del så jag känner inte att det är något riktigt problem.

Men, det har gått bättre när vi kunnat ligga bakom riktigt lugn och stadig häst (ponny) som bara galopperar på i samlad, långsam galopp utan att stressa det minsta. Så vill du jobba på det hade jag börjat där. Minsta lilla ökning från den framför så taggar min häst till. Funkar även att trava bakom någon som rider i samlad galopp utan att min häst hetsar upp sig så värst.

 

[orientalkatten]

Min häst är inte stressad.
Men blir otroligt taggad om man är fler än 2 på slät mark.
Han blir taggad bara av att få sätta fart även i paddock i bland.
Men nu efter 11 år tillsammans så vet vi våra begränsningar.
Rider jag i skogen så kan man vara flera men annars helst inte.
Ju mer han får springa fort ju sämre fungerar bromsen.
Travar man så smyg ökar han hela tiden i sällskap fler än 2 med högre tempo.
Man kan inte sitta och hålla igen en sån häst hela tiden det blir en ond cirkel.
Med 2 hästar så går det bra beroende på sällskapet.
Jag har bra koll men det blir tråkig och jobbig ridning att sitta på en het häst som går som en krabba.
Men samtidigt en kul häst att rida då han inte är rädd för någonting förutom grisar
Han får släppa loss i ett par backar.
Han laddar som ur en startbox, det bara smäller till i marken sen är man uppe på krönet, då stannar han gulleplutten.

 

[Koko11]

Word!

Detta är dock en insikt jag fått med åren, och en inställning som odlats av den insikten. Varför ska tillvaron med hästen vara problembaserad? Jag gillar att ha ett enkelt liv. Förmodligen hästarna med. Jag ser inte poängen med att min häst ska kunna gå lugnt i alla möjliga situationer, för jag har inget behov av alla situationer. Att försöka skulle bara leda till frustration och ännu mer stress för min häst. Om lugna uteritter i sällskap var det viktigaste i mitt hästägande skulle jag ha köpt en lämpligare häst. Nu har jag en dressyrhäst som ej var uteriden förrän jag köpte den och då får jag ta det för vad det är. Vi rider ut ensamma, det är inte stressfritt men det är acceptabelt. Om jag nånsin rider ut med nån är det ett noga valt sällskap.




Jag tänker att det är ett prioritetsproblem. Det är inte det viktigaste för alla att ha en häst som lugnt galopperar med andra hästar i grupp, det betyder inte att hästen är olydig. Det kan vara så, men inte nödvändigtvis. Hästar är olika, precis som människor. Vissa gillar tex inte att umgås i grupp och blir stressade av det, inte säger jag till min introverta kollega att hen är olydig som inte vill äta i fullsatt matsal och socialsnacka. Jag accepterar att man har olika egenheter. Precis som jag gör med hästarna.

Om man köpt hästen för turridning är det såklart viktigt att den funkar i grupp med andra hästar i alla gångarter. Då köper man oftast inte en tioåring som är skvätträdd och aldrig ridits utanför manegen, eller så köper man den och accepterar att den kanske inte kommer prestera bra på lugna uteritter i grupp.
Om man vill ha en häst för prestation i sporten kan det hända att den är superlugn i skogen med kompisar, men risken att den inte är det är betydligt högre än om man väljer en häst ur det första segmentet. Däremot är det möjligt att turridningshästen inte kommer prestera lika väl i sporten, som den andra nämnda, och inte skulle man väl då säga att den presterar sämre för att den är olydig? Man får helt enkelt väldigt ofta prioritera vart man lägger störst vikt. Det Kan hända att man får bägge, men det är sällsynt och inget att bli speciellt förvånad över. Det handlar väldigt sällan om lydnad utan om olika lämplighet för olika ändamål.

Förstår hur du ser på saken.
Kul med alla synpunkter men det är ingen kapplöpningshäst jag köpte.
Jag vet att vissa egenskaper kan vara svårare att dämpa, därav sökte jag tips på detta som är ett problem för oss just nu.
Min häst har ingen hög flyktbenägenhet som gör att han springer utan väldigt trygg och självsäker, däremot översocial.(obviously)

Att han får braka iväg i race-galopp när han själv vill är ingen bra idé, det är ju det han vill, där handlar det om respekt och lyhördhet inför sin ryttares önskemål.
Därav ett "lydnadsproblem" då han i dessa tillfällen inte godtar min önskan om att stanna i det önskade tempot.
Så kanske är det dags att backa bandet och börja om med groundwork för oss, innan vi ger oss ut på galopper med sällskap!
Tack för alla svar