Sv: Tårna in!!
Skillnaden är kontakten med hästen. Man ska varken ha tårna rakt ut eller rakt fram, omkring 'tio i två'-'fem i ett' är där man hamnar bäst. Hur benen ligger an beror på hur ditt bäcken är placerat i sadeln. Så den tränare som säger till sin elev att peka fram med tårna kan få tjata sig blå... inte ovanligt att knäleden eller fotleden börja ömma efter en stund. Så har du utåtpekande tår så beror det på att du sitter för 'öppet' som kookaburra beskrev det. Ställ dig upp och sadeln och puta med rumpan (på så vis vrider du om i höften och benen, tårna och knäna pekar fram igen) och sätt dig igen.
Om man har tår som pekar för mycket framåt så får man knipande knän, tajt överskänkel som Solis skriver, man stoppar upp rörelsen i hästen. Brukar också göra att ryttaren lättar lite från sadeln, man klämmer sig ur sadeln, man blir då istället stötig att ha på ryggen och hästen slutar att röra sig...
Gör man tvärtom, så har man ingen kontakt med knäna (dom brukar krypa upp och lägga sig ovanpå vulsterna). Iom att det är baksidan av benet som ligger an så kan man inte driva utan att dra ihop baksidan - spänna vaden och dra upp hälen. Antingen sitter man bra ner i sadeln när man gör detta, är stark i sätet, men blir då som ett ägg som balanserar i sadeln. Eller så lättar man ur sadeln, man drar upp skänklen och lyfter upp hela sig själv, blir framåtlutande och står på tå. Den som står på tå är redan halvvägs av hästen och är lätt att få av. värt att tänka på. Hur som så har man som sagt inte knäna intill och får inget stöd därifrån, ingen stabilitet. Som jacko beskriver det, man får en rullande skänkel.
Sitter ryttaren korrekt så har man kontakt med hela skänkeln. Man kan föra sin skänkel framåt och bakåt, beroende på vad som krävs av uppgiften, utan att överskänkeln flyttar. Har man baksidan emot hästen måste man föra hela benet sidledes för att få skänkeln längre bak på hästen, så man ändrar grundsitsen för att ge en hjälp.. kan bli motstridigt för hästen. Tar man fram skänkeln i det läget så blir man som en klädnypa på hästen : P
Svikten blir heller inte detsamma. För att kunna stå i lätt sits så behöver man bra stöd i stigbyglen och av knäna. (nu kan man inte balansera som ett ägg i sadeln längre). Pekar då tårna utåt så har man bara stigbyglarna att ta hjälp av (eftersom knäna lämnar sadeln). Hamnar man då det minsta bakom tyngdpunkten så trycker man fram stigbyglarna och gör att man faller bakåt och dunsar ner i sadeln. Har man lite knipande knän så kan man klämma sig fast på hästen och man tappar stigbyglarna istället när man rider lätt.
Så för att få rätt skänkelläge så behöver man 1. placera sig själv korrekt i sadeln. Man ska sitta rakt upp och ner, varken på svansen eller på musen. Sitter man korrekt så hamnar benen korrekt.
Därefter tränar man stabiliteten och balansen genom att rida lätt i olika takt och att stå i fältsits. Man kan träna fältsitsen i alla gångarter, men är lättast att göra i galopp. Bara stå och hitta stödet i stigbygeln, känna stödet av vulstret (framför knät) och hitta svikten i höft-, knä- och fotled, stötdämparna. När dom är aktiva kommer knäet att ligga stilla.
Rida lätt i olika takt är en riktig balanstestare! Man står upp och sitter ner i andra takten än vanliga 1-2-1-2. Man kan sitta ner två och stå upp tre steg exempelvis. Det minsta balansen är off eller man saknar stöd så kommer man antingen att ha svårt att komma upp ur sadeln, eller man dunsar ner igen, man tappar stigbyglarna, eller så blir det väldigt stötigt när man sitter ner.... denna övningen förbättrar både den lätta sitsen och nersittning. Den är värd att lägga tid på!