Red_Chili
Trådstartare
Min tant har tråkigt. Nu när jag tränar massor med unga dåren för lydnadstävlingarna osv så märks det att tanten blir rastlös. Hon vill också, tror hon.
Hon kan stå och titta på mig, se olycklig ut och vilja ha uppmärksamhet. Hon piper och har sig när jag tränar med unga dåren för att hon vill vara med osv.
MEN, jag vet inte vad jag ska hitta på åt henne.
Lydnadsmomenten försöker jag med. Det går så segt att en snigel skulle lära sig snabbare
Agility provade vi igår, men hon är extremt skeptisk till allt som inte är vanliga hopphindren, och pga artros i tån och allmän stelhet vill jag inte att hon hoppar för mycket. Hon tycker inte heller att det är speciellt kul. Jag försöker lära henne lite olika tricks, men har dåligt med inspiration då hon inte vill ta saker i munnen, är lite seg, stel och är lite svårmotiverad.
Hon älskar att vara i skogen, går med glädje hur långa promenader som helst. Mot slutet av promenader som är över en mil långa är hon fortfarande glad och går framför mig med viftande svans.
Hon älskar att leka med pinnar, ha sönder saker och att jaga sådant som rör sig.
Jag har funderat på att spåra, vi har provat det förut en gång och hon var riktigt duktig. Dock känner jag mig som en total nybörjare och kommer mig aldrig riktigt för att prova igen.
Finns det något annat än spår jag kan prova? Kan man gå en spårkurs på bruksklubben med en gammal tant eller är det vettigare att läsa på lite igen och hålla på själv?
Hon kan stå och titta på mig, se olycklig ut och vilja ha uppmärksamhet. Hon piper och har sig när jag tränar med unga dåren för att hon vill vara med osv.
MEN, jag vet inte vad jag ska hitta på åt henne.
Lydnadsmomenten försöker jag med. Det går så segt att en snigel skulle lära sig snabbare
Agility provade vi igår, men hon är extremt skeptisk till allt som inte är vanliga hopphindren, och pga artros i tån och allmän stelhet vill jag inte att hon hoppar för mycket. Hon tycker inte heller att det är speciellt kul. Jag försöker lära henne lite olika tricks, men har dåligt med inspiration då hon inte vill ta saker i munnen, är lite seg, stel och är lite svårmotiverad.Hon älskar att vara i skogen, går med glädje hur långa promenader som helst. Mot slutet av promenader som är över en mil långa är hon fortfarande glad och går framför mig med viftande svans.
Hon älskar att leka med pinnar, ha sönder saker och att jaga sådant som rör sig.
Jag har funderat på att spåra, vi har provat det förut en gång och hon var riktigt duktig. Dock känner jag mig som en total nybörjare och kommer mig aldrig riktigt för att prova igen.
Finns det något annat än spår jag kan prova? Kan man gå en spårkurs på bruksklubben med en gammal tant eller är det vettigare att läsa på lite igen och hålla på själv?
