Tankar om att sluta jobba och olika förutsättningar.

[Smulu]

Läser en artikel i tidningen där en man belåtet berättar hur han slutat jobba, flyttat från storstaden till en mindre stad.

X hade gjort karriär och tjänade över 100 000 kronor i månaden. Men en dag bestämde han sig för att säga upp sig, flytta från Stockholms innerstad till Kungsbacka och plötsligt inte ha någon inkomst alls.
– Jag valde att växla pengar mot tid, säger han.

Rimligtvis har man en rejäl summa pengar på banken ( miljoner kr) och kan leva ett bra tag på de pengarna om man tjänat så pass mycket pengar / månad.

Hade varit intressant att höra om någon med mer normal inkomst säg under 40.000 / månad och med säg 300.000 kr på banken som frivilligt gjort en sådan resa.
Med frivilligt menar jag att personen inte slutar jobba p g a t ex utbränd, sjukdom, olycka o s v.

Hur tänker ni kring möjligheten till detta ” karriärskifte”?

Skulle ni i er nuvarande situation ha denna möjlighet?

 

[Tantan]

Läser en artikel i tidningen där en man belåtet berättar hur han slutat jobba, flyttat från storstaden till en mindre stad.

X hade gjort karriär och tjänade över 100 000 kronor i månaden. Men en dag bestämde han sig för att säga upp sig, flytta från Stockholms innerstad till Kungsbacka och plötsligt inte ha någon inkomst alls.
– Jag valde att växla pengar mot tid, säger han.

Rimligtvis har man en rejäl summa pengar på banken ( miljoner kr) och kan leva ett bra tag på de pengarna om man tjänat så pass mycket pengar / månad.

Hade varit intressant att höra om någon med mer normal inkomst säg under 40.000 / månad och med säg 300.000 kr på banken som frivilligt gjort en sådan resa.
Med frivilligt menar jag att personen inte slutar jobba p g a t ex utbränd, sjukdom, olycka o s v.

Hur tänker ni kring möjligheten till detta ” karriärskifte”?

Skulle ni i er nuvarande situation ha denna möjlighet?

Näpp, jag måste jobba för att överleva på ett drägligt vis . Har inga lån men måste ju betala de räkningar jag har. Skulle kunna skala ner en del men släppa allt skulle kännas svårt. Att odla potatis och oroa mig för missväxt vore värre än att jobba ( men skulle klara mig på 60% om jag vill).

 

[Snurrfian]

Läser en artikel i tidningen där en man belåtet berättar hur han slutat jobba, flyttat från storstaden till en mindre stad.

X hade gjort karriär och tjänade över 100 000 kronor i månaden. Men en dag bestämde han sig för att säga upp sig, flytta från Stockholms innerstad till Kungsbacka och plötsligt inte ha någon inkomst alls.
– Jag valde att växla pengar mot tid, säger han.

Rimligtvis har man en rejäl summa pengar på banken ( miljoner kr) och kan leva ett bra tag på de pengarna om man tjänat så pass mycket pengar / månad.

Hade varit intressant att höra om någon med mer normal inkomst säg under 40.000 / månad och med säg 300.000 kr på banken som frivilligt gjort en sådan resa.
Med frivilligt menar jag att personen inte slutar jobba p g a t ex utbränd, sjukdom, olycka o s v.

Hur tänker ni kring möjligheten till detta ” karriärskifte”?

Skulle ni i er nuvarande situation ha denna möjlighet?

Jag har för roligt på jobbet. Skämt å sido, nej jag skulle inte bilja sluta och leva på att vara självförsörjande, det är för tungt jobb och för lite fritid. Nu odlar det vi vill, om vi vill och skiter det sig, trist men vi överlever.

Det blir ofta en ganska skev bild av de som "slutar jobba" de jobbar ofta ännu mer, kanske med sånt de älskar och de mår bra av det men det är inte för alla.

 

[Nordthor]

Jag tänker att det inte skulle vara ett alternativ för mig även om möjligheten hade funnits. Insåg under min föräldraledighet hur viktigt jobbet var för att jag skulle må bra. Tänker att det närmaste jag hade kommit en liknande lösning är att gå ned i tid på jobbet.

 

[LillaGubben]

Tror jag skulle ha jättetråkigt utan jobb. Var mellan jobb en sväng under covid och det var aptrist.
Däremot skulle jag nog kunna tänka mig 6 timmars arbetsdag eller typ 4 dagars vecka.

 

[Masqueradee]

Min dröm är att jobba 50-80% med resterande tid sköta gård och egen odling. Skulle nog finna livet ganska tråkigt utan jobb, även om det hade kunnat ersättas med ideellt arbete.

 

[Mia_R]

Jag hade lätt slutat jobba om jag hade haft de ekonomiska möjligheterna. Det finns så mycket jag vill lära mig, så kurser, utbildningar och föreningar skulle få ta mycket av mitt liv. Träna med hund eller häst, jobba ideellt, ta hand om mamma mer och slippa en massa krav och måsten.

 

[Görel]

Jag hade lätt slutat jobba om jag hade haft de ekonomiska möjligheterna. Det finns så mycket jag vill lära mig, så kurser, utbildningar och föreningar skulle få ta mycket av mitt liv. Träna med hund eller häst, jobba ideellt, ta hand om mamma mer och slippa en massa krav och måsten.

Jag är likadan! Har så många vänner och intressen att jag aldrig har tråkigt. Det finns så mycket att upptäcka och hitta på.

 

[sjoberga]

Läser en artikel i tidningen där en man belåtet berättar hur han slutat jobba, flyttat från storstaden till en mindre stad.

X hade gjort karriär och tjänade över 100 000 kronor i månaden. Men en dag bestämde han sig för att säga upp sig, flytta från Stockholms innerstad till Kungsbacka och plötsligt inte ha någon inkomst alls.
– Jag valde att växla pengar mot tid, säger han.

Rimligtvis har man en rejäl summa pengar på banken ( miljoner kr) och kan leva ett bra tag på de pengarna om man tjänat så pass mycket pengar / månad.

Hade varit intressant att höra om någon med mer normal inkomst säg under 40.000 / månad och med säg 300.000 kr på banken som frivilligt gjort en sådan resa.
Med frivilligt menar jag att personen inte slutar jobba p g a t ex utbränd, sjukdom, olycka o s v.

Hur tänker ni kring möjligheten till detta ” karriärskifte”?

Skulle ni i er nuvarande situation ha denna möjlighet?

Nej, skulle inte ha möjligheten men det är verkligen inget jag drömmer om heller. Det skulle möjligtvis vara skönt att kunna jobba lite färre timmar per vecka, men det är svårt det också, då kan man inte delta i det roliga och intressanta på samma djupa sätt. Kanske ett par veckors semester till skulle funka bättre.

Jag var nyligen i Spanien (på en ort där ganska många svenskar och andra utlänningar köper boende) i ett privat ärende och det var lite som att svära i kyrkan att ens antyda att man inte drömde om en jobbfri tillvaro i solen. Alltså jag har verkligen inget emot att andra drömmer om det, förverkligar sina drömmar på det viset - men oförståelsen över att inte alla allra helst gör detsamma var lite oväntad.

 

[Teilani]

Jag vet inte, jag älskar mitt jobb, men trots deltid har jag inte så mycket ork till allt annat jag skulle vilja göra.
Jag skulle inte orka att försöka bli självförsörjande med 0 inkomst.

Vann jag x antal miljoner kanske jag hade tagit tjänstledigt en längre tid för att se om tröttheten kunde bli bättre, och sen börjat jobba lite försiktigt igen.

 

[hundtant]

Helt igenom gräslig artikel. Han valde att växla pengar mot tid. Och köpte hus i Kungsbacka, som är den av Göteborgs kranskommuner där husen är absolut dyrast.

Och "Ett eget hus i Kungsbacka köptes, och sedan en lägenhet i Morzine i franska alperna."

Han har ett annat företag numera, där han tar ut en lön som är hälften av den hade innan.

Den familjen behöver nog inte äta blodpudding många dagar i månaden.

 

[tictacs]

Jag skulle kunna leva på avkastningen av mina investeringar (just nu gör jag det, max 4%/år av avkastningen blir i mitt fall omkring 20 tkr månad ifall man vill dela upp det som en vanlig lön och det täcker min livsstil) men jag vill ha ett jobb på 50%-ish för att ha något att göra har jag kommit på. Haft lite funderingar på att studera till hudläkare men jag har tyvärr aldrig trivts i skolbänken/uni pga sätter för mycket press på mig själv att allt måste vara perfekt annars duger det inte. Jag ska resa till Arizona i höst för en operation men framåt våren tänker jag att jag ska leta efter ett roligt deltidsarbete.

 

[Enya]

Jag skulle inte vilja sluta jobba då jag dels älskar att jobba och dels älskar det jag gör på jobbet.

Självförsörjande hade ju varit kul men nej, ändå inte, jag är för lat och ointresserad i längden. Smidigare att köpa i affären. Jag menar, jag kan inte ens odla rädisor utan att misslyckas.

Men visst drömmer jag om att bo i en stuga eller något mitt i skogen utan el (solpaneler ok för typ kylskåp), utan vatten osv om jag nu skulle hamna i en situation där jag inte kan jobba längre. Men just nu är jag för bekväm för att ens odla något annat än att vattna de två tomatplantorna jag har sporadiskt.

 

[Smulu]

Helt igenom gräslig artikel. Han valde att växla pengar mot tid. Och köpte hus i Kungsbacka, som är den av Göteborgs kranskommuner där husen är absolut dyrast.

Och "Ett eget hus i Kungsbacka köptes, och sedan en lägenhet i Morzine i franska alperna."

Han har ett annat företag numera, där han tar ut en lön som är hälften av den hade innan.

Den familjen behöver nog inte äta blodpudding många dagar i månaden.

Mm läste hela nu… 50.000 / månad är inte direkt en låg inkomst.

Men visst det är ju bra för honom att ha insett att pengar inte är allt.

Så handlar egentligen artikeln om att våga bryta upp och välja en ny väg?

 

[kolblakkur]

Jag går lite i tankarna, men inte att sluta och jobba för evigt då (eftersom jag inte har x antal miljoner sparade). Funderar på att vara tjänstledig i 6-12 månader. Har cirka 1,5 årslön sparat och extremt låga omkostnader, så dom pengarna hade säkert kunnat räcka i 4-5 är egentligen. Får se om det blir av eller ej, älskar mitt jobb i nuläget så just nu känns det mest gött att veta att jag faktiskt har den möjlighet om jag vill.

 

[Liten]

Självförsörjande - nej, jag har ärligt talat inte intresset och känner mig låst nog av att odla på balkongen. För mycket tid och kraft.

Men, om jag hade ekonomisk möjlighet att göra allt som jag vill (häst och tävla, tatueringar, etc etc etc. Jag har dyra intressen, tyvärr.). Då hade jag absolut kunnat ägna mig åt annat än att jobba för försörjning. Det finns mycket som jag skulle kunna göra med min tid om jag inte behöver få in en vettig lön. Jag är sadelmakare i grunden och kan slå ihjäl rätt många timmar på att göra sadlar och annat - särskilt om det är okej att gå back för att pengarna finns ändå (materialet är inte billigt...) .

Det är dock inget realistiskt mål för mig. Jag har nog för dyra intressen och ingen höginkomsttagare.

 

[Roheryn]

Helt igenom gräslig artikel. Han valde att växla pengar mot tid. Och köpte hus i Kungsbacka, som är den av Göteborgs kranskommuner där husen är absolut dyrast.

Och "Ett eget hus i Kungsbacka köptes, och sedan en lägenhet i Morzine i franska alperna."

Han har ett annat företag numera, där han tar ut en lön som är hälften av den hade innan.

Den familjen behöver nog inte äta blodpudding många dagar i månaden.

Vad är det som är gräsligt? Självklart få förunnat att kunna göra så, men gräsligt kan jag inte se att det skulle vara?

 

[Red_Chili]

Jag skulle verkligen inte ha möjlighet att gå arbetslös nu, eller att byta ner mig till lägre lön.

Däremot är jag ingen som jagar "så hög lön som möjligt" och jag drömmer inte om att bli rik på pengar på riktigt, inte att jobba mig till det i alla fall. Såklart skulle jag inte klaga om jag plötsligt fick en stor summa pengar utan ansträngning eller en orimligt stor löneförhöjning, men jag vill inte jobba så mycket som krävs för att ha massvis av pengar.

Det jag drömmer om, det är att flytta till ett litet hus långt ifrån allt. Vore skönt att jobba på distans för att göra det möjligt och det vore såklart skönt om jag inte behövde jobba heltid för att få det att gå runt ekonomiskt.

 

[Smulu]

Vad är det som är gräsligt? Självklart få förunnat att kunna göra så, men gräsligt kan jag inte se att det skulle vara?

Det är liksom hur det framställs i artikeln.
Från 100.000 kr till O kr och sen när man läser vidare så berättas det om hus i Frankrike…

 

[hundtant]

Mm läste hela nu… 50.000 / månad är inte direkt en låg inkomst.

Men visst det är ju bra för honom att ha insett att pengar inte är allt.

Så handlar egentligen artikeln om att våga bryta upp och välja en ny väg?

Vad är det som är gräsligt? Självklart få förunnat att kunna göra så, men gräsligt kan jag inte se att det skulle vara?

Det redaktionella valet är det gräsliga. Reportagen om att byta livsstil och flytta ut på landet står som spön i backen, och då blir det något mer allmängiltigt om man väljer personer som inte är alltför långt från oss andra. Den här killen är ju uppenbarligen så välbärgad att han kan göra precis vad han vill.

Det påminner om ett många många år gammalt reportage i en tidning nära mig. Det handlade om att sätta guldkant på pensionärstiden, paret som intervjuades hade köpt en vingård i Frankrike.

DN har en artikel på samma livsstilstema i dag, en kvinna som lämnade nåt toppjobb för att flytta till sin tinderdejt på landet där hon odlar blommor idag. Verkar något mindre verklighetsfrämmande än mannen i ts som GP skriver om.