Tänk om man inte "klickar" med hunden?

[Alisa]

Lite konstig rubrik men i alla fall jag går i hundköpstankar och har gjort det i massa år. Men det passar inte just nu in i mitt liv och dessutom så är jag helt förvirrad bland raserna. Har ingen anning om vad jag vill ha för hund. Ändrar mig hela tiden.
Men en sak som jag tänkt mkt på. Tänk om inte personkemin alls stämmer? Tänk om man helt enkelt inte gillar sin hund?
Jag har passat rätt mkt hundar under min uppväxt. Bara TVÅ av dom har jag verkligen fallit för helt.
Har ni någon gång haft en hund som ni inte alls klickat med? Vad gjorde ni då?
Nu pratar jag väl inte direkt om när man väljer fel ras.. utan mer när man valt rätt ras men där individen känns helt fel.
Ni får gärna berätta om erfarenheter kring detta... Om ni hänger med om vad jag menar och har några

 

[eldione]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Jag har också tänkt på det de senaste dagarna. Jag ska snart ta över en hund som den förre ägaren inte riktigt klickat med. Innan har jag inte tänkt på det men nu börjar jag bli orolig, tänk om inte jag heller skulle klicka med hunden det får inte hända.
Fast jag har aldrig haft svårt för det tidigare i alla fall.

 

[Springer]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Jag har också tänkt på det de senaste dagarna. Jag ska snart ta över en hund som den förre ägaren inte riktigt klickat med. Innan har jag inte tänkt på det men nu börjar jag bli orolig, tänk om inte jag heller skulle klicka med hunden det får inte hända.
Fast jag har aldrig haft svårt för det tidigare i alla fall.

Är ni många som vill ha hunden? Annars du kanske kan be att få ha den på prov i 2 veckor för att se om ni passar ihop och om den har förutsättningar att utvecklas i den riktning du hoppas på.

 

[Milosari]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

det är inte en omöjlighet att valpen inte utvecklas i den riktning man vill, och därför inte motsvarar ens förväntningar. i såna fall kan det vara en idé att omplacera. men det är nog bra om man har utbildat hunden lite och inte säljer den vid könsmognadsperioderna. för rasrena vuxna, väluppfostrade och något utbildade hundar finns en stor marknad och många goda hem.

 

[FjantaZ]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Jag har haft en hund som jag inte "klickade" med enligt TS ord. Först fick jag och min dåvarande pojkvän en rottistik på foder som uppfödaren omplacerat till oss de den förre fodervärden inte tagit hand om hunden på rätt sätt... Denna tik trots sin taskiga bakgrund var "min drömhund" lagom tuff och lite enveten...Dock stod x:et på alla papper och bestämde sig för att utbilda henne till räddningshund vilket gjorde att jag enligt alla tränare inte längre fick träna/tävla med hunden för att dessa två skulle knyta an bättre. Hade då tränat upp hunden så den var startklar för Lydnadsklass 1. I min irritation o brist på hundträning fick jag först låna hundens lillasyster (samma mamma) av uppfödaren. Denna tik hade ej bilvit såld o var 7 mån o totalt otränad... Denna var oxå totala motsatsen till syrran (1:a hunden)...feg, hågsen, vek....efter 6 mån tillsammans o iom att förhållandet brast lämnade jag tbx henne till uppfödaren som då ägde halva och jag halva men detta för att hon och jag passade inte ihop...Jag var psykiskt för tuff i min träning...Jag pajade massor genom impulsiva nej som korrigering när hunden gjorde fel på saker som hon kunde, t.ex. stack efter apporten fast jag sagt stanna kvar o dylikt...svårt att förklara men jag fann iaf det bättre att denna hunden kom till en person som passade henne bättre och som därigenom kunde bygga upp hennes självförtroende... Ledsen att detta blev långt men hoppas att det ger dig lite svar iaf...

Jag har lärt mig till framtiden att vara noga med mitt val av hund och då speciellt hundens personlighet och temprament...

Tänk igenom vad de hundarna som du känt att du älskat haft för goda egenskaper och leta efter det, samt att hunden ska passa in i din vardag...

Lycka till...

 

[FjantaZ]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Är ni många som vill ha hunden? Annars du kanske kan be att få ha den på prov i 2 veckor för att se om ni passar ihop och om den har förutsättningar att utvecklas i den riktning du hoppas på.

Ibland är inte 2 v lagom lång tid...Hade min hund på prov i 2 mån men det ar efter 6 mån som jag kände att detta går inte...läs med om det ovan...

 

[Alisa]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Tack för det långa svaret

 

[eldione]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Är ni många som vill ha hunden? Annars du kanske kan be att få ha den på prov i 2 veckor för att se om ni passar ihop och om den har förutsättningar att utvecklas i den riktning du hoppas på.

Jag ska ha henne på prov i 1-2 månader, men det skulle kännas så fel om man skulle bli tvungen att lämna tillbaka henne ändå. Men jag tror inte det blir så, vi hör nog ihop

 

[cassiopeja]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Jag har haft en hund som jag inte alls passade ihop med. Vi kom verkligen inte överens alls, jag tror till och med att han tyckte sämre om mig än jag om honom... Jag hade honom i ett halvår, och på det halvåret var det väl bara totalt typ 5 dagar som jag inte grät av ilska och vanmakt... Jag gick kurs och besökte hundpsykolog för att försöka få oss att fungera tillsammans, men tillslut orkade jag inte längre utan lyckades som tur var omplacera hunden.

Jag tycker det är skitsvårt att köpa hund, för oavsett ras har man ju ingen aning om ifall personkemin stämmer när man bär hem ett 8 veckors knyte. Jag har tyvärr alltid haft ganska knepig personkemi när det gäller att komma överens med djur (även människor ibland) - dom som inte älskar mig hatar mig. (när jag red var det tex många snälla hästar som blev rent elaka när jag kom i närheten, men även tvärtom, "knepiga" hästar som älskade mig). Så jag har alltid varit väldigt beroende av att personkemin stämmer för att en relation till ett djur ska fungera. Då är det extra nervöst att köpa en hund som man inte känner.

Nuvarande hunden är jättetrevlig, det fungerar bra och jag gillar honom. Men sen är han kanske rent praktiskt inte riktigt den hund jag skulle vilja ha haft, då han är rädd och skällig och saknar arbetsvilja. Men det känns som om jag får lägga mina träningsdrömmar åt sidan - huvudsaken är att jag har en hund jag kommer överens med och fungerar med till vardags!

 

[Lenis]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

knapp

Det är svårt det där. Man ser ju inte mkt av personligheten-bortsett från mer tuff eller lugn- på en 8-veckors.

Lillkillen jag har nu är egentligen inte det jag vill ha, eller rättare sagt är han det absolut till 50% och absolut inte till 50%. Jag trivs ypperligt med att han är bra på att slappna av, tar det mesta med ro, anpassar sig fort till nya miljöer osv.

Däremot är han för vek för mig egentligen, och sånt är så svårt! Jag är van att ha hundar man måste ha fingret i ögat på hela tiden för att de inte ska börja fundera på att ta över, att lugn men en vilja av stål och korrigering direkt nåt börjar vingla iväg.. det är det som funkat bäst. Nu har jag en hund som då & då reagerar på saker med hysterisk ängslan, oavsett hur lugn & vänlig man är och det gör mig TOKIG..

Som när han ska gå in genom porten här. Nu har vi fått honom att gå själv, men så fort han kommer in kryper han längs golvet under ett element Jag låtsas som ingenting när han gör sånt för att inte förstärka men man börjar ju fundera hur det står till.. Likaså att träna lydnad, det lilla man gör med en så liten.. jag kan säga "sitt" med världens gladaste röst, har aldrig korrigerat ett fel utan bara inte gett godis, men han kastar sig på marken & ålar iväg om han inte gör rätt direkt Jag är inte VAN vid en hund som "löser" allt den inte förstår/vill/gillar med att springa sin väg! Han gillar inte att gå ut heller, om han förstår man ska rasta honom så springer han iväg med svansen mellan benen och jag står & funderar på när jag blev ett monster & hur f-n det står till med kontakten.. man borde ha.

Nu funkar han j för det mesta jättebra men att gå på tå & LIRKA med en hund hela tiden gör mig så attans frustrerad. Han har liksom ingen will-to-please alls och det saknar jag verkligen. Men lustigt nog så utvecklas han ju och miljöträning osv går kanon. Bara det att halva peruken ryker ibland när jag sliter mittt hår

 

[FjantaZ]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

känner igen mkt men min vovva klistade sig intill vänster ben och lämnades ej den platsen =/

 

[Smokey]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Har alltid rätt många hundar och "klickar" endast med ett fåtal. Två hitintills och jag är uppe på min 9.de hund just nu. Så 1/4 klickar det med, ungefär

Nåväl, det är jag då, som har svårt för att verkligen älska hundar som gör en besviken, speciellt om det är upprepade gånger. Dessutom har jag väldigt många krav, vilket gör att många individer aldrig lyckas leva upp till detta. Så ja, jag har farvoriter. Dock ska man inte haka upp sig på sådant, det är ingen katastrof. Även de hundar som inte är farvoriter är äldigt bra och trevliga, jag tycker mycket om dem och en stor del av utmaningen är ju att ta den där hopplösa hundvalpen/hunden och göra den till sin drömhund

Kom ihåg att du inte får en färdig hund - även om du tar en vuxen. Du får forma den, träna och umgås med den på ett sätt som gör att ni kommer att passa varandra allt bättre Om det inte är något alldeles fel så kommer ni att "Klicka". Kanske inte vid första ögonkastet, men förr eller senare...

(Dock har jag själv upplevt ett undantag med min 5.te hund, en rottweiler. Redan som 4 mån valp blev han aggressiv mot andra hundar, därefter även mot människor. Aldrig mot mig. Det visade sig att han hade en tumör i hjärnan och han avlivades strax före sin 3 års dag, efter att nästan ha dödat min tikvalp på 5 månader... I detta fallet var det alltså något som inte klickade mellan oss. Jag tyckte synd om honom, men kunde aldrig älska honom ordentligt p g a hans beteende. De år vi fick så kämpade jag dagligen med hans temprament och när resultatet kom fanns det tyvärr ingen annan utväg.)

 

[liten82]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Jag tror att man kan "klicka" i olika grader, precis som med människor..
Rottweilern jag hade var verkligen MIN hund, förutom de fysiska så så var hon perfekt Rolig att träna, underbar till vardags osv. Vi verkligen "klickade" direkt!
En av de hundar jag har idag (Kelpie) har jag haft jättemycket problem med.
Eller, egenligen inte med han, utan med mej själv.
Jag har haft jätteproblem med vissa av hans sidor, haft svårt att hantera dom. I början blev det mycket konflikter och vi "klickade" inte alls.
Orsaken var väldigt egoistisk. Jag ville att han skulle vara nåt han inte var, vilket skapade konflikter som förstörde våran relation jättemycket.
Så fick jag en utskällning av en bekant en dag, hon sa helt kallt åt mej att
"nu för i helvete ser du hunden för den han är, eller så omplacerar du honom, det är en helt underbar hund.."
Då kom jag ju på att de allra flesta sidor hos honom är ju helt underbara
Så, egentligen "klickade" vi inte direkt och han kommer alltid att ha sidor som jag har jättesvårt för, men å andra sidan har han lärt mej mer än någon annan hund, och jag tycker inte mindre om honom är Rottisen
Jag har lärt mej blunda för de sidor jag har svårt för och försöker se alla hans fördelar istället- vilket är MÅNGA!!

 

[Priscilla]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

jag och min hund har nog aldrig riktigt klickat... jag älskar honom verkligen, han är så underbar på så många sätt... men det är nånting som inte stämmer mellan oss. Mest är det nog iofs att jag valde fel ras från början. Det mesta jag stör mej på hos honom är rastypiska drag som dessvärra är väldigt svåra att arbeta bort (svårmotiverad och reserverad bland annat).
Däremot ångrar jag inte att jag köpte honom. Han lär mig så himla mycket och är en väldigt intressant hund att jobba med, när man själv känner att man "orkar". Somliga dagar sitter jag och tjuter och önskar att jag aldrig hade skaffat hund. Men så är det kanske för alla förstahundsägare som hade alltför storslagna planer

Jag tror i alla fall att, om några år när han fått mogna (och jag med för den delen), att han kommer att bli en väldigt trevlig följeslagare genom livet. Jag tror på oss, men vårat "klick" kommer nog ta ett tag att jobba fram..

 

[Skogstrollet]

Sv: Tänk om man inte "klickar" med hunden?

Min förra hund, Billie, klickade jag inte med. Jag älskade hunden och slet för att få det att fungera (hon var dessutom väldigt speciell, hyperaktiv och alltid upp i varv). Jag misstänker skarpt att det är något jag framkallade själv. Hon kände förmodligen av min frustration. Nu blev det ju så att hon hade mycket dåliga höfter och armbågar och pga det fick somna in för lite över en månad sedan. Jag var nära att omplacera (innan jag fick resultatet) på höftröntgen men bangade i sista sekunden för att jag så gärna ville få det att fungera. Hade hunden varit frisk hade nog ändå rätt sak varit att omplacera henne till någon som förstod henne och gillade henne som hon var. Jag misstänker att det hade slutat så om jag haft henne kvar. Trots allt.

Loka 2,5 år som jag haft sedan i början på sommaren (som kompis till Billie och "efterträdare") har jag nu långsamt börjat klicka med. Först när hon blev ensamhund kom den Riktiga Loka fram ur sitt skal och vi har fått en mycket bra kontakt. Hon är mycket mildare, mjukare, nästan vek men ändå framåt och har nu fått en fin will-to-please som hon helt saknade hos uppfödaren innan. Uppfödaren tyckte givetvis om hunden men DE klickade inte alls. Hon sa det rakt ut: "jag har tröttnat på henne, inget funkar, vi förstår inte varann".
Så jag fick henne. Och Loka och jag - vi funkar.
Istället för att gå med tummen i ögat (som med Billie) kan jag slappna av och till och med skämma bort hunden ibland. Jag behöver inte härja och rya, utan kommunicerar med Loka med mycket lätta signaler.

Klickar det så klickar det. Gör det inte det får man ta ställning till hur man vill göra.

Men även om det inte klickar direkt, så lär man sig ändå med tiden att älska sitt djur och ångrar sig sällan.