Tänker jag rätt?

[caradan]

Min dotter som i år blev 10 ska få sin första egna ponny.
Hon är ca 145-150cm lång och väger runt 40kg.
Eftersom hon inte har haft egen häst innan så har jag tänkt att köpa en b-ponny. Detta pga det blir så mkt lättare för henne att kunna sadla/tränsa själv och även att handskas med hästen. Sen även eftersom hon inte tävlat mer än klubbtävlingar och pay n jump så blir det svårt att hävda sig mot de som är 15-18 år och tävlar c ponny.
Hon ser inte för stor ut på b-ponny (maxad) men det kanske bara blir ett år eller max två hon kan ha den men samtidigt så kanske det är det bästa att byta då då mer erfarenhet finns?
Tänker jag rätt eller fel??

 

[Lycanthrope]

Sv: Tänker jag rätt?

Jag skulle nog ändå satsa på en ponny hon kunde ha lite längre, alltså en lite större ponny.

 

[Yttik]

Sv: Tänker jag rätt?

Hade valt C ponny.

 

[Lajke]

Sv: Tänker jag rätt?

Jag hade också satsat på en C-ponny istället.

 

[Pannica]

Sv: Tänker jag rätt?

Hade oxå valt en stabil och rutinerad C-ponny!

 

[caradan]

Sv: Tänker jag rätt?

Kanske ska tänka om då, dock så blir det inget direkt tävlande med en cponny då höjden på hinderna blir för höga mot vad hon vill. 80cm i LC är högt.
Så svårt!

 

[Lajke]

Sv: Tänker jag rätt?

Men hon kan väl tävla lägre klasser tills hon vågar högre?

 

[fjordtokan]

Sv: Tänker jag rätt?

För mig tar det ca 1 år innan jag känner att jag "känner" en häst. Jag tycker det är taskigare mot dottern att ha en häst att fästa sig vid i kanske 1-2 år innan hon måste köpa ny igen och då tar det ju också en stund innan det nya ekipaget kan ge sig ut och tävla.

Det är stor skillnad på att hoppa 80 cm med en b-ponny och hoppa 80 cm med en c-ponny.

Angående att kunna sköta hästen själv. Jag är 160 cm lång och jag har inga problem med att rykta och sadla en häst på 180. Använder pall ^^

 

[Karre]

Sv: Tänker jag rätt?

Jag tycker du tänker rätt, vet hur hopplöst det är för de små att sadla en större ponny, även om ridningen fungerar. Lite trist är det dock om man måste göra sig av med ponnyn efter så pass kort tid, det är jobbigt det med. Ett dilemma! Men det är inte så kul då barnen inte kan klara saker de borde klara pga att hästen är för hög. De lär sig ju bättre/snabbare ju mera de kan få utföra själva. Det viktigaste tror jag dock inte är storleken, utan att leta efter en passande individ och inte se sig blind på mankhöjden. En tillräckligt snäll häst kan barnet ställa en pall bredvid då det ska sadlas och tränsas. Tävlingar är endast en liten del av hästhavandet, det viktiga är att det fungerar i vardagen.

 

[pulkaskurk]

Sv: Tänker jag rätt?

Nej jag hade ÍNTE köpt en B-ponny.

Jag hade utan tvekan köpt en C eller D-ponny, rätt individ är viktigare än några centimeter hit eller dit.
Jag tror inte dottern din kommer ha problem att kunna borsta/sadla/tränsa en större ponny.
Dessutom kan fler vuxna rida C/D ponnyer och det är då lättare att få hjälp att rida till ponnyn av tex tränare med jämna mellanrum.
För det är väldigt få barn som klarar av att rida sina ponnyer rätt utan oftast behövs det ngn vuxen som korrigerar med jämna mellanrum så barnet får ut mesta möjliga av ponnyn.
Dessutom kommer hon mest troligt fästa sig otroligt mkt vid sin första ponny, är det då en C/D ponny kommer hon mest troligt att kunna ha kvar ponnyn även när hon blir vuxen om hon inte blir väldigt lång.
Så jag hade utan tvekan köpt en större ponny som räcker länge, har sett så många krossade hjärtan hos småflickor för att ponnyn måste säljas pga storlek.

 

[Vira]

Sv: Tänker jag rätt?

Jag tycker att det inte är ett självklart val åt något av hållen. Jag var till och med lite större än din dotter när jag fick min första ponny, en b-ponny. Det var helt perfekt - jag kunde hantera henne själv, och hon var precis lagom i ridningen. Problemet kom efter ett och ett halvt år när jag växte ur henne och var tvungen att sälja. Jag grät i ett år efter det.

Jag har sett flera barn i din dotters ålder som fått c-ponny. I samtliga fall har det gått bra till sist, MEN det har krävts massor av tårar, skrik och privatlektioner för att de efter något år ska fixa ponnyerna hyggligt. Jämfört med min b-ponnytid där allt var enkelt och roligt har jag tyckt synd om dem många gånger. En annan viktig aspekt är att ett så litet barn behöver en läromästare, men om ett par år kommer hon kanske vilja ha en lite svårare häst med större kapacitet, och därmed vilja byta i alla fall. Det beslutet är bra mycket svårare att fatta än om man är tvungen att sälja en för liten ponny.

Jag tror att du får avgöra det efter hur tuff din dotter är. Vissa bekanta som har fått för stora ponnyer har många gånger varit nära att ge upp totalt och lägga ned ridningen, andra har varit tuffare och det har gått bra ändå. Om jag hade fått en c-ponny när jag var elva hade jag nog samlat frimärken idag ... .

 

[Sparrisen123]

Sv: Tänker jag rätt?

Jag säger väl tvärt emot alla andra då
Eller nej, men jag säger såhär: Uteslut inte b-ponny som ett alternativ! Jag har gråtit många tårar i mitt liv för att jag gick miste om b-ponnytiden som "alla andra" ungar hade (började med c-ponny). En b-ponny är mindre, lättare att fixa med själv, inte fullt lika stark...
Vad vill dottern? Vill hon ha en b-ponny som hon kanske växer ur snabbare, eller vill hon ha en c-ponny? En stor c-ponny kanske känns väldigt stor, medans en liten c-ponny växer hon ju ur samtidigt som hon växer ur en maxad b-ponny.

Skulle det vara mitt barn skulle jag nog titta på stora b-ponnyer av lite rejälare modell som ändå inte blir tunga, och mindre c-ponnyer (runt 135) i samma format. Vissa småponnyer tar mycket längd, jag vet flera b-ponnyer som bär upp ganska långa ryttare (uppåt 160 cm, en tog ännu längre ryttare!) så något sådant hade jag nog helst viljat hitta.

 

[Myzan87]

Sv: Tänker jag rätt?

En större b-ponny alt en mellanstor c-ponny. Lilltjejen i stallet (ja, hon är inte så liten längre...) har haft sin c-ponny rätt så länge och den klarade hon bra höjdmässigt.

I och med att hon är så pass lång redan så klarar hon nog höjden rätt så bra. Dessutom kommer hon växa lite till. Fast det är kanske bättre att höra med dottern för att se vad hon tycker? Åk och titta på några i olika storlek och låt henne känna sig fram vilket hon tycker fungera

 

[pulkaskurk]

Sv: Tänker jag rätt?

Jag tycker att det inte är ett självklart val åt något av hållen. Jag var till och med lite större än din dotter när jag fick min första ponny, en b-ponny. Det var helt perfekt - jag kunde hantera henne själv, och hon var precis lagom i ridningen. Problemet kom efter ett och ett halvt år när jag växte ur henne och var tvungen att sälja. Jag grät i ett år efter det.

Jag har sett flera barn i din dotters ålder som fått c-ponny. I samtliga fall har det gått bra till sist, MEN det har krävts massor av tårar, skrik och privatlektioner för att de efter något år ska fixa ponnyerna hyggligt. Jämfört med min b-ponnytid där allt var enkelt och roligt har jag tyckt synd om dem många gånger. En annan viktig aspekt är att ett så litet barn behöver en läromästare, men om ett par år kommer hon kanske vilja ha en lite svårare häst med större kapacitet, och därmed vilja byta i alla fall. Det beslutet är bra mycket svårare att fatta än om man är tvungen att sälja en för liten ponny.

Jag tror att du får avgöra det efter hur tuff din dotter är. Vissa bekanta som har fått för stora ponnyer har många gånger varit nära att ge upp totalt och lägga ned ridningen, andra har varit tuffare och det har gått bra ändå. Om jag hade fått en c-ponny när jag var elva hade jag nog samlat frimärken idag ... .

Fast skrik, tårar och privatlektioner beror ju inte på hur hög ponnyn är.
Det beror ju på att de valt en för svår ponny för ryttaren.
Samma sak med läromästare och kapacitet, en bra läromästare har en gedigen utbildning och gör rätt om ryttaren gör rätt.
I mina ögon går en läromästare åtminstone MSV klasser och innan ryttaren har kommit så långt tar det lång tid.

 

[ponnymother]

Sv: Tänker jag rätt?

Jag tycker du tänker rätt! Min dotter var iof 7 år när hon fick sin första ponny som var en bponny på 116 cm. Men hon kände att hon rådde på den, kunde sadla och tränsa själv, dock kanske inte riktigt första året
Hon hade mycket roligt med den ponnyn som var trög när dottern var sju-åtta år, men blev piggare och busigare ju äldre dottern blev. Detta var dock ingen tävlingsponny så när det var dags för det bytte vi, och då till en cponny. Sen när dottern ville avancera i klasserna blev det byte till en ny cponny, och dom tävlar nu nationellt.
Så jag tycker att är bättre att köpa en trygg, lite äldre bponny först för sen krävs det kanske en duktigare ponny ändå

 

[Cicci]

Sv: Tänker jag rätt?

Men om du köper en lite kraftigare maxad b-ponny så borde din dotter kunna rida den i flera år. Min kusin som nu går i 7:an har en b-ponny som favorit på ridskolan. Nu börjar hon få lite för långa ben för att det ska se helt harmoniskt ut men ponnyn i fråga är rätt viktbärande och har tom fått gå med på vuxenlektioner då det krisat.

Jag skulle inte utesluta varken c- eller b-ponny utan åka och titta på det som finns i närområdet och sedan välja den ponnyn som verkar bäst, oavsett storlek. Min familj köpte två islandshästar på runt 135 cm när jag var 10 år och förutom att de var lite svåra att komma upp på barbacka så hade jag inga problem med hantering eller ridning av dem.

 

[Cicci]

Sv: Tänker jag rätt?

Kan tillägga också att jag har en 6 åring som brukar hjälpa till med min 135 cm höga islandshäst. Hon tom sadlar själv med hjälp av en pall. När vi är ute och rider kan hon rida själv och går jag brukar hon trava iväg i förväg för att jag är så långsam . Så det beror helt och håller på hästen.

 

[Kiwifrukt]

Sv: Tänker jag rätt?

Jag var elva år, 139 cm lång och 26 kg tung när jag fick min B-ponny. Han kunde absolut ingenting, så jag fick lära upp honom själv, och innan vi hann börja tävla tillsammans var jag för gammal. Växte ur honom helt gjorde jag aldrig, han var ganska stor och grov, men jag är inte mycket längre än din dotter idag i vuxen ålder.

När jag var tretton skaffade vi ponny nummer två, en maxad C-ponny. Det är tio år sen, och hon är fortfarande min huvudsakliga ridhäst. I och med min något... eh... minimala storlek så tävlade jag C-ponny hela ponnytiden ut, och det var många som inte var äldre än din dotter i C-ponnyklasserna, åtminstone på de lägre nivåerna. När jag var sexton hade alla mina jämngamla redan gått över till stor häst.

Jag hade aldrig velat vara utan min B-ponny, inte för något i världen, men jag hade snälla föräldrar som lät mig ha två stycken. Jag hade nog trots allt satsat på en C-ponny åt henne, skillnaden mellan en B-ponny som är 129 och en C-ponny som är 135 är inte stor rent höjdmässigt, men C-ponnyn har hon tid på sig att träna ihop sig med och kunna tävla och utvecklas. Vill hon inte tävla är det naturligtvis inte lika viktigt. Men det är jobbigt att göra sig av med en ponny man tycker mycket om också, om man växer ur den. En större ponny kan hon ha längre.

 

[Vira]

Sv: Tänker jag rätt?

Fast skrik, tårar och privatlektioner beror ju inte på hur hög ponnyn är.
Det beror ju på att de valt en för svår ponny för ryttaren.
Samma sak med läromästare och kapacitet, en bra läromästare har en gedigen utbildning och gör rätt om ryttaren gör rätt.
I mina ögon går en läromästare åtminstone MSV klasser och innan ryttaren har kommit så långt tar det lång tid.

Naturligtvis har temperamentet största betydelsen, men om en ponny är en decimeter högre måste den vara bra mycket snällare än en mindre ponny för samma hantering. Allt blir så mycket större, från språng över hinder till steg till avramlingshöjd och att sadla och tränsa. I alla fall för en rädd elvaåring - för mig var storleken superviktig!

Då tänker vi olika om läromästare - min första gick inte högre än LB (möjligen LA om hon fått en duktig ryttare), men var en perfekt läromästare upp till den svårighetsgraden. Jag tycker inte att en läromästare för en nybörjare måste fixa MSV, då blir det inte många (billigare) ponnyer kvar .

 

[pulkaskurk]

Sv: Tänker jag rätt?

Naturligtvis har temperamentet största betydelsen, men om en ponny är en decimeter högre måste den vara bra mycket snällare än en mindre ponny för samma hantering. Allt blir så mycket större, från språng över hinder till steg till avramlingshöjd och att sadla och tränsa. I alla fall för en rädd elvaåring - för mig var storleken superviktig!

Då tänker vi olika om läromästare - min första gick inte högre än LB (möjligen LA om hon fått en duktig ryttare), men var en perfekt läromästare upp till den svårighetsgraden. Jag tycker inte att en läromästare för en nybörjare måste fixa MSV, då blir det inte många (billigare) ponnyer kvar .

Njae jag håller inte med, stor som liten ska stå stilla när man ber om det.
Visst sadeln ska upp 1 dm till men det finns pall
1dm skillnad i avramlingshöjd tror jag inte man märker, hästen behöver inte ha stor gång och stora språng bara för att den är större.
Min islänning har längre travsteg än mitt fullblod om jag inte reglerar det, islänningen är 135 å fullblodet 164
Men islänningen har stort steg för sig storlek och fullblodet litet.
För dig tror jag det sitter psykiskt i storleken
För testar man massor av olika hästar så ser man fort att det kan skilja sig mkt mer än vad man tror, åt det hållet man inte tror det ska gå åt.

Det du förklarar benämner jag som snäll barnponny, inte läromästare.
För mig är det två skilda saker.
Men en snäll barnponny är inte fel om det är det behovet man har