Ta emot ny hund??

[Iaraphel]

Vet inte om ni minns... men för ett halvår sedan ungefär (eller mer) så skrev jag (i chocktillstånd) om olyckan då våran två månadersvalp lyckades bli halvt ihjältrampad av pollen och sedan också avlivad då hans liv inte gick att rädda.

Hela familjen sörjer ju våran älskade BUSTER fortfarande, och kommer alltid att göra, och ångesten för vad som hände och vad vi kunnat göra annorlunda kommer alltid finnas där....

Men nu har vi fått en förfrågan om att ta emot en hund från samma kull, vars ägare som köpte den var "psykiskt psyk" och hunden kom tillbaka till uppfödarna som nu vill att vi ska ha den...

Det första man tänker är ju NEEEEJ... vill ju ha min Buster, min älskade lilla Buster.... Men han kommer aldrig tillbaka. Och denna lilla vovve behöver ju ett hem...
Men tänk om vi har ihjäl den också????

//Joiz

 

[Mammadutt]

för det första, det var en olycka? för det andra går inte Buster ersättas, men ni kan älska en annan hund. För det tredje så har ni lärt er att inte ha med en valp kring hästben så jag tror det skulle gå alldeles utmärkt om ni tar chansen.

 

[Iaraphel]

för det första, det var en olycka? för det andra går inte Buster ersättas, men ni kan älska en annan hund. För det tredje så har ni lärt er att inte ha med en valp kring hästben så jag tror det skulle gå alldeles utmärkt om ni tar chansen.

Grejen var det att vi gjorde ju så gott vi kunde... vi hade honom kopplad, mamma skulle ut och gå med honom, hon skulle bara ge mig en jacka när jag skulle rida, satte fasst kopplet på dörrhandtaget... han hade innan alltid varit rädd för hästarna, men fick se en katt...

Så kan man rida till grannstallet som har fler hundar/valpar lösa springande i hagar, boxar bland hästbenen.. men de sparkas inte....