Svårt att hitta en trygg häst - leta efter annan ras än halvblod?

[Mia_R]

Mitt förra halvblod var väldigt intresserad när luftballongerna flög över huvudet på oss på låg höjd när vi var ute och red, att rida förbi fotbollsplanen där de hade blåljusen på motorcyklar, ambulans, polisbil och stegbilen, samtidigt som de visade skolungarna hur stegen gick att manövrera fick henne att glatt skritta på trots att varken hon eller jag varit i den situationen tidigare. Samma häst tyckte shettisar var jätteläskiga, i synnerhet om de gick i hagen och sprang emot oss när vi red förbi.

Jag har aldrig sett ett halvblod sätta iväg i bockserier på uteritter och då har jag stått i många stall genom åren, den enda som jag sett krångla med att backa ner i diken, buskage och hoppa omkring med benen åt alla håll var ett fullblod. Ett fullblod, en häst, en individ, inte alla fullblod.

 

[nightcrawler]

Jag har aldrig sett ett halvblod sätta iväg i bockserier på uteritter och då har jag stått i många stall genom åren, den enda som jag sett krångla med att backa ner i diken, buskage och hoppa omkring med benen åt alla håll var ett fullblod. Ett fullblod, en häst, en individ, inte alla fullblod.

Då skulle du sett min tant. I yngre dar så var hon en mästare på bockningar. Vid galopp i grupp gällde det att hon fick ligga först, annars stack hon förbi samtidigt som hon drog en hel serie med bocksprång



Det där med att vända på en femöring utan förvarning det tänker jag minst lika vanligt hos andra raser. Allt handlar om individer. Har ridit och kört en del travare. Det var en hel del sånt där med. Vissa vände även med vagn. En del säger ju att travare bara går rakt fram för dom är vana att springa förbi. Håller inte med där.

 

[EmmaBovary]

Jag är överlag en harig ryttare, sedan har omfattningen varierat. Jag avskyr att sitta på en häst som ser spöken överallt, som kan tvärnita och kasta sig åt sidan för minsta lilla. Många gånger har det såklart blivit värre för att jag är spänd, och tjuvhåller. Men om man ser till de gånger då jag ändå varit mitt bättre jag, hästarna varit regelbundet motionerade och genomridna så tror jag inte att jag kan se att det varit värre med ett halvblod än tex. min gamla russkorsning som jag hade när jag var yngre. Snarare så har vissa av halvbloden kunnat rulla på i galopp utan kast på en skogsväg, medans några andra gjort precis det som jag har svårt för. Gemensamt för de som rullat på schysst har kanske varit att de varit svårare att få stopp på, men det kan jag leva med på ett annat sätt. Haha, dvs. se till individen! Skulle jag köpa en ny häst senare i livet skulle det dock bli en ponny, mest på grund av storleken (jag är kort och har en kronisk sjukdom som gör min kropp lite oregelbunden i styrka och balans).

 

[Mabuse]

Då skulle du sett min tant. I yngre dar så var hon en mästare på bockningar. Vid galopp i grupp gällde det att hon fick ligga först, annars stack hon förbi samtidigt som hon drog en hel serie med bocksprång



Det där med att vända på en femöring utan förvarning det tänker jag minst lika vanligt hos andra raser. Allt handlar om individer. Har ridit och kört en del travare. Det var en hel del sånt där med. Vissa vände även med vagn. En del säger ju att travare bara går rakt fram för dom är vana att springa förbi. Håller inte med där.

Jag tror inte enbart det handlar om individer. Nordsvenskar och ardenners har enligt min erfarenhet ganska lite flykt, alltså tendens att vända på en femöring och sticka därifrån i full galopp om de får syn på nåt läskigt. Gissningsvis för att det är direkt uselt om en häst gör så när den är selad framför stockar i skogen, t ex. På samma sätt som jag sett nordsvenskar prövande sätta en fot på en pinne i skogen och se om man kan knäcka ner den och gå över, medan de riktigt prestationsstammade hopphästarna väljer ett skutt istället. Inte heller en jättebra idé med en häst som är tänkt att jobba i skogen med redskap.

Sen finns det ju alltid individer som avviker, men i allmänhet brukar man ju försöka avla hästar som reagerar på ett sätt som passar med det de är avlade till att göra. Typ att en hopphäst gärna får vara så hinderintresserad att den letar hinder och hoppar dem för skojs skull, och att en häst som ska jobba i skogen bör kunna stå still en stund utan att steppa runt alltför mycket.

 

[Karoliten]

Mitt förra halvblod var väldigt intresserad när luftballongerna flög över huvudet på oss på låg höjd när vi var ute och red, att rida förbi fotbollsplanen där de hade blåljusen på motorcyklar, ambulans, polisbil och stegbilen, samtidigt som de visade skolungarna hur stegen gick att manövrera fick henne att glatt skritta på trots att varken hon eller jag varit i den situationen tidigare. Samma häst tyckte shettisar var jätteläskiga, i synnerhet om de gick i hagen och sprang emot oss när vi red förbi.

Jag har aldrig sett ett halvblod sätta iväg i bockserier på uteritter och då har jag stått i många stall genom åren, den enda som jag sett krångla med att backa ner i diken, buskage och hoppa omkring med benen åt alla håll var ett fullblod. Ett fullblod, en häst, en individ, inte alla fullblod.

Oj jag har har/haft själv tre halvblod som bockat. Två för att de var glada ( halvblod m mkt fullblod) och en som tvärvände , upp med huvudet, bockade och gjorde caprioler. Har sett många tvärvändande halvblod genom åren. I de hästjobb jag haft har det funnits många krångliga men också bra halvblod.
Trillat av fler halvblod än fullblod och det fullblod jag trillade av halkade och la sig ned i en kurva

 

[nightcrawler]

Jag tror inte enbart det handlar om individer. Nordsvenskar och ardenners har enligt min erfarenhet ganska lite flykt, alltså tendens att vända på en femöring och sticka därifrån i full galopp om de får syn på nåt läskigt. Gissningsvis för att det är direkt uselt om en häst gör så när den är selad framför stockar i skogen, t ex. På samma sätt som jag sett nordsvenskar prövande sätta en fot på en pinne i skogen och se om man kan knäcka ner den och gå över, medan de riktigt prestationsstammade hopphästarna väljer ett skutt istället. Inte heller en jättebra idé med en häst som är tänkt att jobba i skogen med redskap.

Sen finns det ju alltid individer som avviker, men i allmänhet brukar man ju försöka avla hästar som reagerar på ett sätt som passar med det de är avlade till att göra. Typ att en hopphäst gärna får vara så hinderintresserad att den letar hinder och hoppar dem för skojs skull, och att en häst som ska jobba i skogen bör kunna stå still en stund utan att steppa runt alltför mycket.

Självklart så är det olika flyktbenägenheter efter vad dom är framavlade till. Men fortfarande så är det väldigt individuellt. Om man ska diskutera halvblod då, samt ett flertal raser till.

 

[Elo]

Jag har precis börjat tömköra in en 4 åring. Halvblod, precis som min egna, men väldigt olika i hur de gör när någ de inte känner igen händer. Min egen reagerar med GÖR ALLA SAKER!!!! när Hon inte riktigt förstår. Denne unghäst rör sig långsammare och långsammare, alternativ stannar helt, om han inte fattar. De är nog ungefär lika vakna och vaksamma i grunden, men de har väldigt olika sätt att hantera det.

Det tror jag att alla hästar har, dvs även en häst som är vaken kanske inte reagerar så starkt, medan en som kanske är rädd för färre saker reagerar större när den väl reagerar.

 

[mackan]

Jag har mycket halv och fullblod omkring mig sen decennier och jag måste säga att jag definitivt ser mycket bockiga och hariga SWB med ägare som knappt vågar rida ut annat än i skritt, trots väldigt duktiga ryttare och tävlande på MSV B-A nivå.

Så utan att dra alla över en kam så definitivt är det inte ovanligt på något sätt.
Jag upplever fullbloden (haft fullblod nästan hela livet) mer precis som flera redovisat i tråden - går fram överallt och inte hariga . Men återigen - det representerar inte en hel ras för den skull givetvis.

 

[Havsryttaren]

Det är ju en ras som är framavlad och avlas än idag för tjurfäktning. Så orädda och modiga är de men också tuffa med ett skarpt huvud och skall vara explosiva. Inte en hästras för vem som helst direkt. Min absoluta drömhäst men jag gillar också hästar med skarpt sinne

Min Lusitano är inte skarp eller explosiv,inte modig eller orädd hellerDäremot klok och nyfiken,hänger med på allt och litar mycket på sin människa.Blir hon rädd eller osäker stannar hon och spanar in det ” läskiga”,en klapp och ett uppmuntrande ord räcker för att fortsätta. Jag har alltid haft halvblod men köpte Lusitano nu på ” ålderns höst”,är handlöst förälskad och min kropp älskar dom mjuka gångarterna!

 

[Mia_R]

Jag har mycket halv och fullblod omkring mig sen decennier och jag måste säga att jag definitivt ser mycket bockiga och hariga SWB med ägare som knappt vågar rida ut annat än i skritt, trots väldigt duktiga ryttare och tävlande på MSV B-A nivå.

Så utan att dra alla över en kam så definitivt är det inte ovanligt på något sätt.
Jag upplever fullbloden (haft fullblod nästan hela livet) mer precis som flera redovisat i tråden - går fram överallt och inte hariga . Men återigen - det representerar inte en hel ras för den skull givetvis.

Fast hästägare som inte vågar rida ut har jag sett massor av, däremot så har det inte varit hästarna som varit knepiga utan att de ryttarna öht inte rider ut utan enbart rider i ridhus eller på bana, klart det blir problem att rida ut med ryttare som är fega och hästar som inte miljötränats.

Oj jag har har/haft själv tre halvblod som bockat. Två för att de var glada ( halvblod m mkt fullblod) och en som tvärvände , upp med huvudet, bockade och gjorde caprioler. Har sett många tvärvändande halvblod genom åren. I de hästjobb jag haft har det funnits många krångliga men också bra halvblod.
Trillat av fler halvblod än fullblod och det fullblod jag trillade av halkade och la sig ned i en kurva

Pållan gjorde något capriolliknande när vi red jakter, något hon älskade! Hoppade iväg framåt på bakbenen vid tallyho men gick sedan som en klippa över stock och stenmur, diken, vattenrutschkanor, parkbänkar, picnicbord, en bäddad säng med fladdrande lakan mm. Majoriteten av de som gick jakt var halvblod, enstaka fullblod.

 

[mackan]

Fast hästägare som inte vågar rida ut har jag sett massor av, däremot så har det inte varit hästarna som varit knepiga utan att de ryttarna öht inte rider ut utan enbart rider i ridhus eller på bana, klart det blir problem att rida ut med ryttare som är fega och hästar som inte miljötränats.

Det håller jag helt med om.
Kanske skrev lite luddigt men jag har gott om halvblod med erfarna inte rädda ryttare runtomkring också , som bockar iväg, vänder och kan fara runt på en femöring. De rids ut oavsett - men ja - jag tycker många är både hariga och betydligt skuttigare än de fullblod jag erfarit . Så återigen -det är ju knappast så att någon enskild ras har x eller y beteende.

 

[mackan]

Min Lusitano är inte skarp eller explosiv,inte modig eller orädd hellerDäremot klok och nyfiken,hänger med på allt och litar mycket på sin människa.Blir hon rädd eller osäker stannar hon och spanar in det ” läskiga”,en klapp och ett uppmuntrande ord räcker för att fortsätta. Jag har alltid haft halvblod men köpte Lusitano nu på ” ålderns höst”,är handlöst förälskad och min kropp älskar dom mjuka gångarterna!

Jag har aldrig upplevt Lusitano /PRE som varesig skarp eller explosiv (explosiv om man då menar något allmänt hoppigt och oberäkneligt ). De är avlade massor på just temperament och lätthanterlighet och Will to Please . Vilket gör dem till väldigt trevliga hästar generellt då de samtidigt är pigga och alerta . Det är rätt genomgripande för de två raserna . Du kan liksom inte ha en Luso som inte lyssnar om den ska tjurfäktars @Wonderwoman

 

[SiZo]

Min Lusitano är inte skarp eller explosiv,inte modig eller orädd heller☺Däremot klok och nyfiken,hänger med på allt och litar mycket på sin människa.Blir hon rädd eller osäker stannar hon och spanar in det ” läskiga”,en klapp och ett uppmuntrande ord räcker för att fortsätta. Jag har alltid haft halvblod men köpte Lusitano nu på ” ålderns höst”,är handlöst förälskad och min kropp älskar dom mjuka gångarterna!

Jag är lite sugen på någon sådan häst nästa gång. De verkar trevliga av det jag har läst.

Jag har ju alltid haft araber innan, men det är så förbaskat svårt att hitta ridna och utbildare araber som är till salu. Framförallt som jag vill ha ett sto med lite avelsvärde...

 

[Oknytt]

Hmmm... Svårt det där. Haft både kallblod, halvblod och fullblod. Fullblodet är enda hästen jag gång på gång trillat av på pga att han sett spöken i varje hörn och vänt på en femöring, gärna i kombo med att lätta lite fram å sen avsluta med en liten bockning. Sen kom jag på att hästis inte riktigt klarar av stärkelse och massa socker å peppar, peppar verkar han ha lugnat ner sig BETYDLIGT och är faktiskt en riktigt hygglig prick. Kallblodet (trots att hon var het och med mkt intern stress) var det coolaste på fyra ben. Halvblodet var "mäh", precis som med allt hos halvblod.

 

[Wonderwoman]

Jag har aldrig upplevt Lusitano /PRE som varesig skarp eller explosiv (explosiv om man då menar något allmänt hoppigt och oberäkneligt ). De är avlade massor på just temperament och lätthanterlighet och Will to Please . Vilket gör dem till väldigt trevliga hästar generellt då de samtidigt är pigga och alerta . Det är rätt genomgripande för de två raserna . Du kan liksom inte ha en Luso som inte lyssnar om den ska tjurfäktars @Wonderwoman

Man kan inte jämföra Lusitano med PRE. Helt olika raser som avlats för olika saker sedan Spanien förbjöd tjurfäktning till häst.

Explosiva menar jag med att de behöver ju ha mycket energi för att kunna snabbt ta sig från tjuren. Det behövs ju också ett skarpt huvud för att ha modet vid tjurfäktning. De är absolut trevliga men många är tuffa i huvudet. Säger inget om att de inte lyssnar? eller har mycket will to please. Skulle påstå att skarpa hästar ofta är mindre rädda av sig och inte ser "spöken" lika mycket.

Kan ta polishundar som exempel man har ju schäfer av en anledning och inte golden retriever. Schäfrar är trevliga hundar med will to please men de har ju ett tuffare huvud än en golden, vilket behövs för att fånga tjuvar tex.

 

[mackan]

@Wonderwoman jag är väl bekant med bägge raser och vet skillnaderna Mitt svar till @Havsryttaren var ju mer en ”förlängd spinnvidare” på begreppet ”explosiv” ”skarp” osv, än ett svar på ditt eget inlägg.

 

[prinsessfeminist]

Jag letar efter en trygg häst att tävla lättare klasser i hoppning och dressyr med. De hästar jag provat har alla varit för nerviga för mig... Funderar på om man ska leta efter andra raser än halvblodet? Vilka raser rekommenderar ni då?
Försäljningsstallen jag har varit i kontakt med säger att en sån som jag letar efter det är en sån häst alla vill ha men de finns inte längre då alla avlar på prestationshingstar och inte på hästar som ska passa hobbyryttare.

Connemara säger jag som tips.

 

[Lingon]

Jag håller med om att sitter man och är osäker blir hästen mer på tårna. Jag har ridit flera hästar som enligt ägaren är rädda för olika ting, men där de inte reagerat alls när jag ridit. Med det sagt har jag aldrig hos en annan ras än halvblod stött på att hästen reagerar så stort vid "fara". Det kan vara allt från att de kastat sig åt sidan, backat ner för diken och nästan ramlat, tvärvänt och stuckit, m.m. Detta oavsett om "faran" dykt upp plötsligt eller om hästen upptäckt den på flera meters avstånd. Jag har fått lära mig att ha 100% koll på omgivningen för att försöka undvika att ramla av. Stora reaktioner eller inget alls tycks vara deras grej.

Tillägg: Jag kom på att jag upptäckt fenomenet även hos tinker.

Alltså, det här är för roligt! När jag läste ditt inlägg så tänkte jag först att Jag definitivt har stött på det hos en annan ras än halvblod! Och tänkte skriva det. Sen läste jag klart ditt inlägg och såg att du upplevt det hos tinker också! Vilket var precis det exemplet jag skulle ta upp! Ha förvisso bara ridit en tinker men stora reaktioner mot läskiga saker var inte ovanligt. Rörelsemönstret var dock så långsamt och ryggen så bred och stadig att jag aldrig ens tappade balasen Men att helt plötsligt befinna sig 5 meter till höger var inget ovanligt!

 

[prinsessfeminist]

Så många gånger som jag ridit barbacka i alla gångarter och ibland i bara grimman skulle jag suttit i rullstol eller varit död om hästar uppfört sig på det sättet som beskrivs av vissa här i tråden. Det har då varit ponnyer, halvblod, varm- och kallblodstravare och fullblod. Låter mer som det sitter i huvudet på ryttaren än hästen.

Nja, jag både håller med, och inte...
Varje individ är olika, och jag har ungefär samma huvud själv (hoppas jag! ), vare sig jag rider den ena eller den andra av våra hästar.

Det är connemaror båda två. Den ena är väldigt pigg och framåt och totalt orädd för allt. Det finns inga spöken i genres värld, utan hon lyssnar bara på ryttaren.

Den andra, han är lite mer av filosof och kan skritta lååååångsamt om han vill. Men så snart något dyker upp som han inte känner igen, eller något han för all del känner igen, men har synpunkter på (stillastående eller rörligt spelar ingen roll), så reagerar han med att bli spänd.

Lyckas man inte känna av det i tid utan sitter och sover, så kan han göra en snygg vändning på bakdelen och vilja springa hem.

Det som hjälper är en uppmuntrande smekning på halsen och mer tyngd i sadeln och "ingen notis", så kan han fortsätta utan problem.

 

[MiniLi]

Det är så svårt att göra jämförelser såhär. Varje ryttare/hästmänniska har nog sina egna "kriterier" för när man anser att hästar är lugna/trygga/stabila eller nervösa/hispiga/reaktiva. Gissar att det hänger ihop med både ens erfarenheter (vilket typ av temperament man är van vid) och ens egna temperament som såklart behöver matcha hästen på något sätt.

Jag tycker tex att min unghäst är en väldigt okomplicerad häst, känner mig alltid trygg med henne även om hon är en väldigt pigg och vaken häst. Enda gångerna hon varit besvärlig är vid långvarig skada då hon vilat + gått i egen hage länge, men det tycker jag hör till normalt hästbeteende och jag tänker att alla hästar oavsett temperament kan bli lite knäppa under sådana förutsättningar. Jag har dock stallkamrater som tycker att samma häst är läskig och svår att hantera även när hon är i sitt "normaltillstånd".