Svårigheterna med att hitta kläder som faktiskt passar (utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 28)

Jag kanske borde nämna att med "kläder som håller" menar jag kläder som fungerar utanför kontorsmiljö, och som är enkla att tvätta.
Har nog aldrig köpt "kontorskläder" men har kläder från de kedjor du sågar som är ÷10 år gamla och alltså tvättade oräkneliga gånger utan att tappa form/färg och givetvis är de inte trasiga heller eftersom jag fortfarande använder dem.

Vet inte riktigt vad du menar med enkla att tvätta, men 40-60° tvätt och sedan hängas upp för torkning, räknas i min värld inte som svårtvättat.
 
Det finns en sak i den här tråden som jag inte riktigt förstår.

Om man köper kläder från de där kedjorna (online såväl som IRL) som som köper upp eller låter tillverka kläder på på socialt och miljömässigt sämsta sätt, så skulle jag inte förvänta mig vare sig att kläderna "håller storleken", eller håller (i betydelsen inte går sönder) alls mer än någon enstaka användning.

Varför ens köpa de här plaggen? Uppenbarligen så finns kläder som både håller storleken år efter år, även om viss storleksinflation förekommit, och som dessutom håller för formen och håller ihop i många år och många tvättar.

Varför göda den här klimat- och människoovänliga industrin?
Tror aldrig jag varit med om att kläder som köpes på de kedjor jag handlar kläder ifrån (9 gånger av 10 på Lindex, Åhléns (inte deras märkeskläder) eller KappAhl) bara håller ett par enstaka gånger. Byxorna jag har på mig nu börjar nog nå 7-8 år, toppen kanske börjar snudda på 4 eller 5 år. Hoodien är köpt i år dock, och inte från en kedja.
Har kläder tills de går sönder eller är slitna och t-shirts och sånt blir då sovkläder eller sånt jag har på mig när jag ska vandra, elda, måla... Så jag kommer nog fortsätta handla på dessa kedjor för hur jag använder och tvättar kläderna så fungerar det utmärkt för mig :)

Second hand köper jag främst saker till hemmet och en del toppar om jag skulle ha tur att snubbla över något. Byxor och kjolar är stört omöjligt för mig att hitta något, även om jag självfallet fortsätter att kika. Att beställa från nätet är ett nödvändigt ont när vissa storlekar och plagg endast finns online.
 
Visa bifogad fil 124006
Så unisex S motsvarade I detta fallet XXL woman.
Ja herr small verkar alltsomoftast vara jämförbart med dam Medium eller Large. Antar att det är för att de utgår från ngn slags normalkurva på hur stora herrar och damer brukar vara? Dvs att en Small herre kanske är 170 lång medan en small dam kanske är 160. Jag kan inte säga att jag tycker det är superjättekonstigt egentligen. Kan tänka mig att om det vore på samma skala skulle ju orden Medium och Small och XXL bli helt fel för herrarna. Tex om en ungdom som är 175 lång och smärt skulle köpa XXL och en 184 bastant herre skulle behöva köpa xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxL.

Gissar spontant att herrkläderna ocskå har större uttag för axlarna och mindre rumpvidd o större midjevidd för sina storlekar just eftersom statistiskt sett har ju herrar bredare axlar och mindre rumpa och i vissa fall ganska stor mage.
 
Senast ändrad:
Jag har skitsvårt att hitta byxor som sitter bra. Har damstorlek 34, är dom höga i midjan så glider dom neråt och man får hängbyxor. En del med kort midja kan bli trånga att knäppa knappen, men dragkedjan går bra. Mina jobbyxor är xxs, blir bra i midjan/rumpan, men blir då för korta...
Jag har hittat jeans på Lager 157 som jag trivs i, men måste alltid prova även om jag köper samma sort, för där kan det skilja på benlängd.

Fritidsbyxor som jag har vid vandring/hundträning är också rätt svårt, dom som har hög midja funkar inte. Har hittat några på Intersport som funkar.
 
Är 162 lång och lite timglasig. Jag köper helt enkelt bara inte saker som toppar utan stretch, byxor utan jeansstorlekar och klänningar. Har gått på flertalet bröllop i kjol och stretchtopp helt enkelt. Men faktum är att någonting litet händer för jag kan nu ibland hitta hela klänningar jag kan ha som inte är köpta speciellt där man kan välja hur stor bystdelen ska vara relativt mittdelen.

Så summan av kardemumman är att jag har haft ganska lätt att hitta byxor :) -jeans

(Levis, Diesel, Lee, sigh Blue Cult! (som inte finns längre) vad som). Det är praktiskt att ha två par normalt, så kan ett par vara i tvätten eller vänta på lagning. (mitt enda par kostymbyxor är väl Filippa K och en riktigt stor storlek och fick uppsydda och plockas fram någon gång vart femte år.)

Om jag vandrar någonstans så har jag jeans på mig, eller ett par Soc träningstights med lårfickor och så ev kjol över det.
 
Senast ändrad:
Har nog aldrig köpt "kontorskläder" men har kläder från de kedjor du sågar som är ÷10 år gamla och alltså tvättade oräkneliga gånger utan att tappa form/färg och givetvis är de inte trasiga heller eftersom jag fortfarande använder dem.

Vet inte riktigt vad du menar med enkla att tvätta, men 40-60° tvätt och sedan hängas upp för torkning, räknas i min värld inte som svårtvättat.
Håller med om att mina HM toppar har hållit i 5+ år och har en stretchklänning från HM som jag lite chockat upptäckte är 7+ år nu :D (pga gammalt facebookinlägg som kom upp så uppenbarligen är det säkert runt 10 år nu som klänningar varit lite lättare att köpa, :) ). (det verkar iofs vara lite olika vissa vänner klagar på att de noppar efter typ första tvätten, jag håller ju inte med men kan ju vara allitfrån olika tvättmaskiner till olika definition på noppor.)
 
Håller helt med om din uppfattning om storlekar. Och att ha 42,44 L är ju helt och totalt vanligt, medel osv tycker jag också även som medellång.

(wiki sa att storlek 18 U.S är plus size men hittade inte vad det motsvarar i EU eller Sverige.)
Screenshot_20230721_102616_Chrome.webp
 
Jag behöver strl 48
Ibland 50 för att tuttar och axlar ska få plats.
Bh ar är helt omöjligt att hitta.
Speciellt som jag inte kan ha bygelbh längre.
Har ju inte råd att gå till de bra butikerna heller.
Jag handlar allt från bonprix förutom jackor och regn/termobyxor som jag handlar från engelsons
 
Ett stilla förslag för att ta ner tonläget. Varför inte tipsa varandra om vilka märken och storlekar man själv använder vilken kroppsform man har (om man känner sig bekväm att berätta det så klart!) och som passar för olika kroppsformar.

Jag tror inte vi kommer så mycket längre än att vissa anser 40/42/44 som L och andra ser det som M.

Jag har en lång överkropp utan bröst och bred rygg med taxben. Vilket gör att vad som passar över rygg/love handles drunknar jag i på längden och fladdrar längre ner.Vad skulle passa mig?
 
Själv älskar jag min casall träningsbyxor av denna modell. Använder dom typ alltid, även ute på krogen eller fest. Ja alltså inte samma byxor i stallet som på fest utan dom finare på festen och mer slitna i stallet🙂
Screenshot_20230721_155311_Chrome.webp
 
Jag har raderat ett gäng inlägg + citatsvar där tonen tidvis blev ganska hetsig, och påminner återigen om att hålla god ton när ni diskuterar.

Jag ber er också släppa diskussionen om vad som är "plus size" och inte, eftersom det för det första känns som en väldigt svår sak att diskutera och för det andra känns rätt överspelat vid det här laget. Återgå istället till ämnet som nämns i både TS och rubriken, tack!

/Mod
 
Jag trodde TS menade plus size när hon skrev just det, alltså storlekar typ 50 och över. Det tog ett tag innan jag fattade att det handlade om storlekar en bit under det, som inte ens räknas som det.

När det kommer till plus size har jag erfarenhet av hur det är att ha svårigheter att hitta kläder. Riktiga svårigheter. För om man har storlek 56 som jag hade en tid så är det svårt. Om man mot förmodan hittar en blus, topp eller skjorta på plus size avdelningen i någon butik är den ofta mormors gardin blommig och i ett hemskt tyg som inte andas. Ju större byxor blir i midjan desto längre och bredare verkar de också bli, som om det inte finns korta och feta personer. Lägg därtill att HM tex har tagit bort alla plus size storlekar från butik, Lindex också.... Som om man som stor inte får handla i fysisk butik. Och många butiker har inte så stora storlekar ens. Utbudet är begränsat.
Det trodde jag också.

Det är så tråkigt att det är så. Dylika mönster existerar ju inte ens i mindre storlekar. Jag fattar verkligen inte det där. Undrar hur designers tänker? Är de fast i tänket att det är barndomens bullbakande mormor som ska ha kläderna? Nä, det kan inte ens vara det. Det var ju min generations mormödrar som klädde sig så möjligtvis. Dvs. de kvinnor som var födda i början av seklet. Och materialval ska vi inte ens prata om! Vad är det för fel?! Hur kan någon tro att någon vill gå i 70 talets typ av tyger (läs plastpåsar)?! Idag finns det ju bra grejer, använd det för guds skull!

Givetvis behöver kläderna anpassas till kroppen de ska sitta på oavsett om det är en xxs eller en xxl för att enbart förstora/förminska storleken på plagget blir sällan bra när det skiljer sig mycket i storlek, andra skärningar behövs för att plagget ska sitta snyggt men varför mönster på precis allt? Visst hade det varit tråkigt oavsett vad det var om det bara fanns en enda sak men just färgglada mönster är ju ganska, färgstarkt eller vad man ska säga. Det är verkligen inte något alla trivs i. Jag har ibland funderat på om det är något motsatsförhållande i det, att de påtalar att man inte ska gömma sin kropp och det är ju en fin tanke visserligen men hur mycket man vill synas måste vara något var och en får bestämma själv. Samma med dessa oformliga tält endel ställen envisas med. Det är inte snyggt på någon även om det såklart kan vara skönt och man är i sin fulla rätt att ha vad man vill så gör en snygg skärning underverk för alla kroppar. Sedan ska det såklart vara ett val var och en gör också men det ska finnas alternativ. Inte bara tält med skrikiga mönster.

Att endel ställen inte ens tar in alla storlekar utan att de bara finns online får mig ärligt talat att må illa. Jag fattar, det är få som köper i förhållande till butiksytan och i förlängningen kostnaden för den butiksytan men ärligt, tror de på allvar att människor känner sig bekväma med att få kastat i ansiktet att deras storlek inte finns i fysisk butik?! Jag leker ibland med tanken att fysiska butiker skulle vara en typ av provrum bara och att man när man har hittat det man vill ha och vet sitter bra beställer hem det. Det hade ju inte fungerat i verkligheten för allt ska ske nu nu nu men ändå. Det hade varit så mycket bättre än idag när det är vissa storlekar som inte finns alls. Inte ens för provning. Det är kräkvarning på det.
 
Alltså, jag håller inte med dig om att 42/44 per automatisk är plus size!
Eller hur. Jag är 170 cm, 70 kg mycket muskler. Måste köpa minst 42 av damstorlek, annars får jag inte ner händerna i fickorna.

Köper iofs herrkläder (strl 48-50, motsvarande medium).

Herr strl 48 sitter lösare runt mina höfter och rumpa än dam strl 42 🙃
 
Jag behöver strl 48
Ibland 50 för att tuttar och axlar ska få plats.
Bh ar är helt omöjligt att hitta.
Speciellt som jag inte kan ha bygelbh längre.
Har ju inte råd att gå till de bra butikerna heller.
Jag handlar allt från bonprix förutom jackor och regn/termobyxor som jag handlar från engelsons
Change är en bra butik för stor-bröstade. Nu har de (tror jag) 50% rea med. Enda kedjan jag kan gå till.
 
Jag är smal nu, efter en viktnedgång. Jag fick ett par löpartights av min syster, strl S. Sitter som en smäck nu. Hittade ett par andra långt in i garderoben som legat där sen jag var smal sist. Sitter som en smäck nu. Str XL. Helt otroligt vad det kan skilja mellan märken.
 
Jag har jättesvårt att hitta kläder som sitter bra i våra standard svenska klädkedjor och jag har ingen "konstig" kropp. Jag har verkligen tröttnat på att gå in i klädaffärer av den anledningen.

Senaste åren har jag dock beställt kläder från Bootbarn USA och varenda plagg har suttit som de ska. De är dessutom välgjorda och i fina tyger och mönster som man inte hittar här i Sverige.
De har aktuella måttabeller för alla plagg och storlekar, samt att de oftast skriver vilken storlek modellen bär på produktbilden. Oavsett märke på plagg har kläderna passat! De kostar ju minst dubbelt så mycket som våra lågprisbutiker, men å andra sidan använder jag kläderna istället för att inse att den halvdana billiga blusen inte var så bekväm trots allt och därför blir hängande i garderoben till kommande rensning och kastas eller används som lagningslapp till en uttjänt skjorta.

Mitt favoritjeansmärke är Ariat. Hållbara, välsydda jeans i många varianter. Jag drar stl 27R i dom (skulle säga att jag är en svensk stl 38, 173 cm och 62 kg), medan i svenska butiker får jag prova allt mellan 29-33 tum för att hitta nåt som passar och då är de allt som oftast för korta i benen. 😵‍💫
 
Det trodde jag också.

Det är så tråkigt att det är så. Dylika mönster existerar ju inte ens i mindre storlekar. Jag fattar verkligen inte det där. Undrar hur designers tänker? Är de fast i tänket att det är barndomens bullbakande mormor som ska ha kläderna? Nä, det kan inte ens vara det. Det var ju min generations mormödrar som klädde sig så möjligtvis. Dvs. de kvinnor som var födda i början av seklet. Och materialval ska vi inte ens prata om! Vad är det för fel?! Hur kan någon tro att någon vill gå i 70 talets typ av tyger (läs plastpåsar)?! Idag finns det ju bra grejer, använd det för guds skull!

Givetvis behöver kläderna anpassas till kroppen de ska sitta på oavsett om det är en xxs eller en xxl för att enbart förstora/förminska storleken på plagget blir sällan bra när det skiljer sig mycket i storlek, andra skärningar behövs för att plagget ska sitta snyggt men varför mönster på precis allt? Visst hade det varit tråkigt oavsett vad det var om det bara fanns en enda sak men just färgglada mönster är ju ganska, färgstarkt eller vad man ska säga. Det är verkligen inte något alla trivs i. Jag har ibland funderat på om det är något motsatsförhållande i det, att de påtalar att man inte ska gömma sin kropp och det är ju en fin tanke visserligen men hur mycket man vill synas måste vara något var och en får bestämma själv. Samma med dessa oformliga tält endel ställen envisas med. Det är inte snyggt på någon även om det såklart kan vara skönt och man är i sin fulla rätt att ha vad man vill så gör en snygg skärning underverk för alla kroppar. Sedan ska det såklart vara ett val var och en gör också men det ska finnas alternativ. Inte bara tält med skrikiga mönster.

Att endel ställen inte ens tar in alla storlekar utan att de bara finns online får mig ärligt talat att må illa. Jag fattar, det är få som köper i förhållande till butiksytan och i förlängningen kostnaden för den butiksytan men ärligt, tror de på allvar att människor känner sig bekväma med att få kastat i ansiktet att deras storlek inte finns i fysisk butik?! Jag leker ibland med tanken att fysiska butiker skulle vara en typ av provrum bara och att man när man har hittat det man vill ha och vet sitter bra beställer hem det. Det hade ju inte fungerat i verkligheten för allt ska ske nu nu nu men ändå. Det hade varit så mycket bättre än idag när det är vissa storlekar som inte finns alls. Inte ens för provning. Det är kräkvarning på det.
Jag har funderat på det där kontra "gör om mig" program. Tycker att resultaten på vissa kvinnor med större klädstorlekar blir just blommiga tunikor när de såg kanske helt strålande ut när de kom i jeans och tröja och ett svart fodral hade varit superfnt. Så det verkar liksom sitta i hela branchen? Att de liksom gillar mönstrat mycket?

Ibland verkar folk (och designers?) ha missat att pensionärer tenderar åt att ha lite den stil de hade när de var 20 och stilen när folk var 20 ändras. Min mamma tex är ju pensionär i bläckfläckade jeans inte blommigt förkläde. Man kunde ju direkt känna igen morfars kläder från 40- 50 tal, högt skurna stora beiga byxor o skjorta.
1690181983155.png
 
Senast ändrad:
Nog har det varit något slags rejäl, accelererande inflation i storleksangivelser på kläder under 2000-talet.

Jag köper rätt lite kläder, använder kläder tills de går sönder, och försöker köpa sådant som håller länge.

På vardagarna mycket arbetskläder i form av "snickarbyxor/verkstadsbyxor" i djurskötseln/lantbruket, men och också friluftskläder som jaktkläder/vandringskläder. Dessa plagg finns ofta i mångahanda storleksvarianter, för kortbenta, långbenta, breda på mitten, eller liten midja, för dem med breda axlar, eller smala o.s.v. Ofta hamnar jag ändå på herrvarianterna, eftersom dessa ofta är "rymligare" på totalen.

Jag hittar trots allt ibland längst ner i en låda, t.ex. en T-shirt eller sweatshirt av något fortfarande existerande märke/modell som inte använts så mycket (hade ofta vit t-shirt under skjorta för 10 år sedan, har numera skippat skjortan och har färgad T-shirt istället) - ett sådant plagg kan vara 10-15 år gammalt och typiskt märkt storlek M.
En likadan/lika stor T-shirt av exakt samma märke och modell som bara är något år gammal är typiskt märkt L, eller t.o.m. XL.

Jag kan alltså lägga plaggen "över" varandra och de är lika stora!
Visst varierar det över tid!

På 80-talet kunde jag bara ha kjolar i stl 46 eller större. Det hände att jag gick in i en butik och när jag frågade sa de snorkigt att så stora storlekar för vi inte - efter att ha tittat på min kropp.Det var på den tiden när fancy butikspersonal skulle vara snorkig mot kunder.

Jag väger ungefär lika idag och har storlek 40-42.
Tar jag en kjol från den tiden och jämför midjemåttet med ett plagg från idag så är de lika stora. Bara det att den gamla är 46 och den nya 42.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp