Well eftersom du verkar angelagen om att fa svar pa dina fragor..
Eitan har lange varit en av mina stora idoler. Hans morganhastar ar otroligt vackra. Det som tilltalat mig ar friheten i det han gor. Att just kunna rida ren showridning, rida som man vill, utan ett TR att folja. Men for den som vill ha det, kan jag saga att om man tar en titt i hans sadelkammare eller hus sa finns det ett stort antal placketter, rosetter och annat som visar pa hans framgang aven inom tavlingsridning.
Morganhasten ar en fantastisk skapelse, de har kroppen och de har rorelserna som kravs for en dressyrhast, om det sa mar vara showdressyr, western pleasur, vad de har kallar "hunter riding" eller vad jag kan tanka mig att anvanda en morgan till, AR. Jag vill dock aldrig bli fast inom en diciplin, det hindrar mer an et ger. Jag vill kunna rida hur och vad jag vill med min hast, mangsidighet visar pa en riktig horseman.
Eitan har aldrig utgett sig for att rida akademisk dressyr, tro mig
Kan handa att du har ratt i vad du skriver, om felstallda hastar, och nagot byta som inte skett helt rent, men Who cares!? Skulle detta ha forekommit sa har jag missat det da jag varit helt hanford av skonheten och friheten i hans framtradanden, att se hans okade trav ger mig gashud. Den ma inte vara teoretiskt korrekt, han later hasten bara sitt huvud fritt och ryggen ma vara sankt imellanat, men jag ser en hast som alskar det han gor och vet att han ar en av varldens vackraste skapelser, en hast och en ryttare som alskar det dom gor.
Det ar frihet och ett underbart samspel mellan hast och ryttare, se hur hasten i varje galoppsprang ar med sin ryttare och beredd pa att byta tempo, gangart och riktning.
Hur manga ryttare kan, oavsett diciplin, rida galoppiruetter at forst ett hall och sen det andra, byta i serier, galoppera rakt i sidled, presentera en fantastisk okad trav for att i nasta stund gora en slidestop och spinna i forst den ena riktningen och sen den andra, galoppera pa staellet, piaffa, visa en salad galopp pa staellet, och allt detta pa i stort sett hangande tygel och en hast som alskar det han gor?
Detta ar cowboydressage for mig, and that's why I am here
Svans och huvud-inspanningen ar inte Eitans uppfinnig, det ar en gammal metod som han dock anvander hyffsat mycket. Tanken ar att hasten fri fran ryttare och longerlina ska lara sig att inte bara boja sig i sidan utan ocksa slutligen ge efter framat nerat. Du far tycka vad du vill och jag haller mig neutral, men vad som ar sakert ar att hastarna lar sig detta mycket snabbt. Varfor skulle det vara samre att fasta en inspanning i svansen an i en longergjord, vi vill ju bojning genom hela hastkroppen och inte bara i framdelen, eller hur? Utan att sitta pa ryggen ar det svart att paverka hastens bojning i bal och bakdel, denna typ av inspanning gor ganska bra resultat.. Att en inspanningstygel skulle fa hasten att satta bakbenen under sig vet alla som har lite koll att direkt sa funkar det inte (mojligtvis med en inspanning i svansen da detta skulle kunna fa hasten att dra in rumpan
) Med langre sikt sa kan det val inhalla en viss sanning, da en hast som lar sig att soka sig framat nerat lar sig att bara sig over ryggen vilket ar forsta steget mot direkt samling, det stammer val med laeran, inte sant?
Som sagt, cowboydressage ar mangsidighet (ger motivation att trana) och frihet.
Men visst, fortsatt att skritta oppnor hemma i padocken, det ar freedom det med
Frida
Du tar orden ur min mun :-)
