Stalker light eller bara ensam och social?

[monster1]

Under några år nu så är det en man som jag kommit i kontakt med genom arbetet och arbetskollegor på ett högst ytligt plan som har en tendens att uppenbara sig i närheten av min bostad. Jag stöter inte på honom så där jättefrekvent utan det känns som att han chansar på att jag ska vara på väg till eller från så "vi kan råka stöta ihop" mellan min bostad och parkeringsplatsen (ca 20m) det händer väll med några månaders mellanrum. Nu senast stötte jag på honom för några veckor sedan när han "dök upp" när jag kom hem från stallet vid 22-tiden. Han har inget annat ärende på den här platsen han har inga andra vänner eller bekanta i mitt hus och om man inte bor i området så har man inget anledning att gå den vägen.
Vi har ju gemensamma bekanta iom att han är vän och fd kollega med en del av mina arbetskamrater. Iom att han har uppvisat det här beteendet med att dyka upp utanför mig så har jag bett dom att inte berätta vart jag har min stuga för jag skulle tycka det var extremt obehagligt om han råkade dyka upp där också. Jag upplever honom inte som våldsam, men ensam, klängig och har svårt för gränser.
Nu ska han vikariera för mig på arbetet, vilket är helt ok, han har gått arbetslös länge och har haft personliga svårigheter. Men, i lördags ringer han mig och vill "prata om arbetet", jag erbjuder honom att prata med honom på kontoret, trots att jag är sjukskriven just nu, men det vill han inte, han vill prata mer privat så då erbjuder jag honom att vi ska ses på ett kafe på stan, men det vill han inte heller. Tillslut går jag med på att han ska få komma hem till mig, för jag lyckas inte säga nej på ett sätt som går fram. Men tycker det känns obehagligt och ringer sedan upp peppad av en vän och avstyr och säger att jag inte vill träffas och prata om arbetet. Han vill då komma hem till mig för att säga hej! vilket jag talar med all önskvärd tydlighet men ändå så artigt jag kan att det vill jag inte. Han framhärdar då att vi kan väll i alla fall vinka åt varandra när vi ses på stan (!?!), jag säger visst tackar för mig och lägger på.
Jag tycker nu att hela situationen är obehaglig och funderar över om han nu fattat att jag inte vill eller om han kommer att fortsätta dyka upp. Jag tänker att jag behöver ta upp med min chef att jag inte vill att han kommer åt min mail eller andra privata delar av mitt arbete samt att jag vill städa ur mitt kontor innan han kommer och arbetar där så det inte finns något privat som man kan hitta och luska i. Jag vill absolut inte att han får reda på vart jag har min stuga eftersom jag är rädd att han ska "dyka upp" där, men jag antar att det är ganska lätt att kolla i fastighetsregistret och få fram sådana uppgifter? Han gör ju inget brottsligt, han är bara gränslös. Är det någon som har erfarenhet av en sådan här situation?

 

[mandalaki]

Nej. Men det låter fasansfullt obehagligt. Synd att han ska vikariera för dig, annars kanske du kunde ha bett honom fara åt ...

Men nu ska han det och då måste du kanske göra något annat. Kanske förklara för honom att du tycker det är obehagligt hur han tränger sig på. Fortsätter han efter det kanske du kan hota med att berätta för er chef och i förlängningen polisanmäla för ofredande.

 

[rtf]

Obehagligt med karlar som inte kan acceptera ett nej. Förstår din frustration. Kan han ha en diagnos som gör att han inte förstår sociala koder? Bra att du talar klartext för honom i alla fall. Karlar som inte accepterar ett nej måste lära sig, oavsett orsak till svårigheten.

 

[Lovisaleonora]

Fruktansvärt obehagligt. Och säkert på gränsen till olagligt.

Var tydlig till din chef. Berätta hur du upplever det och be om förståelse. Sätt gränser till häftplåstret, om det kommer fler situationer. Det går ju alltid att med allvarlig min säga "nej, men jag börjar känna det som du förföljer mig" när han dyker upp hemma vid dig. Kontrollera reaktionen.

Var tydlig och låt dig aldrig i livet övertalas.

 

[skiesabove]

Otroligt obehagligt. Olaga förföljelse är ett brott numera.

Prata med din chef, berätta allt som hänt, och säg till människan att nästa gång han kontaktar dig kommer du att polisanmäla.

 

[Sleepy]

jag behöver ta upp med min chef att jag inte vill att han kommer åt min mail eller andra privata delar av mitt arbete samt att jag vill städa ur mitt kontor innan han kommer och arbetar där så det inte finns något privat

Absolut; säg varför också. Usch vilken typ.

 

[honung]

Han gör ju inget brottsligt, han är bara gränslös. Är det någon som har erfarenhet av en sådan här situation?

Att vara gränslös är brottsligt i sig, men jag förstår vad du menar. Faktum är att ditt obehag är grund nog för att det ska vara brottsligt från hans sida. Jag tycker du ska läsa igenom detta: http://polisen.se/Utsatt-for-brott/Olika-typer-av-brott/Stalkningolaga-forfoljelse/ och följa de goda råd som finns där (dokumentation) och sen ska du prata med din chef precis som du säger själv. Sen skulle kanske ett överlämningsmöte på jobbet vara en praktiskt bra idé? Och vid detta tar du upp det med honom själv, att du upplever hans kontaktförsök som obehagliga. Fortsätter han ändå efter det, då är det polisanmälan som gäller asap.

 

[monster1]

Att vara gränslös är brottsligt i sig, men jag förstår vad du menar. Faktum är att ditt obehag är grund nog för att det ska vara brottsligt från hans sida. Jag tycker du ska läsa igenom detta: http://polisen.se/Utsatt-for-brott/Olika-typer-av-brott/Stalkningolaga-forfoljelse/ och följa de goda råd som finns där (dokumentation) och sen ska du prata med din chef precis som du säger själv. Sen skulle kanske ett överlämningsmöte på jobbet vara en praktiskt bra idé? Och vid detta tar du upp det med honom själv, att du upplever hans kontaktförsök som obehagliga. Fortsätter han ändå efter det, då är det polisanmälan som gäller asap.

Tack, jag har nu ändrat en del av mina säkerhetsinställningar. Men han vet ju redan vart jag bor, vart jag arbetar och mitt hemnummer. Han själv bor i ett av villakvarteren i närheten av mitt bostadsområde, staden är desutom pytteliten så man riskerar ju att träffa på varandra. Han är inte hotfull bara klängig och gränslös. Jag har nog tyckt att hans beteende varit besvärande (även om jag upplevt det som tillräckligt jobbigt för att be mina kollegor att inte avslöja var min stuga ligger), men harmlöst och mest ett tecken på att han känner sig ensam. Men efter samtalet igår så kändes det som att han av någon anledning verkligen vill in i min bostad, vilket känns obehagligt. Jag har så svårt att känna om jag överdriver det här eller ej :P.

 

[honung]

Nej jag tycker inte att du överdriver. Det är fullständigt normalt att reagera som du gör, han tallar på din integritet och du har inte bjudit in, eller uppmuntrat honom till det.

 

[Lovisaleonora]

Självklart överdriver du inte. Beteendet är inte OK. Man respekterar andra människors gränser.

 

[sjoberga]

Tack, jag har nu ändrat en del av mina säkerhetsinställningar. Men han vet ju redan vart jag bor, vart jag arbetar och mitt hemnummer. Han själv bor i ett av villakvarteren i närheten av mitt bostadsområde, staden är desutom pytteliten så man riskerar ju att träffa på varandra. Han är inte hotfull bara klängig och gränslös. Jag har nog tyckt att hans beteende varit besvärande (även om jag upplevt det som tillräckligt jobbigt för att be mina kollegor att inte avslöja var min stuga ligger), men harmlöst och mest ett tecken på att han känner sig ensam. Men efter samtalet igår så kändes det som att han av någon anledning verkligen vill in i min bostad, vilket känns obehagligt. Jag har så svårt att känna om jag överdriver det här eller ej :P.

Nej, jag tycker inte du överdriver. Det verkar vara en människa som har svårt att antingen uppfatta ett nej eller acceptera det. Det är en farlig egenskap som jag mycket väl förstår väcker ett starkt obehag när det kombineras med förföljelse.

 

[Sleepy]

Jag har så svårt att känna om jag överdriver det här

Nej, det gör du inte. Bara en sån sak som att dyka upp utanför din bostad sent på kvällen när du kommer hem är tillräckligt. Att han sen inte accepterar när du säger ifrån är fullständigt oacceptabelt.

 

[mandalaki]

Tack, jag har nu ändrat en del av mina säkerhetsinställningar. Men han vet ju redan vart jag bor, vart jag arbetar och mitt hemnummer. Han själv bor i ett av villakvarteren i närheten av mitt bostadsområde, staden är desutom pytteliten så man riskerar ju att träffa på varandra. Han är inte hotfull bara klängig och gränslös. Jag har nog tyckt att hans beteende varit besvärande (även om jag upplevt det som tillräckligt jobbigt för att be mina kollegor att inte avslöja var min stuga ligger), men harmlöst och mest ett tecken på att han känner sig ensam. Men efter samtalet igår så kändes det som att han av någon anledning verkligen vill in i min bostad, vilket känns obehagligt. Jag har så svårt att känna om jag överdriver det här eller ej :P.

Det spelar mindre roll om du överdriver eller inte, tycker nog jag. Hans gränslöshet är obehaglig även objektivt sett.

 

[Petruska]

Jag har så svårt att känna om jag överdriver det här eller ej :P.

Du överdriver inte. Du känner ju så här och du har ingen anledning att acceptera något/någon i ditt hem (eller i din dator eller i din mail) som du känner så här för.

Dessutom beskriver du ju i sakliga termer ett klart gränsöverskridande beteende från den där karlns sida, även om han (kanske) inte utsätter dig för direkt fara.

Jag hade allvarligt funderat på att ta upp det med chefen, om hen är vettig och du har förtroende.

 

[nexxa]

Har varit utsatt för samma sak och det eskalerade ganska så snabbt från småsaker till gränsen som inte var okej. Tycker inte du överdriver, oavsett vad så får han dig att känna obehag och det indikerar att det inte är okej oavsett vad någon annan säger. Tycker det är bra att du ska prata med chefen, det är ju lätt hänt att han faktiskt kan få vidare information om vart du spenderar din fritid utan att dina kollegor kanske förstår innebörden av det utan mer pratar och berättar saker av "vänlighet" som han använder fel.

Total ignorans av telefonsamtal, mail, sms eller vad han nu kan tänkas nå dig på tycker jag är en god start. Ses ni så säg hej i vanlig ton men stanna inte upp och låt honom "fånga" dig med massa frågor. Skulle det mot förmodan inte vara en pik nog för honom att förstå hade jag nog personligen blivit väldigt arg och sagt att det fick vara slut på detta för att det är obehagande. Jag hoppas dock att han ska lämna dig i fred och att det stannar av

 

[Monstermom]

Tack, jag har nu ändrat en del av mina säkerhetsinställningar. Men han vet ju redan vart jag bor, vart jag arbetar och mitt hemnummer. Han själv bor i ett av villakvarteren i närheten av mitt bostadsområde, staden är desutom pytteliten så man riskerar ju att träffa på varandra. Han är inte hotfull bara klängig och gränslös. Jag har nog tyckt att hans beteende varit besvärande (även om jag upplevt det som tillräckligt jobbigt för att be mina kollegor att inte avslöja var min stuga ligger), men harmlöst och mest ett tecken på att han känner sig ensam. Men efter samtalet igår så kändes det som att han av någon anledning verkligen vill in i min bostad, vilket känns obehagligt. Jag har så svårt att känna om jag överdriver det här eller ej :P.

Att du riskerar träffa på honom pga att staden är liten är ju som det är. Men gör väldigt klart för honom att din gräns går här och du uppskattar inte att han tar sig friheter över den. Glöm den biten om att vara artig - även om det är svårt - var istället väldigt tydlig! Minsta övertramp därefter (som förhoppningsvis inte sker) dokumenterar du, och tar kontakt med polisen. Prata absolut med chefen också (olycklig omständighet att han tar över ditt jobb, men det kan och ska skötas helt på jobbet om ni alls ska ha någon kontakt pga det), var lika tydlig där. Ursäkta dig inte.

Men du måste vara tydlig, även om det känns jobbigt.

 

[JosefineLi]

Jag hade en liknande erfarenhet på gymnasiet. En snubbe i klassen, några år äldre, som fått gå om massa år. Han följde efter mig, hela tiden de första dagarna. Pratade inte med mig, bara följde efter mig. Extremt obehagligt. Jag tänkte att han kanske skulle tröttna om jag bara ignorerade, men det gjorde han inte. Till slut sa jag till honom, "Kan du sluta följa efter mig", han slog till mig och kallade mig för jävla fitta och sen höll han avstånd. Egentligen borde jag ju gått till lärare/rektor men gjorde inte det. Att vara extremt tydlig är nog a och o, men jag tror också att man tjänar på att prata med chef/arbetskamrater. Det är ju inte ditt fel att han inte har lärt sig sociala spelregler och hyfs.

 

[tanten]

För att svara på frågan i rubriken - han är en solklar stalker.

Vad som än är orsaken, så är han det. Han må ha svårt att begripa signaler och han må vara ensam, men det är bara orsaker.
Det som betyder något är att han låter detta leda till att han stalkar dig!

Dokumentera alla gånger han oönskat hör av sig, dyker upp där han inte borde vara etc etc etc. ALLT. För säkerhets skull.
Behöver du inte dessa fakta så är det toppen. Men skulle du vara i behov av dem är det bra att allt finns noterat.

 

[Lovisaleonora]

En början kan vara att berätta för honom att du inte blandar privatliv och arbetet. Punkt. Och sedan är ju allt ni har (eller inte ska ha) gemensamt arbetet. Där du inte ska vara.

Finns alltså extremt få skäl (inga?) för honom att kontakta dig. Gör i samråd med chefen upp en plan för hur ni ska hantera ev. frågor som kan uppkomma när han vikarierar. Kan en lösning vara att allt går via mail?

 

[Paddington]

Håller med tanten - det här är en solklar stalker. Jag har själv varit utsatt för en stalker under 2½års tid för flera år sedan och det är otroligt jobbigt och svårt att bevisa.
Det råd jag kan ge dig är att inte uppmuntra någon som helst kontakt med denne. Om du ser denne på stan, hälsa inte, visa inte att du sett honom eller att denne påverkar dig. Om du visar någon som helst reaktion så får denne en bekräftelse på att du uppmuntrar honom (hur snedvridet detta än kan låta i våra öron)
Om du har honom som vikarie på jobbet så är det din arbetsplats skyldighet att ge honom så mycket information att han kan vikariera för dig - det är inte ditt ansvar. All kontakt från jobbet ska ske via din chef/kollegor och inte direkt från dig till honom. Det jag lärt mig genom åren (både som chef och arbetstagare) är att ingen har så unik kunskap att den personen inte kan gå hem på dagen utan överlämning - visst det blir kanske lite krångligare att komma in i jobbet men det är ingen omöjlighet.
Förklara för din chef att du inte vill att personen ska ha direkt kontakt med dig. Om personen skulle ringa/kontakta - svara inte eller hänvisa till att frågan ska gå till chefen, kolleger etc. Du är borta från arbetet och är inte tillgänglig. (jämför med någon som är utbränd, föräldraledig etc - om den personen har gått hem, hur mycket behöver den lära upp sin efterträdare?)
Om personen söker kontakt, ignorera och dokumentera - när och var kontaktförsöket var, hur skedde det, hur kändes det och vad gjorde du. När du upplever att det går över gränsen - polisanmäl omgående!