Sv: Stad vs landsbygd
När jag är ute och kör bil hemikring byn så tittar jag alltid på mötande bilars regnr och den som kör för att se om det någon jag ska hälsa på. Som uppvuxen på landsbygden är sitter det liksom i ryggraden. Började fundera sist jag var till stan att det fungerar inte så bra att titta på alla mötande bilar där. Hur gör ni som är uppfödda i stan, ser ni öht mötande chaufförer?
Titta på reg? Jag hälsar på alla jag möter på småvägarna häromkring, varken jag sett dem förr eller inte (för säkerhets skull om inte annat, jag är rutten på att känna igen folk)! Till viss del är man ju så illa "tvungen" eftersom det är vägar som man inte kan mötas på, så en av oss har ju behövt stanna för att släppa förbi den andra. Då hejar man och tackar å allra ödmjukaste. Vi har ett företag som genererar en del trafik, och här i bygden tenderar man att gå under epitetet "turist" om man inte hejar när man blir framsläppt eller förvånat tveksamt hejar tillbaka...
Nej, i stan (Göteborg är min enda erfarenhet) håller man inte ögonkontakt några med-/mottrafikanter mer än som kortast i trafiksituationer där man behöver avläsa någon annans avsikt. Som nyinflyttad lantlolla fick jag snabbt lära mig att man inte hälsar hövligt på någon man möter på gångvägen om man inte känner den/denna. Vilket jag fortfarande tycker känns helknepigt. Ok på avenyn, man möter fem personer per meter, klart det inte finns minsta rimliga chans att hälsa. Men två mötande personer ensamma på en gångväg och de ska gå förbi varandra och låtsas att den andre inte finns - om man nu inte råkar få ögonkontakt då man kan hälsa mycket återhållet?
Det är måhända inte oartigt eftersom kulturen är sådan, men vad gör det för människor som bor i stan och som kanske lever rätt ensamma i övrigt?
Å andra sidan var det faktiskt flera (äldre) som blev väldigt glada, och uttryckte det, för att jag såg dem, tog ögonkontakt och hälsade när vi möttes.
Men jag blev stabo jag också så småningom, och så fort jag kommer in till stan kommer jag tillbaka till det.