I ländryggen har tydligen min äldsta, han blir tio i december. Han har varit stelare det senaste åren, sen förra året tröttare, inte byggt på sig muskler och hans bakbens action har blivit kortare men jag har trott att det helt enkelt berott på att han börjar bli gammal och därtill nykastrerad. Han har hela tiden varit glad och inte bangat för något. Fram till våren 09 var han superpigg nu är han mer normal rottweiler.
Tillslut har jag dock åkt in med honom och han är röntgad på härsan och tvärsan.
Han har ovanligt fina leder för en rottweiler vilket är lite förvånande pga hans ålder och att han varit en väldigt aktiv och brötig hund.
Han hade lite ont i ryggen hösten 08 och var hos en massör och när det sedan visade sig att han under lång tid gått med prostataproblem trodde jag att det var orsaken till att han varit spänd i ryggen.
Men han har tydligen en förslitningskada i ländryggen. Jag var av personliga skäl lite mentalt frånvarande men jag kan bara minnas att jag fick instruktioner om att
han skulle äta rimadyl i två veckor " promenadmotion" (vad menas?) nämnde hon i kassan i förbigående och sen skulle vi se om jag såg någon förbättring.
Nu när jag kommer hem och tittar på kvittot och spondylos och googlar så ser jag att många har hur många restriktioner som helst. De får inte leka med andra hundar, de får inte springa lösa, de får inte hoppa, inte klättra , inte kampa osv.
Jag tänker ge rimadyl och låta hunden vara som vanligt under helgen tills veterinären öppnar på måndag och jag kan får mer råd. Det är ett problem han dragits med länge så det kan knappast göra till eller från.
Men saken är att jag inte VILL begränsa hundens liv så längre än ett par veckor. Visst, han kan få täcke, bättre uppvärmning och kanske lite smärtstillande men hunden måste ju få göra annat än gå stillsamma koppelpromenader?!! Det är inget liv för en brötus
Vad är det värsta som kan hända? Problemet är dessutom att han har hög smärttröskel. Har han akut, svår smärta går det nog att se men annars är det nog väldigt svårt....
Tillslut har jag dock åkt in med honom och han är röntgad på härsan och tvärsan.
Han har ovanligt fina leder för en rottweiler vilket är lite förvånande pga hans ålder och att han varit en väldigt aktiv och brötig hund.
Han hade lite ont i ryggen hösten 08 och var hos en massör och när det sedan visade sig att han under lång tid gått med prostataproblem trodde jag att det var orsaken till att han varit spänd i ryggen.
Men han har tydligen en förslitningskada i ländryggen. Jag var av personliga skäl lite mentalt frånvarande men jag kan bara minnas att jag fick instruktioner om att
han skulle äta rimadyl i två veckor " promenadmotion" (vad menas?) nämnde hon i kassan i förbigående och sen skulle vi se om jag såg någon förbättring.
Nu när jag kommer hem och tittar på kvittot och spondylos och googlar så ser jag att många har hur många restriktioner som helst. De får inte leka med andra hundar, de får inte springa lösa, de får inte hoppa, inte klättra , inte kampa osv.
Jag tänker ge rimadyl och låta hunden vara som vanligt under helgen tills veterinären öppnar på måndag och jag kan får mer råd. Det är ett problem han dragits med länge så det kan knappast göra till eller från.
Men saken är att jag inte VILL begränsa hundens liv så längre än ett par veckor. Visst, han kan få täcke, bättre uppvärmning och kanske lite smärtstillande men hunden måste ju få göra annat än gå stillsamma koppelpromenader?!! Det är inget liv för en brötus
Vad är det värsta som kan hända? Problemet är dessutom att han har hög smärttröskel. Har han akut, svår smärta går det nog att se men annars är det nog väldigt svårt....
Senast ändrad: